Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Pensionisttaide

Jus šaddá ekonomalaš rievdadus mii váikkuha du penšuvdnii, ovdamearkka dihte šattat ovttasássi, fárret olgoriikii dahje oaččut ođđa dahje rievdaduvvon penšuvnna olgoriikkas, de ieš fertet dan almmuhit midjiide.

Almmut rievdadusaid mat váikkuhit du penšuvdnii

Jus šaddá ekonomalaš rievdadus mii váikkuha du penšuvdnii, ovdamearkka dihte šattat ovttasássi, fárret olgoriikii dahje oaččut ođđa dahje rievdaduvvon penšuvnna olgoriikkas, de ieš fertet dan almmuhit midjiide. Jus dutnje máksojuvvo beare ollu ruhta, de sáhtát šaddat dan máksit ruovttoluotta.

Mii iskat du dieđuid jeavddalaččat ovdamearkka dihte vearroetáhtain ja iešguđet dáhkáduspenšuvdnafitnodagaiguin, muhto dus lea ovddasvástádus dieđihit midjiide jus šaddet rievdadusat. 

Pensionistaduođaštusain oažžu pensionistavuoládusaid

Válddát go olggos almmolaš penšuvnna ovdal deavddát 65 jagi (2023 rájes gusto 66 jagi), de sáhtát don geavahit pensionistaduođaštusa ávkkástallat vuoládusaid, nugo ovdamearkka dihte kollektiivafievrrideames ja beassat iešguđetge doaluide. Diŋgo pensionistaduođaštusa (liŋka siidui ruoŧagillii)

Goas mákso du penšuvdna?

Okte mánus mákso du almmolaš penšuvdna báŋkokontui maid leat dieđihan midjiide. Jus dus leat eará mávssut nugo maŋisbáhccipenšuvdna, orrundoarjja dahje vuorrasiiddoarjja, máksojit dat seammás. Leat go šaddan gaskal 1-15 mánus, de dutnje mákso penšuvdna 18.beaivvi, ja jus leat šaddan gaskkal 16-31 mánus, de dutnje mákso penšuvdna 19. beaivvi, jus 18.b. ja 19.b. leaba árgabeaivvit.

Vuosttaš geardde go oaččot iežat penšuvdnamávssu, de oaččot máksinoppalašgova mii čájeha man stuoris du almmolaš penšuvdna šaddá. Don beasat maid diehtit olu vearru gálgá gessot, ja makkár oasit gullet du penšuvdnii ja goas máksimat dutnje bohtet. Dan dihte go du almmolaš penšuvdnii gullet iešguđetge oasit, de sáhtát oažžut iešguđetge dieđuid nugo ovdamearkka dihte sisaboahtopenšuvnna, premiepenšuvnna, maŋisbáhccipenšuvnna ja orrundoarjaga birra.

Pensioneret maŋŋel addá vuoliduvvon vearu

Jus orut Ruoŧas ja joatkkát bargame dan sadjái go váldet olggos penšuvnna, de mávssat unnit vearu iežat bálkkas go ovddit jagiid. Dat gusto dan jagi rájes go deavddát 66 jagi (2023 rájes gusto 67 jagi) Ágga manne don oaččot vuoliduvvon vearu bálkkás go mii seamma alla penšuvnnas livččii, lea ahte don oaččot dakkár gohčoduvvon bargovearrogessosa bálkkás mii unnida vearu.

Jus orut Ruoŧas, de mávssát vel unnit vearu iežat almmolaš penšuvnnas go deavddát 66 jagi (2023 rájes gusto 67 jagi). Dat vuoliduvvon vearru gusto beroškeahttá dan jagi rájes go álggat váldet olggos penšuvnna. 

Lassipenšuvdna- dutnje gii leat šaddan ovdal 1954

Lassipenšuvdna lea oassi almmolaš penšuvnnas maid oaččot do gii leat šaddan ovdal 1954:s.

Lassipenšuvdna lea dienasvuđot penšuvdna ja vuođđun leat dietnasat maid leat ožžon jagiid ovddas go leat bargan. Dietnasat leat registrerejuvvon penšuvdnačuoggán, ja mađi eambbo ja badjelis dus leat penšuvdnačuoggát dađi eambbo penšuvnna oaččut.

Jus leat šaddan áigodagas 1938 gitta 1953 rádjái, de oaččut don osiid penšuvnnas máŋgga hámis nugo dienaspenšuvnna, premiepenšuvnna ja lassipenšuvdna. Mađi maŋŋel leat šaddan dán áigodat, dađi stuorát oassi lea dienaspenšuvdna dahje premiepenšuvdna ja unnit oassi lea lassipenšuvdna. Leat go šaddan ovdal 1938, de oaččut dušše lassipenšuvnna.

Don mearridat ieš iežat premiepenšuvnna badjel

Premiepenšuvdna lea unnit oassi almmolaš penšuvnnas. Juohke jagi várrejuvvo 2.5 proseanta du bálkkas ja eará vearrogeatnegas dietnasiin penšuvdnariektin dán penšuvnna oassái.

Premiepenšuvdnii leat vuođđun du ollislaš  penšuvdnarievttit premiepenšuvdnavuogádagas. Sturrodat premiepenšuvnnas lea sorjavaš das man olu lea mákson sisa ja movt foanddat ovdánit gosa du ruđat leat biddjon.

Don sáhtát ieš válljet movt du premiepenšuvdna gálgá investerejuvvot, muhto it dárbbat ieš válljet maidege. Jus ieš it vállje, de biddjojit ruđat dan stáhtalaš ovdagiitiválljejuvvon AP7 Såfa. Ii leat mihkkege mii čájeha ahte ieš válljet foandda lea buoret du penšuvdna go ii dahkat dan. Jus it leat bargan Ruoŧas 1994 rájes, de ii leat dus riekti premiepenšuvdnii.

Maŋisbáhccisuddjen premiepenšuvnnas

Go vuosttaš geardde válddát olggos premiepenšuvnna, de sáhtát diŋgot maŋisbáhccisuddjema.

Maŋisbáhccisuddjen mearkkaša ahte premiepenšuvdna mákso náittosguoibmái, registrerejuvvon guoibmái ja muhtun dilálašvuođain ovttasássái, jus don vádjolat su ovdal.

Muitte ahte maŋisbáhccisuddjen dahká ahte premiepenšuvnna máksimat sáddet unnibut go dat galget maid leat doarvái du guoibmái jus vádjolat su ovdal.

Premiepenšuvdna sáhttá sirddot du guoibmái

Jus leat náitalan dahje lea registrerejuvvon guoibmi, de sáhtát don válljet sirdit du penšuvdnarievtti premiepenšuvdnii du náittosguoibmái dahje guoibmái.

Diehtu ferte addot maŋemusat 30. cuoŋománu dan jagi sirdin galgá gustogoahtit. Sirdin joatká dássážii ieš dieđihat ahte dat galgá heaittihuvvot. Sirdimis unniduvvo submi 6 proseanttain. Dat ruđat juogaduvvojit buot penšuvdnasestiide. Unnideapmi lea seamma nissonolbmui ja dievdoolbmui.  Unnideapmái lea sivvan ahte vurdojit eambbo sirdimat dievdduin nissonolbmuide go nuppe ládje, ja ahte nissonolbmot ellet gaskamearalaččat guhkibut go dievdoolbmot. 

Anmäl förändringar som påverkar din pension

Om det sker en ekonomisk förändring som påverkar din pension, exempelvis att du blir sambo, flyttar utomlands eller om du får ny eller ändrad pension från utlandet, är det du själv som måste anmäla det till oss. Får du för mycket pengar kan du bli återbetalningsskyldig.

Vi gör regelbundna kontroller av dina uppgifter mot till exempel Skatteverket och olika tjänstepensionsbolag, men du ansvarar själv för att meddela oss om det skett en förändring.

Pensionärsintyg för att få pensionärsrabatt

Du som tar ut allmän pension innan du fyllt 65 år (66 år gäller från 2023) kan använda ett pensionärsintyg för att ta del av rabatter, exempelvis för kollektivtrafik och inträden till olika evenemang. Beställ pensionärsintyg

När betalas din pension ut?

En gång per månad betalas din allmänna pension ut till det bankkonto som du anmält till oss. Har du andra utbetalningar som efterlevandepension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd betalas de ut samtidigt. Om du är född 1-15 i månaden får du din pension utbetald den 18:e och är du född 16-31 i månaden får du din pension utbetald den 19:e, förutsatt att den 18 och 19 är vardagar.

Första gången du får din pensionsutbetalning får du ett utbetalningsbesked som visar hur stor din allmänna pension blir. Du får också veta hur mycket skatt som kommer att dras, vilka delar som ingår i din pension och när dina utbetalningar kommer. Eftersom din allmänna pension består av olika delar kan du få separata besked för exempelvis inkomstpension, premiepension, efterlevandepension och bostadstillägg.

Senare pension ger lägre skatt

Om du bor i Sverige och fortsätter att jobba istället för att ta ut pension betalar du lägre skatt på din lön än du gjort under tidigare år. Det gäller från och med det år du fyller 66 år (67 år gäller från 2023). Anledningen till att du får lägre skatt på din lön än vad du får på en lika hög pension är att du får tillgodoräkna dig ett så kallat jobbskatteavdrag på lönen som minskar skatten.

Om du bor i Sverige betalar du även lägre skatt på din allmänna pension från det år du fyller 66 år (67 år gäller från 2023). Den lägre skatten gäller från detta år oavsett från när du börjar ta ut din pension.

Tilläggspension — för dig född före 1954

Tilläggspensionen är en del av den allmänna pensionen som du som är född före 1954 får.

Tilläggspensionen är en inkomstgrundad pension och baseras på de inkomster du fått under de år du har arbetat. Inkomsterna har registrerats som pensionspoäng och ju fler och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension.

Du som är född under perioden 1938 till 1953 får en del av din pension i form av inkomstpension och premiepension och en del i form av tilläggspension. Ju senare i perioden du är född, desto större är andelen inkomstpension eller premiepension och ju mindre är andelen tilläggspension. Är du född före 1938 får du enbart tilläggspension.

Du bestämmer över din premiepension

Premiepensionen är en liten del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar som pensionsrätt till den här delen av pensionen.

Premiepensionen baseras på dina sammanlagda pensionsrätter i premiepensionssystemet. Premiepensionens storlek beror på hur mycket som betalats in och hur de fonder dina pengar är placerade i utvecklas.

Du kan själv välja hur du vill att din premiepension ska placeras, men du behöver inte välja något. Om du inte gör ett eget val placeras dina pengar i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa. Det finns ingenting som visar att det är bättre för din pension att välja fonder själv än att inte göra det.

Om du inte har arbetat i Sverige efter 1994 har du inte rätt till premiepension.

Efterlevandeskydd för premiepensionen

När du för första gången ansöker om att ta ut premiepension, kan du teckna ett efterlevandeskydd.

Efterlevandeskyddet innebär att din premiepension betalas ut till din maka, make, registrerade partner eller i vissa fall sambo, om du dör före honom eller henne.

Tänk på att efterlevandeskyddet medför att dina premiepensionsutbetalningar blir lägre eftersom de också ska räcka till din partner om du dör före honom eller henne.

Premiepension kan överföras till din partner

Om du är gift eller registrerad partner kan du välja att föra över din pensionsrätt till premiepensionen till din maka, make eller partner.

Anmälan ska göras senast den 30 april det år överföringen ska börja gälla. Överföringen fortsätter tills du själv anmäler att den ska upphöra. 

Vid överföringen minskas beloppet med 6 procent. De pengarna fördelas till samtliga pensionssparare. Minskningen är lika för män och kvinnor. Minskningen beror på att man räknar med att det kommer att ske fler överföringar från män till kvinnor än tvärtom, och att kvinnor i genomsnitt lever längre än män.