För att kunna följa inkomstpensionssystemets finansiella stabilitet sammanställs årligen en balansräkning där systemets tillgångar och skulder beräknas.
Systemets tillgångar divideras med dess skulder och på så sätt beräknas balanstalet. Balanstalet ska visa förhållandet mellan tillgångar och skulder i systemet. Överstiger balanstalet ett har systemet ett överskott. Understiger balanstalet ett har systemet ett underskott. Balanstalet fastställs av regeringen efter beräkning av Pensionsmyndigheten.
Underskott i systemet - bromsen
Understiger balanstalet ett har systemet ett underskott. När det inträffar aktiveras balanseringen och ett balansindex beräknas. Det används istället för inkomstindex för att räkna om pensionerna och för att beräkna värdeförändringen på pensionskontot. Eftersom balansindex är lägre än inkomstindex innebär det att pensionsskulden, det vill säga värdet av de samlade pensionsrättigheterna, räknas upp i en lägre takt eller till och med minskar.
Den automatiska balanseringen handlar om att göra de justeringar av pensionssystemet som krävs för att systemets skulder inte ska vara större än systemets tillgångar. Skulderna består av de pensionsrättigheter som tjänats in. Tillgångarna består till cirka 84 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in. Resterande tillgångar utgörs av AP-fondernas kapital.
Överskott i systemet – gasen
Från den 1 augusti 2026 finns en ny regel för överskott i pensionssystemet som kallas för gasen. Den innebär att en del av överskottet i inkomstpensionssystemet kan användas för att höja pensionerna. Lagen träder i kraft 2027.
Överstiger balanstalet en förutbestämd nivå ska utdelning ske med automatik till de som är försäkrade i inkomstpensionssystemet, till både pensionärer och pensionssparare. Det vill säga till dem som tar ut pension och till dem som fortfarande tjänar in pension. De pensioner som berörs är inkomstpension och tilläggspension.
