Sök på Pensionsmyndigheten

Logga in på Dina pensionssidor
 

Pensionsordlista

Här hittar du förklaringar och förtydliganden till begrepp som har med pension att göra.

| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö

Administrationsavgift

Administrationsavgiften dras från premien och/eller ditt pensionskapital och ska täcka kostnaderna för drift och förvaltning av pensionen. Avgiften tas ut av den som administrerar eller förvaltar pensionen, till exempel Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och försäkringsbolagen. Om en valcentral hanterar din tjänstepension kan den också dra en administrationsavgift.
 

Allmän pension

Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna ålderspensionen består av inkomstpension, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Personer födda före 1938 får hela sin pension som tilläggspension och personer födda 1938-1953 får en del av pensionen som tilläggspension och resten som inkomstpension och premiepension.

Allmän pensionsavgift

Allmän pensionsavgift är den del av pensionsavgiften som du själv betalar via preliminärskatten. Den allmänna pensionsavgiften är 7 procent av din inkomst upp till avgiftstaket (8,07 inkomstbasbelopp). Vid taxeringen reduceras din skatt med ett belopp som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Det innebär i praktiken att avgiften finansieras direkt över statsbudgeten.

Läs mer: ålderspensionsavgift, statlig ålderspensionsavgift

Aktiefond

En aktiefond består normalt av minst 75 % aktier.

Läs mer: fond

AP-fonderna

Första till Fjärde och Sjätte AP-fonderna utgör tillsammans den allmänna pensionens "buffertfond" för inkomstpension och tilläggspension. Det innebär att kapitalet i AP-fonderna ska hantera skillnader mellan pensionsavgifter och pensionsutgifter över tid.
 
Sjunde AP-fonden förvaltar ickevalsalternativet i Premiepensionssystemet.

Arvsvinst

Arvsvinst innebär att pensionskapitalet efter dem som dör fördelas ut mellan dem som fortfarande lever och har samma försäkring. I tjänstepension eller privat pension finns arvsvinst bara för dem som har en pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd.

ATP-systemet

Mellan 1960 och 1998 hade Sverige ett pensionssystem som bestod av folkpension och ATP (allmän tilläggspension). 1999 ersattes detta system med dagens pensionssystem, allmän pension.
 

Avgiftstaket

Avgiftstaket för allmän pension är 8,07 inkomstbasbelopp per år. Det innebär att allmän pensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift betalas enbart på inkomster upp till det beloppet. Eftersom din pensionsgrundande inkomst är din inkomst minskad med den allmänna pensionsavgiften på 7 procent motsvarar därför beloppet för avgiftstaket en pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp, det så kallade inkomsttaket.
 

Avgångspension

Avgångspension är en pension som efter överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare betalas ut före ordinarie pensionsålder. Detta kan till exempel bli aktuellt vid övertalighet. Jämför: förtida uttag

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt är en schablonskatt — det innebär att den ska betalas oavsett om du under året har fått någon avkastning på ditt pensionskapital eller inte. Det är pensionsförvaltaren (till exempel försäkringsbolaget eller banken) som drar avkastningsskatten från ditt pensionskapital och betalar in den till Skatteverket.
På ditt sparande i den allmänna pensionen dras ingen avkastningsskatt.
 

Avtalspension

Avtalspension är en tjänstepension som grundas på ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack och som de flesta anställda har via jobbet. Avtalspension får du utöver den allmänna pensionen. Det är arbetsgivaren som betalar för avtalspensionen.
 
Exempel på avtalspensioner är ITP för privatanställda tjänstemän, Avtalspension SAF-LO för privatanställda arbetare, PA 03 för statligt anställda och KAP-KL för anställda i kommuner och landsting.

Balansering

Balansering innebär att inkomstpension, tilläggspension och pensionsbehållning i det allmänna pensionssystemet inte räknas upp i takt med inkomstindex eller att de till och med sänks. Detta inträffar när pensionssystemets skulder är större än tillgångarna, det vill säga balanstalet är mindre än ett.
 
När tillgångarnas värde åter blir större än skulderna innebär balanseringen att pensionsbehållningens och pensionernas värde återställs.

Balanstal

Balanstalet uttrycker förhållandet mellan tillgångar och skulder i den allmänna pensionen. Om balanstalet är ett, är tillgångarna och skulderna lika stora. Är talet mindre än ett, är skulderna större än tillgångarna. Då påbörjas en balansering.
 

Balansindex

Under en period med balansering räknas pensioner och pensionsbehållningar om med förändringen i ett balansindex i stället för inkomstindex. Förändringar i balansindex är beroende av förändringen i inkomstindex och balanstalets storlek.
 

Blandfond

En blandfond består av både aktier och räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer. Fördelningen mellan aktier och räntebärande värdepapper kan vara olika i olika blandfonder.

Läs mer: fond
 

Buffertfond

Se AP-fonderna.

Delningstal

För att beräkna din årliga pension fastställs ett delningstal. Ditt pensionskapital delas med delningstalet för att få fram hur stor pension du kommer att få ut under året. Delningstalet baseras på livslängdsantagandet och en antagen framtida ränta.
 
För den allmänna pensionen är det Pensionsmyndigheten som beräknar delningstalet. Inom tjänstepension och privat pension fastställer varje enskilt försäkringsbolag delningstalen, som alltså skiljer sig åt mellan bolagen.

Depåförsäkring

Depåförsäkring påminner om fondförsäkring, det vill säga du bestämmer själv hur dina pensionspengar ska förvaltas. Men depåförsäkringen räknas inte som en fondförsäkring eftersom den kan innehålla andra tillgångsslag än fonder t ex enskilda aktier, likvida medel, obligationer med mera. Den klassas som en traditionell försäkring.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. När det gäller pensionsförsäkringar räknas make, maka, registrerad partner, barn och oftast sambo som efterlevande.

Efterlevandepension

Efterlevandepension kan börja betalas ut till dina efterlevande när du dör. Den finns inom allmän pension, tjänstepension och kan även finnas inom privat pension. Som efterlevande räknas normalt make, maka, registrerad partner, barn och i vissa fall sambo.

Efterlevandeskydd

Efterlevandeskydd kan antingen vara ett återbetalningsskydd vilket innebär att pensionskapitalet ska betalas ut till din familj (förmånstagarna) om du dör medan försäkringen gäller. Eller kan det vara en livförsäkring som du väljer att teckna som ett tillägg till din pensionsförsäkring. Då får din familj ett på förhand bestämt belopp om du dör medan försäkringen gäller. Ibland kan försäkringsbolaget kräva en godkänd hälsodeklaration för att du ska få efterlevandeskydd. Har du ett efterlevandeskydd blir din ålderspension lägre.

Inom premiepensionen finns också ett efterlevandeskydd som kan tecknas först när pensionen ska börja betalas ut. Din egen ålderspension blir då lägre, men betalas efter din död ut till din efterlevande så länge han eller hon lever.

Läs mer: familjeskydd, återbetalningsskydd
 

Entréfond

Detta är den fond där din kollektivavtalade tjänstepension blir placerad när du väljer fondförsäkring i ett speciellt försäkringsbolag, men ännu inte har gjort ett aktivt val av fond.
Standardfond, ingångsfond och defaultfond är andra namn som används istället för entréfond.

Läs mer: fond, fondförsäkring

Familjepension

Inom tjänstepensionen ITP 2 finns en familjepension för dem som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp per år. Den betalas ut livslångt till efterlevande make, maka eller registrerad partner. Familjepension betalas också ut till barn upp till 20 års ålder.  Sambo kan inte få familjepension. Den som inte anser sig ha behov av familjepension kan byta ut de framtida inbetalningarna till familjepensionen mot en egen förstärkt ålderspension.
 

Familjeskydd

Familjeskydd är ett efterlevandeskydd som du kan ha till din tjänstepension. Familjeskydd är en extra pension som din familj får om du avlider före en viss ålder. Kostnaden för familjeskyddet dras från inbetalningen till din ålderspension som då blir lägre. Ibland krävs en godkänd hälsodeklaration för att få familjeskydd.
 

Flyttavgift

Du betalar flyttavgift om du vill flytta ditt pensionskapital från ett försäkringsbolag till ett annat. Det är det försäkringsbolag du flyttar pengarna från som tar ut flyttavgiften.

Flyttbart kapital

Flyttbart kapital är det pensionskapital som du får ta med dig när du flyttar från ett försäkringsbolag till ett annat.

Fond

En fond är en samling av värdepapper, t ex aktier eller obligationer. Om du sätter in pengar i en fond, innebär det att du köper andelar i fonden (fondandelar). Tillsammans med de andra fondspararna blir du ägare av hela fonden. När fondens värde stiger eller sjunker förändras även fondandelarnas värde.

Fondavgift

Fondavgiften, ibland kallad fondförvaltningsavgift, tar fondbolaget eller värdepappersbolaget ut för att täcka kostnaderna för förvaltning av fonden. Avgiften anges i procent av fondandelarnas värde. Tänk på att fondförsäkringsbolaget normalt också tar ut en avgift.
 

Fondbolag

Ett fondbolag har tillstånd att driva fondverksamhet. Fondbolag väljer ut de aktier, obligationer eller andra värdepapper som deras fonder ska investera i och förvaltar sedan fonderna.
Läs mer: fondförsäkring, fondförsäkringsbolag

Fondförsäkring

I en fondförsäkring bestämmer du i allmänhet själv i vilka fonder du vill placera dina pensionspengar. Du tar då själv hela risken för hur ditt pensionskapital utvecklas. Det finns numera även fondförsäkringar där försäkringsbolaget bestämmer i vilka fonder pengarna ska placeras och kan då ge någon form av garanti. 
 
Gränsen mellan fondförsäkring och traditionell försäkring är inte längre helt tydlig. Numera finns det mellanformer, till exempel fondförsäkringar med garantiinslag och traditionella försäkringar utan garantier, till exempel depåförsäkring.
 

Fondförsäkringsbolag

Ett fondförsäkringsbolag är ett försäkringsbolag som säljer pensions- och/eller kapitalförsäkringar med fondförvaltning. Pensionskapitalet placeras i någon eller några av de fonder som är valbara hos försäkringsbolaget.

Läs mer: fondförsäkring, fondbolag

Fortsättningsförsäkring

Om din tidigare tjänstepensionsförsäkring är uppsagd, oftast beroende på att du slutar din anställning, kan du ha rätt att teckna en individuell fortsättningsförsäkring.
 

Fribrev

Ett fribrev är en pensionsförsäkring som det inte görs några nya premieinbetalningar till, exempelvis om du har en tjänstepension och slutar på ditt jobb. Din pensionsförsäkring läggs då i fribrev och den framtida pensionen baseras på de premier som redan har betalats in samt eventuell värdeförändring.
 

Följsamhetsindexering

För att pensionerna ska följa den allmänna inkomstutvecklingen i Sverige räknas inkomstpension och tilläggspension årligen om genom en följsamhetsindexering.  Följsamhetsindexering är förändringen i inkomstindex minskat med 1,6 procentenheter.

Läs mer: allmän pension

Förköpsinformation

Förköpsinformation är information om individuella tjänstepensioner eller privata pensionsförsäkringar, som försäkringsbolaget måste lämna till dig innan du tecknar försäkringen.
 

Förmånsbestämd pension

Förmånsbestämd pension kallas det när man på förhand bestämmer hur stor pensionen ska bli, att den exempelvis ska vara en viss procent av den lön du har när du går i pension. Förmånsbestämda pensioner finns inom tjänstepensionsområdet och i det gamla ATP-systemet.

Jämför: premiebestämd pension

Förmånstagare

Förmånstagare är den eller de personer som har rätt till pensionsutbetalningar om du skulle dö och har ett efterlevandeskydd eller en efterlevandepension. Enligt inkomstskattelagen kan endast nuvarande eller tidigare make/maka/registrerad partner/sambo; barn till dessa eller egna barn vara förmånstagare till en pensionsförsäkring.
 

Förmånstagarförordnande

Har du en pensionsförsäkring med efterlevandeskydd anger fömånstagarförordnandet vem som kan få ersättning om du dör under tiden försäkringen gäller. Ibland finns ett förutbestämt förmånstagarförordnande. Detta kan du oftast ändra på genom att skriva ett eget förmånstagarförordnande som du skickar in till försäkringsbolaget eller valcentralen.

Försäkrad

Den försäkrade är den person som pensionsförsäkringen gäller för.

Jämför: försäkringstagare
 

Försäkring

Försäkringen är ett avtal mellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren. Avtalet går ut på att försäkringstagaren betalar en premie mot att försäkringsbolaget betalar ersättning om någon händelse som står i försäkringsvillkoren inträffar.

Den allmänna försäkringen, t ex sjukförsäkringen, regleras i lag och finansieras med sociala avgifter och/eller skattemedel.

Läs mer: försäkringstagare, försäkrad

Försäkringsgivare

Försäkringsgivaren är vanligen ett försäkringsbolag, men kan också vara exempelvis en pensionskassa eller en försäkringsförening. I den här ordlistan använder vi bara ordet försäkringsbolag.

Jämför: försäkringstagare
 

Försäkringstagare

Den som tecknat en försäkring och betalar in premierna för denna kallas försäkringstagare. Det är inte alltid försäkringstagaren som är försäkrad. Till exempel kan arbetsgivare som tecknar tjänstepension vara försäkringstagare medan den anställde då är försäkrad.

Jämför: försäkringsgivare
 

Förtida uttag

Du kan börja ta ut din tjänstepension före ordinarie pensionsålder. En privat pensionsförsäkring kan du också ta ut före den avtalade pensionsåldern. Detta kallas förtida uttag. Tänk på att förtida uttag sänker din pension, eftersom inbetalningarna avbryts och utbetalningarna ska pågå under fler år.

Jämför: avgångspension

Förvävsvillkor

Förvärvsvillkoret innebär att du före det år du fyller 70 under fem år måste ha haft pensionsgrundande inkomster som uppgått till minst två inkomstbasbelopp för respektive år. För att den pensionsrätt som du tjänat in på grund av år med små barn eller studier (tidigare även värnplikt och plikttjänstgöring) ska användas som underlag för beräkning av din pension krävs att du uppfyller det så kallade förvärvsvillkoret.

Garanterat försäkringsbelopp

Garanterat försäkringsbelopp eller garanterat pensionsbelopp är den pension som försäkringsbolaget garanterar att du ska få från din traditionella försäkring om du inte säger upp försäkringen i förtid.
 

Garanterad ränta

Garanterad ränta är den ränta som försäkringsbolaget lovar att du ska få på inbetalda premier om du har tecknat en traditionell försäkring. Den garanterade räntan redovisas före avdrag för  avgifter och avkastningsskatt.  Om du väljer att lägga din premiepension i en traditionell försäkring under utbetalningstiden får du en garanterad ränta, men då dras det ingen avkastningsskatt.
 
Den faktiska räntan (återbäringsräntan/avkastningsräntan) som du får på hela pensionskapitalet kan under vissa perioder vara både högre och lägre än den garanterade räntan. I vissa försäkringar krävs det att du har försäkringen kvar fram till pensioneringen för att du ska få den garanterade räntan.

Läs mer: garanterat värde
 

Garanterat värde

Garanterat värde är summan av alla dina inbetalda premier i en traditionell pensionsförsäkring och den garanterade räntan, minus avgifter och skatter.
 

Garantifond

I en garantifond får du någon form av garanti, vanligtvis en viss procent av dina fondandelars värde eller en garanterad avkastning på inbetalade premier. Läs mer: fond
 

Garantipension

Om du haft låg eller ingen inkomst kan du få garantipension, som ger dig en lägsta nivå inom den allmänna pensionen. Om du har bott i Sverige i mindre än 40 år blir garantipensionen lägre.

Läs mer: allmän pension
 

Garantitillägg

Är du född 1938-1953 (den så kallade mellangenerationen) är du garanterad att inte få mindre pension än du har tjänat in i ATP-systemet fram till och med 1994. Om din pension beräknad helt enligt de nya reglerna blir lägre, betalas mellanskillnaden ut som garantitillägg.

Läs mer: allmän pension
 

Generationsfond

En generationsfond förvaltas så att en mycket stor del av pensionskapitalet är placerat i aktier för dig som har långt kvar till din pension. Stegvis flyttas sedan pensionskapitalet till räntebärande värdepapper ju närmare pensionsåldern du kommer.

Läs mer: fond

Hedgefond

I en hedgefond försöker förvaltaren minska risken i sin portfölj. En hedgefond har friare placeringsregler än en traditionell fond. Förvaltaren kan exempelvis utnyttja andra finansiella instrument än aktier och räntebärande värdepapper. Risknivån kan variera från mycket låg till väldigt hög.

Läs mer: fond

Hälsodeklaration

Vill du ha ett efterlevandeskydd krävs det i många fall en godkänd hälsodeklaration. Detta kan också bli aktuellt om du vill gå i pension tidigare eller ta ut din pension under kortare tid än vad som ursprungligen är avtalat. I en hälsodeklaration svarar du på frågor om din hälsa samt ger försäkringsbolaget tillstånd att få tillgång till dina sjukjournaler.

Ickevalsalternativ

Ett ickevalsalternativ är en pensionsförsäkring inom tjänstepension eller en fond inom premiepensionen där dina pensionsinbetalningar hamnar om du inte väljer. Du går alltså inte miste om din pension om du inte har gjort ett aktivt val.
 

Indexfond

En indexfond förvaltas så att värdet på fonden utvecklas i takt med ett visst index, som till exempel följer utvecklingen på en specifik marknad, exempelvis Stockholmsbörsen. Förvaltningen av indexfonder är i allmänhet billigare än förvaltningen av andra fonder.

Läs mer: fond
 

Individuellt pensionssparande (IPS)

IPS är ett privat pensionssparande i en bank eller ett värdepappersbolag. Det liknar pensionsförsäkring men kan inte kombineras med någon typ av försäkring, t ex en premiebefrielseförsäkring.
 
Precis som för en pensionsförsäkring drar du av premien i din inkomstdeklaration och betalar inkomstskatt när du får ut din pension. Du kan inte röra ditt sparkapital förrän tidigast vid 55 års ålder och den måste betalas ut under minst fem år.

Läs mer: privat pension

Inkomstbasbeloppet

Varje år fastställer regeringen ett inkomstbasbelopp baserat på löneutvecklingen i samhället. Inkomstbasbeloppet används för att beräkna inkomsttaket inom allmän pension. Inkomstbasbeloppet används i regel också för att bestämma storleken på förmånsbestämd pension (inom tjänstepension) samt för att bestämma hur stor premie/avgift arbetsgivaren ska betala in till en premiebestämd tjänstepension.

Jämför: prisbasbeloppet
 

Inkomstindex

Inkomstindex är ett mått som visar den årliga förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige.
 

Inkomstpension

Inkomstpensionen är den största delen av den allmänna pensionen. 16 procent av pensionsunderlaget går till inkomstpensionen. Är du född 1938-1953 är procentsatsen lägre, eftersom du får en del av din pension som tilläggspension.

Läs mer: AP-fonderna
 

Inkomsttaket

Inkomsttaket (eller intjänandetaket) för allmän pension är 7,5 inkomstbasbelopp per år. Det betyder att du inte får någon allmän pension för pensionsgrundande inkomster som ligger över denna gräns. Inom tjänstepension får man pension även för den del av inkomsten som ligger över 7,5 inkomstbasbelopp.

Kapitalförvaltningskostnad

Kapitalförvaltningskostnaden är försäkringsbolagets kostnad för att förvalta pensionskapitalet.  Denna kostnad dras inte som en avgift utan täcks genom att du får en lägre avkastning på ditt kapital.

Kollektiv konsolidering

Kollektiv konsolidering (gäller traditionell försäkring i ömsesidiga bolag och premiepensionens traditionella försäkring) anger förhållandet mellan de tillgångar som försäkringsbolaget förvaltar och de försäkrades samlade pensionskapital.
 
Om den kollektiva konsolideringen är under 100 innebär det att de tillgångar som bolaget förvaltar inte skulle räcka om alla skulle ta ut pengarna på en gång. En kollektiv konsolidering över 100 innebär att försäkringsbolaget har en buffert för att klara svängningarna på kapitalmarknaden.

Läs mer: återtag/reallokering

Livförsäkring

En livförsäkring är ett samlingsbegrepp för försäkringar där utbetalningen beror på den försäkrades ålder, hälsa eller dödsfall. Till livförsäkringar räknas pensionsförsäkring, kapitalförsäkring och sjukförsäkring.
 

Livslängdsantagande

Försäkringsbolaget gör ett antagande om hur länge personer i en viss åldersgrupp beräknas leva. Livslängdsantagandet används för att beräkna storleken på din pension.

Marknadsvärdesjustering

Om du flyttar ditt pensionskapital från en traditionell försäkring, och försäkringsbolaget har redovisat ett högre värde på din försäkring än bolaget faktiskt har täckning för vid flyttillfället, så kan bolaget göra en marknadsvärdesjustering så att du inte får med dig hela pensionskapitalet.
 

Medförsäkrad

En medförsäkrad är en person som också omfattas av en försäkring utöver den försäkrade.

Pension

Du kan få pension när du har uppnått en viss ålder (ålderspension) eller om en nära anhörig har dött(efterlevandepension). Pensionen betalas normalt ut varje månad.
 

Pensionsavgift

Den allmänna pensionen finansieras genom en pensionsavgift som består av ålderspensionsavgift, allmän pensionsavgift och statlig ålderspensionsavgift. Den totala pensionsavgiften är 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Pensionsbehållning

Pensionsbehållningen är det aktuella värdet på ditt sparande till inkomstpensionen i den allmänna pensionen. Pensionsbehållningen består av summan av dina pensionsrätter och värdet har också påverkats av arvsvinster, administrationsavgifter och förändringen av inkomstindex.
 
Inom premiepension, tjänstepension och privat pension motsvaras pensionsbehållning av försäkringskapital/pensionskapital.
 

Pensionsbesked

Ett pensionsbesked innehåller information om ditt pensionssparande. Beskeden kommer från olika håll, exempelvis det orange kuvertet med information om din allmänna pension, besked från förvaltare av din tjänstepension och ditt privata pensionssparande.
 
Ett pensionsbesked kan innehålla olika typer av information, exempelvis en redovisning av pensionskapitalkapitalets utveckling, en pensionsprognos eller allmän information om utbetalningstid och när man kan ta ut pensionen etc.

Läs mer: värdebesked
 

Pensionsförsäkring

En pensionsförsäkring är ett sätt att spara till din pension. En pensionsförsäkring kan betalas av din arbetsgivare och kallas då tjänstepension. Den kan också betalas av dig själv och är då en privat pensionsförsäkring. Pensionen kan du börja ta ut tidigast vid 55 år. Den kan betalas ut så länge du lever eller under en viss tidsperiod, ofta minst 5 år. Du betalar inkomstskatt på den pension du får ut.
 
Om du sparar i en privat pensionsförsäkring får du dra av premien (under år 2015 gäller 150 kronor per månad) i din deklaration.
 

Pensionsgrundande belopp

Pensionsgrundande belopp kan läggas till ditt pensionsunderlag i den allmänna pensionen när du har små barn, studerar eller när du har sjuk- eller aktivitetsersättning.
 

Pensionsgrundande inkomst

För den allmänna pensionen gäller att pensionsgrundande inkomst är lika med förvärvsinkomst (till exempel lön, sjukpenning, föräldrapenning och a-kasseersättning) efter avdrag med den allmänna pensionsavgiften. Den pensionsgrundande inkomsten är högst 7,5 inkomstbasbelopp. Om du har så låg inkomst att du inte är skyldig att betala skatt är inkomsten inte pensionsgrundande.

I tjänstepensionssystem förekommer även termerna pensionsgrundande lön och pensionsmedförande lön. Reglerna för vad som räknas in i dessa kan variera beroende på hur avtalet är skrivet. Även inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp kan vara pensionsgrundande.
 

Pensionsgrundande tjänstetid

I en förmånsbestämd tjänstepension måste du ha arbetat en viss tid för att komma upp i full pension, exempelvis 360 månader (30 år). Om din pensionsgrundande tjänstetid är kortare än 360 månader, kommer din pension att minska med 1/360-del för varje månad som saknas.
 

Pensionskapital/försäkringskapital

Pensionskapitalet är det aktuella värdet på din pensionsförsäkring. Pensionskapitalet består av inbetalda premier, eventuella arvsvinster, avkastning eller värdeförändring med avdrag för avgifter och avkastningsskatt.
 
Inom inkomstpensionen i den allmänna pensionen kallas pensionskapital/försäkringskapital pensionsbehållning.
 

Pensionsmedförande lön

I vissa tjänstepensionssystem kan den pensionsmedförande lönen skilja sig från din verkliga lön. Reglerna för vad som räknas in i den pensionsmedförande lönen kan variera beroende på kollektivavtal eller det individuella avtalet. Även årsinkomst över 7,5 inkomstbasbelopp är oftast pensionsmedförande. I den allmänna pensionen används pensionsgrundande inkomst.

Läs mer: tjänstepension
 

Pensionspoäng

För dig som är född mellan 1938 och 1953 (den så kallade mellangenerationen) beräknas varje år pensionspoäng utifrån årets pensionsgrundande inkomst. Pensionspoängen används för att beräkna tilläggspensionen.

Läs mer: allmän pension
 

Pensionsrätt

Det belopp som varje år betalas in till din allmänna pension kallas pensionsrätt. För inkomstpensionen utgör pensionsrätten 16 procent av ditt pensionsunderlag och för premiepensionen 2,5 procent.
 
Är du född 1938-1953 är procentsatserna lägre, eftersom du får en del av din pension som tilläggspension.

Pensionsunderlag

Pensionsunderlaget för din allmänna pension är summan av din pensionsgrundande inkomst och eventuella pensionsgrundande belopp. Pensionsunderlaget är högst 7,5 inkomstbasbelopp per år.
 

Pensionsålder

I Sverige finns inte längre någon fast pensionsålder. Den allmänna pensionen kan du börja ta ut tidigast från 61 års ålder, tjänstepension och privat pension tidigast från 55 år.
 

Premie

Premien är det belopp du eller din arbetsgivare betalar in till din pension. Har du valt efterlevandeskydd eller en premiebefrielseförsäkring blir det mindre pengar som sätts av till din ålderspension/ditt sparande.
 
I den allmänna pensionen och inom vissa tjänstepensionsområden används inte ordet premie, utan där säger man pensionsavgift eller avgift.
 

Premiebefrielseförsäkring

Premiebefrielseförsäkringen är ett tillägg till din pensionsförsäkring och innebär att försäkringsbolaget betalar dina premier om du skulle bli långvarigt sjukskriven. Inom viss tjänstepension används istället avgiftsbefrielseförsäkring.
 

Premiebestämd pension

Premiebestämd pension innebär att premiens storlek är bestämd på förhand. Den kan exempelvis vara en viss procent av lönen eller ett visst belopp. Storleken på din pension beror på hur stort pensionskapitalet är när du går i pension. Premiebestämda pensioner finns inom den allmänna pensionen, tjänstepensionsområdet och all privat pension.  Premiebestämd pension kan också kallas avgiftsbestämd pension.

Jämför: förmånsbestämd pension
 

Premiepension

Premiepension är den del av den allmänna pensionen som du själv kan påverka genom att bestämma hur dina premiepensionspengar ska förvaltas. Till premiepensionen går 2,5 procent av ditt pensionsunderlag. Är du född 1938-1953 är procentsatsen lägre, eftersom du får en del av din pension som tilläggspension.

Läs mer: allmän pension

Prisbasbeloppet

Varje år fastställer regeringen prisbasbeloppet som anpassas efter den allmänna prisutvecklingen i samhället. Prisbasbeloppet används exempelvis för att beräkna garantipensionen.

Jämför: inkomstbasbeloppet
 

Privat pension

Privat pension är en pension som du frivilligt sparar till, antingen som en pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS). Du kan spara till din privata pension i ett försäkringsbolag, en bank eller ett fondbolag.

Räntefond

En räntefond består av räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer.

Läs mer: fond

Solvens

Solvens eller solvensgrad är förhållandet mellan försäkringsbolagets tillgångar och värdet på de garanterade pensionsbelopp bolaget har lovat sina kunder. Det är alltså ett mått på hur väl bolagets tillgångar räcker för att kunna betala ut de garanterade pensionsbeloppen. Enligt lag ska solvensgraden överstiga 104 procent för traditionell försäkring.
 

Statlig ålderspensionsavgift

Statlig ålderspensionsavgift är den del av pensionsavgiften som staten betalar om du har inkomster från social- eller arbetslöshetsförsäkringen (t ex sjukpenning eller a-kasseersättning) eller om du har pensionsgrundande belopp (t ex när du har små barn, studerar, eller gör lumpen).

Läs mer: pensionsavgift, allmän pensionsavgift, ålderspensionsavgift

Tilläggspension

Du som är född 1938-1953 (den så kallade mellangenerationen) får en del av din pension som tilläggspension. Den beräknas enligt reglerna i ATP-systemet. Är du född 1937 eller tidigare får du hela din pension som tilläggspension.

Läs mer: allmän pension

Tjänstepension

Tjänstepensionen grundas antingen på ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack (avtalspension) eller på ett individuellt avtal mellan dig och din arbetsgivare. De flesta har en tjänstepension via jobbet och det är arbetsgivaren som betalar för tjänstepensionen. Tjänstepension får du utöver den allmänna pensionen.
 

Totalavkastning

Totalavkastning är värdeförändringen på de tillgångar som ett försäkringsbolag förvaltar inom traditionell försäkring.
 

Traditionell försäkring

I en traditionell försäkring bestämmer försäkringsbolaget hur dina premier placeras. Försäkringsbolaget placerar i räntebärande papper, aktier, fastigheter etc. och sköter förvaltningen. Du är ofta garanterad en viss lägsta värdetillväxt. Det finns också nyare förvaltningsformer som räknas som traditionell försäkring, men där den garanterade värdetillväxten kan vara låg eller noll.
 
Gränsen mellan fondförsäkring och traditionell försäkring är inte längre helt tydlig. Numera finns det mellanformer, till exempel fondförsäkringar med garantiinslag och traditionella försäkringar utan garantier, till exempel depåförsäkring.

Uppskjutet uttag

 Du kan börja ta ut din tjänstepension efter ordinarie pensionsålder. En privat pensionsförsäkring kan du också börja ta ut efter den avtalade pensionsåldern. Detta kallas uppskjutet uttag. Ett uppskjutet uttag höjer din månadspension.

Läs mer: förtida uttag

Valcentral

Valcentralerna administrerar avtalspensionerna (de kollektivavtalade tjänstepensionerna). De registrerar ditt val av försäkringsbolag och ser till att de premier som din arbetsgivare betalat skickas till rätt bolag. Det finns olika valcentraler, exempelvis Fora för privatanställda arbetare, Collectum för privatanställda tjänstemän och SPV för statsanställda.
 

Vinstutdelande försäkringsbolag

I ett vinstutdelande försäkringsbolag kan en del av den eventuella vinsten delas ut till aktieägarna.

Läs mer: ömsesidigt försäkringsbolag
 

Värdebesked

Värdebeskedet redovisar hur ditt pensionskapital har utvecklats, exempelvis under ett år.

Läs mer: pensionsbesked
 

Värdepappersbolag

Ett värdepappersbolag har tillstånd att handla med fonder, aktier, optioner, konvertibler och andra värdepapper.


Ålderspension

Ålderspension är en pension som kan börja betalas ut när du har uppnått en viss ålder. Pensionsåldern varierar mellan pensionssystemen. I Sverige har vi allmän pension, tjänstepension och privat pension.
 

Ålderspensionsavgift

Ålderspensionsavgift är den del av pensionsavgiften som din arbetsgivare betalar via arbetsgivaravgiften. Om du är egenföretagare betalar du avgiften via egenavgiften.

Läs mer: pensionsavgift, allmän pensionsavgift, statlig ålderspensionsavgift
 

Återbetalningsskydd

Återbetalningsskydd är en typ av efterlevandeskydd som du kan välja om du vill att din familj ska kunna få del av det pensionskapital som finns kvar när du dör. Om du dör och det inte finns något återbetalningsskydd fördelas pengarna från din pensionsförsäkring ut som arvsvinst till andra som sparar i samma sorts försäkring. Har du återbetalningsskydd får du inte del av arvsvinster från andra, vilket innebär att du får en lägre ålderspension.  
 

Återbäring

Om du har en traditionell pensionsförsäkring kan du få återbäring om försäkringsbolaget lyckas bra med sin förvaltning. Återbäringen är dock aldrig garanterad. Försäkringsbolaget kan ta tillbaka den del som överstiger den garanterade räntan, om förvaltningen går sämre än väntat.

Läs mer: återtag
 

Återbäringsränta

Återbäringsräntan använder försäkringsbolag för att fördela totalavkastningen mellan samtliga traditionella pensionsförsäkringar.

Återköp

Att återköpa eller lösa in en pensionsförsäkring är i princip inte tillåtet. Men i inkomstskattelagen finns vissa undantag som gäller om du har en försäkring som har ett väldigt lågt pensionskapital eller om du skulle riskera personlig konkurs. Det måste dock alltid framgå av försäkringsvillkoren att du har rätt att återköpa pensionsförsäkringen.
 

Återtag/reallokering

(I traditionellt förvaltad försäkring): Om värdet på försäkringsbolagets tillgångar sjunker kraftigt kan värdet på ditt pensionskapital komma att skrivas ner. Sker detta under utbetalningstiden, innebär detta att din pension kommer att sänkas.

Läs mer: kollektiv konsolidering, traditionell försäkring


Ömsesidigt försäkringsbolag

I ett ömsesidigt försäkringsbolag tillfaller allt överskott pensionsspararna. Vid underskott kan pensionsspararnas pensionskapital minskas genom återtag/reallokering.

Läs mer: vinstutdelande försäkringsbolag

Sidan uppdaterades 2016-04-21

Vi använder kakor

Vi använder kakor (cookies) för att ge den bästa upplevelsen av vår webbplats och våra tjänster. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om kakor och hur du tar bort dem