Vad ska vi göra åt att folk lever allt längre? | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Porträtt
Signatur

Gästblogg

Sten Eriksson

Kommunikationschef

Vad ska vi göra åt att folk lever allt längre?

| gästblogg

Höjd avsättning till allmän pension och nytt sparande med avdragsrätt till pension. Se där, två högaktuella förslag kring pensionsfrågorna som kom  under den soliga almedalsveckan i Visby. Frågan i botten är – hur löser vi att många vill gå i pension tidigt samtidigt som  vi lever allt längre och den intjänade pensionen måste räcka fler år?

Vissa hade en mycket positiv inställning till pension.

Vad ska man göra åt de sjunkande kompensationsgraderna, d.v.s. hur hög den första pensionen är i procent av den sista lönen? Det var en vanlig fråga i pensionsdebatten i Almedalen. Den ställs också just på det sättet i de flesta debatter, säkert med utgångspunkt från att människor vill gå i pension vid 65 eller tidigare. Men man skulle lika gärna kunna ställa frågan så här: vad ska vi göra åt människors önskan att tillbringa många fler år som pensionärer jämfört med tidigare generationer? För det positiva faktum som är förklaringen är förstås att vi lever allt längre.

För att lösa problemet, samt förstås skapa möjlighet till större intjäning, har man från pensionsbranschens sida under årets Almedalsvecka drivit frågan om att det behövs statliga subventioner för att stimulera människors eget sparande. Det gamla avskaffades ju, och hade dessutom den negativa fördelningspolitiska egenskapen att det gynnade och användes av höginkomsttagare i större utsträckning än låginkomstagare. Skandia lade fram ett förslag som har en tydligare profil mot låg- och medelinkomsttagare, och med en schablonskattelösning liknande ISK, men där skatten skulle vara mycket lägre. Den rönte ett visst intresse från politiker i, även om flera av dem nämnde att det finns mer prioriterade frågor att ta tag in när det gäller pension, samt att man behöver veta vad det kostar. Skandia, som är ett försäkringsbolag, förespråkar givetvis en försäkringslösning, medan andra aktörer tycker att sparlösningen bör öppna för sparande även i andra produkter.

Höjd insättning till pension

En annan lösning som nämnts vid många seminarier i Almedalen är att höja avsättningen till allmän pension till 18,5 procent som var tanken från början, i stället för de 17,21 procent som vi har i dag till följd av att den inkomst som pensionen grundas på är inkomsten efter ett avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent.
 
Bägge lösningarna sattes samman av en lite oväntad koalition bestående av LO och Svensk Försäkring som lovade varandra att verka för både högre avsättning till den allmänna pensionen (som kommer att kosta för alla arbetsgivare) och ett skattesubventionerat pensionssparande (som kommer att kosta för alla skattebetalare). På torsdagen kom också ett förslag från Socialdemokraterna att höja avsättningen till allmän pension.

De som märkligt nog inte hördes alls i debatten var representanter för de som är tänkta att betala kalaset. Men det kanske bara hade bidragit till en trist stämning i det soliga Visby, och kanske kommer senare i samband med regnväder i höst.

En del av gänget från Pensionsmyndigheten som levererade pensionsprognoser under torsdagen  i Visby: Liv Berntsson, Cecilia Bergmark, Anders Siedberg, Kulli Bergbohm, Miguel Peyra, Lars Hultsten, Alexandros Maditianos, Daniel Kinnerup, Sten Eriksson och Pär Ahrling.

Pensionsmyndighetens aktiviteter i Almedalen

Från Pensionsmyndigheten hade vi som vanligt vår prognos- och informationsverksamhet på plats, som i år hade en bättre och mer central placering än tidigare år. Detta tillsammans med vår tjusiga prognoscykel som gick runt i Visby gjorde att vi talade med 150-200 personer varje dag under våra fyra dagar i Visby.

Vi ordnade också två välbesökta seminarier. Över 60 personer kom till vårt seminarium om målkonflikten kring att de sämst ställda pensionärerna inte får har det så dåligt som helst, samtidigt som att det ska löna sig att jobba för att öka sin pension. Vår analyschef Ole Settergren inledde och alla politiker och pensionärsorganisationer i debatten var överens – i pensionssammanhang måste det löna sig att jobba, även om inkomsterna är så låga att man är berättigad till  garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

På vårt seminarium om vad som händer på fondtorget kom cirka 50 personer. Branschen fick höra Teresa Carvalho och Lars-Arne Staxäng från riksdagens pensionsgrupp  tala om vad de hoppas av steg 2 i premiepensionen, dvs. det upphandlade fondtorg av tjänstepensionsmodell som vår chefsjurist Mikael Westberg ska utreda. De fick också höra fondbolagens förenings VD Fredrik Nordström tala om vad som riskerna är (ännu mer pengar skickas utomlands, det blir jättestora fonder) och de fick höra vår fondtorgschef Erik Fransson tala om steg 2, där Pensionsmyndighetens syn är att det är en viktig förutsättning för att få ett riktigt bra fondtorg.

En tänkvärd anteckning

En liten tänkvärd anteckning jag gjorde på ett seminarium som handlade om robotiseringen av finansbranschen 

Professor Stefan Fölster berättade att den amerikanska armén, som tyvärr har problem med alltför många självmord,  använder en robot som terapeut för bekymrade medarbetare. Roboten kan tolka sinnesstämningar genom att tyda ansiktsuttryck hos patienten, och kan uttrycka ett antal bekräftande och lyssnande ”mmm” på 200 olika sätt. Roboten har slagit mycket väl ut och är uppskattad av de som lättar sitt hjärta för den. ”Vi människor är inte så sofistikerade som vi tror” sa professor Fölster, och fortsatte: ” Det är därför det finns fler hundar än barn i Sverige.”