Sök på Pensionsmyndigheten
Logga in på Dina pensionssidor
Skriv ut
Skriv ut sidan
 

Tolka din prognos

När du gjort din prognos kanske du har frågor kring siffrorna. Vi har samlat några vanliga frågor och svar kring prognosresultatet.

Vanliga frågor

Beskriv enkelt hur man ska göra för att få en bra pension?
  • Arbeta, helst heltid, och så länge som möjligt.
  • Arbeta "vitt" så att man genom skatten betalar in till sin pension.
  • Se till att man har tjänstepension.
Hur har ni räknat fram siffran i prognosen?
Prognosen baseras på de senast registrerade uppgifter som finns hos Minpension.se. Det är uppgifter om vad du hittills tjänat in till dina olika pensionsförmåner och din senast deklarerade inkomst. Vid beräkningen antas att du kommer att ha samma inkomst under åren fram till pensioneringen.

För premiepension och flertalet tjänstepensioner, där du själv väljer hur pengarna ska förvaltas, antas en kapitalavkastning på 3,5 procent varje år. Prognosresultatet presenteras i nuvarande pris- och löneläge.

Om du själv fyller i antaganden om inkomst, lönetillväxt och avkastning när du gör din prognos, är det i stället de siffrorna beräkningen baseras på.
Hur mycket av den längre livslängden måste vi jobba för att pensionens storlek ska vara oförändrad?
Trots att yngre årskullar behöver arbeta längre för att få lika stor pension som andel av inkomsten som tidigare generationer, kommer de ändå att tillbringa längre tid som pensionärer. Vi behöver alltså inte arbeta hela livslängdsökningen utan bara cirka två tredjedelar.
Hur påverkar balanseringen ("bromsen") den alternativa pensionsåldern?
Bromsen påverkar inte den alternativa pensionsåldern, dock medför balanseringen — när den är aktiv — att inkomstpensionen blir lägre.
Hur ska man kunna jobba längre om sjukersättning och a-kassa upphör vid 65 år?
Både sjukersättning och arbetslöshetsersättning upphör vid 65 år. Sjuka eller arbetslösa har små eller inga möjligheter att gå i pension senare. Dessa personer har därför egentligen inga möjligheter att genom arbete kompensera sig för den ökande livslängden.

Det här är en av de frågor som pensionsåldersutredningen tittar på. Dessutom pågår det en utredning som ser över hela socialförsäkringssystemet. Länk till utredningarna http://www.pensionsaldersutredningen.blogspot.comlänk till annan webbplats och http://www.psfu.selänk till annan webbplats.
Hur vet jag att alla delar av min pension finns med?
Prognosen innehåller information om hela din allmänna pension och de flesta kollektivavtalade tjänstepensioner. Tänk på att du kan få tjänstepension från flera olika håll, om du arbetat inom olika avtalsområden. Kontrollera att tjänstepension från alla dina tidigare arbetsgivare finns med i prognosunderlaget. Om någon tjänstepension saknas kan du själv lägga till uppgifter. Kontakta arbetsgivaren eller tjänstepensionsbolaget för att få den information du behöver.

Har du ett privat sparande måste du som regel lägga till uppgifter om det själv. I framtiden kommer dock även uppgifter om privat pensionssparande att hämtas in till Minpension.se.
Kan jag påverka storleken på min pension?
Hur stor pension du får beror på din livsinkomst. Det innebär att ju längre tid du arbetar och ju högre lön du har, desto större blir pensionen. Det innebär också att alla avbrott i ditt arbetsliv gör att pensionen blir mindre som till exempel om du tar tjänstledigt, arbetar deltid eller arbetar utan att deklarera dina inkomster.  Du kan också se över ditt premiepensionssparande och se till att du valt fonder med låga avgifter.

Om du planerar att snart gå i pension kan du också påverka din pension genom att arbeta några år längre. För varje ytterligare år du arbetar beräknas den allmänna pensionen öka med 7-8 procent (gäller inte alltid för dem som har garantipension eller garantitillägg).

Du kan också ta ut en del av din pension och arbeta deltid en period. Om du har låg pension kan du också ha rätt till bostadstillägg och i vissa fall även äldreförsörjningsstöd.
 
Var medveten om att din pension även beror på faktorer du inte kan påverka, som Sveriges ekonomiska utveckling och den generella löneutvecklingen i samhället.
När brukar folk gå i pension?
Fortfarande är 65 år den vanligaste uttagstidpunkten, men ett växande antal tar ut sin pension vid en annan tidpunkt. Fler går i pension senare, men ännu fler tar ut sin pension före 65 år. Av dessa är det dock många som fortsätter att arbeta och kombinerar inkomst av pension och av tjänst.
Vad händer med dem som har en stor tjänstepension?
Livsvarig tjänstepension påverkas i princip på samma sätt som den allmänna pensionen, det vill säga pensionen blir högre vid ett senare uttag. Däremot tjänar man normalt inte in ny pensionsrätt efter 65 år, vilket gör att effekten blir lägre.

För tjänstepensioner som tas ut på fem år blir det i stort sett ingen påverkan.
Vad händer med dem som har en stor tjänstepension?
Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller till 67 år, sedan är det upp till den enskilde arbetsgivaren. Politikerna håller på att se över bland annat detta i pensionsåldersutredningen
http://www.pensionsaldersutredningen.blogspot.comlänk till annan webbplats.
Vad händer med garantipensionen och garantitillägget?
För dem som har garantipension eller garantitillägg är det inte säkert att en
senare pensionsålder ger en högre pension. Vårt råd till dessa personer är att
göra en pensionsprognos för att se hur utfallet blir.

Garantitillägget reduceras med hela den ökade inkomstgrundade pensionen
vid den alternativa pensionsåldern. Det innebär att den som har garantitillägg
inte tjänar någonting på en senare pensionsålder förrän hela garantitillägget är bortreducerat.
Vad ska man göra när man har läst sin årskullsprognos?
Gör en pensionsprognos på www.pensionsmyndigheten.se/prognos och ta reda på vad hela pensionen blir, inklusive tjänstepension och eventuell privat pension. Då får du veta vad din hela pension blir, och det blir lättare att planera när du kan eller vill gå i pension.
Vad skiljer Sverige från länder med krisande pensionssystem?
De demografiska utmaningar som andra länder kämpar med har vi redan tagit hänsyn till i vårt pensionssystem. Andra länder försöker höja den normala pensionsåldern, medan vi i Sverige istället har avskaffat en fast pensionsålder och automatiskt anpassar pensionens storlek till den ökande livslängden. Individen får själv anpassa sin pensionsålder till de ändrade förhållandena eller acceptera en lägre pension.

Våra pensioner anpassas efter hur ekonomin i Sverige utvecklas. Befolkningsutvecklingen eller utvecklingen av ekonomin kommer inte att påverka pensionssystemet eller statsbudgeten på samma sätt som i andra länder. I stället är det pensionärer och pensionssparare som kommer att påverkas, vid en dålig utveckling sjunker pensionerna, vid en positiv utveckling ökar pensionerna.
Vad är en alternativ pensionsålder eller årskullsprognos?
En alternativ pensionsålder för varje årskull beskriver hur mycket längre vi behöver arbeta på grund av den stigande medellivslängden, om vi vill ha lika stor pension, mätt som andel av slutlönen, jämfört med pensionen vid en oförändrad medellivslängd.

Alla som är yngre än 65 år och som inte gått i pension kommer i det orange kuvertet att få en alternativ pensionsålder.
Varför utgå från någon född 1930 som blev 65 år 1995?
Därför att det är livslängdsökningen sedan det nya pensionssystemet beslutades som påverkat pensionsnivån. Årskullen född 1930 fyllde 65 år 1995, det vill säga året efter det nya pensionssystemet beslutades och vi fick ett system som bygger på den genomsnittliga livslängden för varje årskull.
Är pensionsbeloppet jag ser i prognosen garanterat?
Nej. Prognosen är en beräkning, baserat på ett antal antagna förutsättningar. Den ger dig en uppfattning om hur stor din framtida pension kommer att bli, under förutsättning att du behåller ungefär det löneläge du har idag under resten av ditt arbetsliv.

Generellt kan man också säga att prognosen blir säkrare ju äldre du är, eftersom beräkningen då baseras mer på kända fakta om vad du har tjänat in och mindre på antaganden om framtida inkomster.
Vad får du i pension?
Gör en prognos

Fråga oss på Facebook

På vår Facebooksida kan du snabbt och enkelt få svar på dina frågor om pension.

Besök oss på Facebooklänk till annan webbplats

Ring kundservice


0771-776 776