Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Ny regering, vad händer med förslagen om höjd pensionsålder?

| blogg

Den här texten publicerades för mer än ett år sedan. Viss fakta kan ha ändrats.

Jag har flera gånger den senaste tiden fått frågan angående höjd pensionsålder och vad som händer om vi får en ny regering. Ingenting har hittills förändrats.

Dagens flexibla system gäller tillsvidare, vilket innebär att du kan ta ut din allmänna pension tidigast från 61 år. Du har också möjlighet att välja att vänta med pensionsuttaget hur länge du vill. Det finns ingen övre åldersgräns. Förra våren lade Pensionsåldersutredningen sitt förslag till politikerna, som i korta drag innebär följande:

  • 61-årsgränsen för tidigaste uttag av allmän pension höjs till 62 år från och med 2015 (enligt nuvarande prognoser till 63 år från och med 2019).
  • 65-årsgränsen för garantipension, sjukersättning med flera förmåner höjs till 66 år från och med 2019, enligt nuvarande prognoser.
  • LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) höjs från 67 till 69 år från och med 2016. LAS innebär idag att du har laglig rätt att vara kvar i din anställning fram till 67 års ålder.
  • 55-årsgränsen för att börja ta ut tjänstepensioner och privata pensioner höjs till 62 år från och med 2017.

Läs mer om Pensionsåldersutredningen

Medellivslängden ökar - pensionerna måste räcka längre

Dessutom vill man att en så kallad riktålder införs som följer medellivslängden. Eftersom medellivslängden ökar behöver du som är yngre kanske räkna med att jobba några år längre för att få en pension som motsvarar tidigare årskullars. Kom ihåg att månadsbeloppet blir högre ju mer du jobbar och ju längre du väntar med att börja ta ut pensionen. Under veckan fick jag veta att medellivslängden ökar med fyra timmar per dag, vilket såklart kommer att bli en stor utmaning för framtidens pensionssystem (inte bara i Sverige).

Mer om pensionsålderns betydelse

Pensionsgruppen är ett samarbete över partigränserna

Ovanstående förslag hanteras i det som kallas Pensionsgruppen, som just nu består av de fyra borgerliga partierna och socialdemokraterna alltså M, FP, C, KD och S.

När Pensionsgruppen är enig lämnar de förslag till regeringen, som i sin tur föreslår riksdagen som beslutar. Det är alltså inte så att de partier som sitter i regering själva kan besluta om ändringar när det gäller pensionssystemet, det krävs att Pensionsgruppen kommer överens.

Pensionsgruppens överenskommelse hittills handlar om att ”inleda samtal” med arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, om ändringar av tjänstepensionsavtalen för att folk ska kunna och vilja jobba mer och längre. Det finns alltså än så länge inga skarpa förslag för ändring av pensionsåldern.

Mer om pensionsöverrenskommelsen

Ledamöter i pensionsgruppen (2014)

Annika Strandhäll (S), ordförande. Ledamöter är Tomas Eneroth (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Lars-Arne Staxäng (M), Solveig Zander (C), Mats Persson (FP), Lars Gustafsson (KD). Ny är Rickard Persson (MP).

Överenskommelsen om pensionerna är mellan flera partier och därför finns en formell grupp med medlemmar från dessa. Pensionsgruppen ska samråda om frågor som gäller pensionsreformen och om det behövs ta initiativ till justeringar i pensionssystemet.