Sök på Pensionsmyndigheten

Logga in på Dina pensionssidor
 
16 jan 2013

Januariprognos för inkomstpensionen

Pensionsmyndigheten lämnar i dag till regeringen januariprognosen över utvecklingen av bland annat inkomstpensionen de närmaste fem åren.

Ole Settergren

Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning och prognos inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår. Prognosen för utvecklingen av pensionerna ändras från prognos till prognos.

Omräkningen av inkomstpensionen, indexeringen, bestäms av balanstalet och inkomstindex. Många andra pensionsförmåner är knutna till prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet beräknas av SCB i juli varje år. Inkomstindex och balansindex beräknas av Pensionsmyndigheten senast den 10 augusti varje år. Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december varje år.

Förändring av prognosen av indexeringen av inkomst- och tilläggspensioner i förhållande till föregående prognos, i %

 

2013*

2014

2015

2016

2017

Oktoberprognos +4,1 –0,8 +0,5 +2,2 +3,0
Januariprognos +4,1 –1,4 +0,4 +2,3 +2,9

*Fastställd omräkning, indexering, det är alltså ingen prognos

Konjunkturinstitutet räknar med att såväl inflation som inkomst och sysselsättning blir lägre.

— Det gör att inkomstpensionen också blir lägre för 2014 än vad vi räknade med när vi gjorde prognos i oktober. Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster, men en del beror också på inflationen. Skillnaden mot oktoberprognosen beror i huvudsak på att konsumentpriserna har minskat, säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

— Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är alltså att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går. För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba vitt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas, säger Ole Settergren.

Delarna i prognosen och förändringarnas effekt i fasta priser

 

2013

2014

2015

2016

2017

Förändring av inkomstindex, i procent +3,7 +2,3 +3,3 +3,8 +4,1
Balanseringseffekt +2,0 –2,0 –1,2 +0,2 +0,5
Förändring av balansindex, i procent +5,8 +0,2 +2,1 +3,9 +4,6
Nominell förändring av inkomstpensionerna, i procent +4,1 –1,4 +0,4 +2,3 +2,9
Real* förändring av inkomstpensionerna, i procent +2,9 –1,6 –0,7 +0,5 +0,5

*Förändringen i prisbasbeloppet har använts som mått på inflationen.

Prognosen bygger på Konjunkturinstitutets bedömningar om den ekonomiska utvecklingen samt ett standardiserat antagande om värdeutvecklingen av AP-fondernas tillgångar.

Det som framför allt påverkar inkomstpensionens omräkning, indexering, är hur inkomsterna och sysselsättningen utvecklas i Sverige. Utveckling på börsen har viss men mindre betydelse för hur inkomstpensionen utvecklas.

Första-Fjärde samt Sjätte AP-fonden utgör omkring 11 procent av pensionssystemets tillgångar. I och med att drygt hälften av AP-fondernas tillgångar investerats i aktier är cirka 7 procent av tillgångarna i inkomstpensionen beroende av aktieutvecklingen.

Nästa prognos kommer omkring den 20 februari.

Läs pressmeddelandetPDF (pdf, 139.2 kB)
Läs anslagsbelastning och prognos med bilagor
Läs mer om prognoser i regleringsbrevet
Läs senaste årsredovisningen av allmänna pensionssystemet

Presskontakt

Annika Koponen

Jimmy Larsson Hagberg

Direkt
072-210 22 87

Växel
0771-771 771

jimmy.larsson.hagberg(at)
pensionsmyndigheten.se

Vi använder kakor

Vi använder kakor (cookies) för att ge den bästa upplevelsen av vår webbplats och våra tjänster. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Mer om kakor och hur du tar bort dem