Allmän pension
Pensionssystemet i Sverige har tre delar, grunden kallas allmän pension, det är den du får redovisad i orange kuvertet. Alla som har arbetat och bott i Sverige har rätt till allmän pension. Dina inkomster avgör hur stor den delen av pensionen blir. Förutom lön är till exempel föräldra- och sjukpenning pensionsgrundande. De som saknar inkomster eller har låga sådana har rätt till garantipension.
I den allmänna pensionen ingår två delar, inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen (som är den största delen av din allmänna pension) är ett så kallat fördelningssystem. Inte helt lätt att förstå, men jag brukar säga att det är som en överenskommelse mellan generationer.
Vi som jobbar och betalar skatt idag betalar pensionen till dagens pensionärer. I gengäld får vi något som kallas pensionsrätter. För att vi så småningom ska få vår inkomstpension utbetalad så krävs det att kommande generationer jobbar och betalar skatt.
Den andra och minsta delen av din allmänna pension, premiepensionen, finns på ett konto som är öronmärkt för just dig och placeras i fonder. Premiepensionen styrs av hur aktie- och penningmarknaderna utvecklas.
Alltså, så länge det finns människor som jobbar och betalar skatt så kommer vi också kunna betala ut allmän pension.
Bromsen – vad är det?
Inkomstpensionen är utformad så att pengarna ska räcka över tid. Är skulderna i systemet större än tillgångarna slår den så kallade bromsen, eller balanseringen som det egentligen heter, till. Balanseringen är till för att pensionssystemet ska vara hållbart både nu och i framtiden. Förenklat kan man säga att inkomstpensionen sänks när Sveriges ekonomi går dåligt och höjs när det går bra för Sverige. Premiepensionen beror, som jag skrev ovan, på hur aktie- och penningmarknaderna utvecklas och påverkas alltså inte av någon broms.
Tjänstepension och privat sparande
Den andra delen i pensionssystemet kallas tjänstepension och den betalas av din arbetsgivare, tjänstepension har du automatiskt om du arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal, det finns även arbetsgivare utan kollektivavtal som erbjuder tjänstepension. Besked om tjänstepension kommer via det bolag där du eller din arbetsgivare valt att placera pengarna.
Om du har en tjänstepension så betalar din arbetsgivare till den under tiden du arbetar, dessa pengar finns kvar till den dag du ska gå i pension. Hur och var pengarna är placerade beror på vilket avtal du tillhör.
Den tredje delen är privat pensionssparande det vill säga du sparar själv till din pension i någon form.
Om vi utgår från detta så tycker jag att påståendet att det inte skulle finnas några pengar kvar är lite skevt. Jag säger som jag sa till min kusin, istället för att oroa dig, ta kontrollen och ta reda på hur mycket just du kan komma att få i pension, börja med att göra en pensionsprognos. Om du sedan väljer att lita på systemet eller inte är helt upp till dig.
