Så länge måste du jobba

Bo Könberg, styrelseordförande

Ett exempel på en dramatisk utveckling med vardaglig bakgrund är den pågående skuldstormen i Europa och den potentiella i USA och Japan. I flera länder är det hanterligt, men mer eller mindre ständiga underskott i statens finanser kan bygga upp skuldnivåer som är ohållbara eller i vart fall osäkerhetsskapande.

Det finns olika orsaker till underskotten, men den enskilt största är vanligen pensionssystemet. Och den i sin tur enskilt största källan till underskotten i Europas, USA:s och Japans pensionssystem är den dagligdags odramatiska och ständiga livslängdsökningen. I framgångsrika länder ökar livslängden.

Den glädjande utvecklingen av livslängden är bara ett problem om vi har lagar, avtal och normer som inte är följsamma till utvecklingen. Om livslängden ökar med 45 dagar per år, 450 dagar på ett årtionde och 900 dagar på två årtionden, så kommer pensionskostnaderna förstås att öka om åldersgränserna i pensionsreglerna ligger fast. Att detta är mycket lätt att förstå har dessvärre inte inneburit att det varit lätt för beslutsfattare att agera – att höja åldersgränserna eller att sänka pensionerna.

Ytterligare ett alternativ är att höja avgifterna till pensionerna. Nackdelen med den metoden är att den minskar löneutrymmet och detta till stor del under den tid de flesta bildar familj och är ekonomiskt ansvariga för barn. Det finns inga gratis luncher – och heller inga gratis pensioner.

Pensionsreformen i Sverige 1994 valde en ny metod för att göra det allmänna pensionssystemet finansiellt stabilt i förhållande till den sannolika livslängdsökningen. I Sverige beslutade vi att den allmänna pensionen – månadsbeloppets storlek – ska bero på hur länge beloppet förväntas betalas ut. Ökar den tiden, så minskar också månadsbeloppet. Den totalt utbetalda pensionen under hela pensionstiden blir alltså densamma även om livslängden ökar. På flera sätt hanterar metoden såväl finansiell stabilitet som rättvisa mellan generationer. Det kan också vara ett sätt att helt eller delvis avskaffa en formell eller lagfäst pensionsålder.

En nackdel med metoden är att det inte blir så tydligt att den ålder som ger en "normal" pension i praktiken höjs med någon månad om året. Men nu vill vi på Pensionsmyndigheten göra detta tydligare. I nästa års orange kuvert kommer varje årskull att få en årskullsegen prognos på hur länge man behöver arbeta för att få samma procentuella andel av den slutliga lönen som tidigare generationer som hade kortare livslängd. 1995, när det nya pensionssystemet infördes, fyllde kullen som var födda 1930 65 år. En person som är född 1960 kommer till exempel att behöva arbeta till 67 år och 2 månader för att få samma andel av sin lön i pension som årskull 1930 fick vid 65 års ålder, eftersom pensionen måste räcka i fler år.

Vårt syfte med detta är inte att påverka den faktiska pensionsåldern i Sverige. Pensionsmyndigheten har inget sådant uppdrag. Från 61 års ålder väljer människor själva när de kan och vill gå i pension. Vi kommer liksom tidigare informera om pensionens förväntade värde vid såväl 61, 65 som 70 års ålder.

Det bästa sättet att få en helhetsbild av sin framtida pension kommer fortsatt att vara genom att göra en pensionsprognos på vår webbplats. I samarbete med Minpension får den enskilde spararen en samlad bild av både allmän och tjänstepension samt eventuella privata pensionsförsäkringar. Man får helt enkelt se vad man kan förvänta sig att få när man går, oavsett pensionsålder. Då är det också lätt att se att det bästa sättet för den enskilde att påverka sin pension är att arbeta, arbeta vitt och så länge man kan, samt se till att få tjänstepension. Den som jobbar ett år längre får upp emot 10 procents högre pension för varje år. Den som vill gå tidigare får cirka 7 procents lägre pension för varje år man går tidigare.

Det svenska pensionssystemet är utformat för att undvika den typ av smygande underskottstendenser som finns i de flesta av världens pensionssystem och som till stor del orsakas av den positiva utvecklingen av livslängden. Hittills har informationen inte varit tillräckligt tydlig om vilka ekonomiska krav det ställer på senarelagd pensionsålder. Den otydligheten minskar nästa år.

Bo Könberg
Ordförande i Pensionsmyndighetens styrelse

Katrin Westling Palm
Generaldirektör i Pensionsmyndigheten 

Här kan du läsa artikeln på Dagens Industris webb.

Pensionsåldern höjs: