Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Deltidsarbetets effekt på tjänstepensionen

| press

Den här texten publicerades för mer än ett år sedan. Viss fakta kan ha ändrats.

En person som tjänar under 41 750 kronor i månaden förlorar uppemot 8 procent i förmånsbestämd tjänstepension på att arbeta halvtid nära pensionering. Kommun- eller regionanställda inom exempelvis skolan eller vården är den grupp som förlorar minst förmånsbestämd tjänstepension på halvtidsarbete sent i karriären. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndighetens rapport kartlägger effekten av deltidsarbete i de tre största förmånsbestämda kollektivavtalade tjänstepensionerna. Rapporten jämför kollektivavtalade tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän (ITP 2), kommun- och regionanställda (KAP-KL) och statligt anställda (PA16 avdelning 2). Minskningen av tjänstepensionen vid halvtidsarbete mellan det sista och de fyra sista åren varierar med olika inkomstnivåer och olika tjänstepensionsavtal. Deltidsarbete har störst negativ effekt för anställda inom PA16 avdelning 2 samt ITP 2. Vid högre inkomster blir den procentuella effekten större för anställda inom ITP 2. 

Minskning av tjänstepension efter halvtidsarbete

– Tjänstepensionsavtalen är ofta utformade att ge högre ersättningar över intjänandetaket i den allmänna pensionen och baseras på genomsnittlig lön ett antal år före 65 beroende på vilket avtal du tillhör. Därför får deltidsarbete de sista åren innan pensionering stor effekt, särskilt för de med högre inkomster, säger Hannes Nilsson, analytiker på Pensionsmyndigheten och en av rapportens författare.

För kommun- eller regionanställda inom exempelvis skolan eller vården så är deltidsarbete under de sista yrkesåren mindre negativt för pensionen jämfört med de andra kollektivavtalade tjänstepensioner som studeras i rapporten.

– För en anställd i vården med tjänstepensionsavtalet KAP-KL påverkas i praktiken inte den förmånsbestämda tjänstepensionen av deltidsarbete under de tre sista åren innan 65 års ålder, säger Elisabeth Stenberg, rapportförfattare och verksamhetsutvecklare på Pensionsmyndigheten.

Samma effekt av deltidsarbete i avgiftsbestämd tjänstepension

Genom Pensionsmyndighetens tumregler för pensionen kan man överslagsmässigt säga att den totala avgiftsbestämda pensionen minskar med cirka 4 – 6 procent vid halvtidsarbete under fyra års tid vid inkomster under 41 750 kronor i månaden. Det kan jämföras med deltidsarbetet, med samma förutsättningar, inom de förmånsbestämda avtalen som minskar tjänstepensionen med cirka 4 – 8 procent. Avtalens utformning leder med andra ord till att skillnaden i tjänstepension mellan de äldre och de nyare tjänstepensionsavtalen efter deltidsarbete inte är nämnvärt stor.

Tidigt uttag av förmånsbestämd tjänstepension

För den som gör ett tidigt uttag av sin förmånsbestämda tjänstepension minskar tjänstepensionen med ungefär 0,30 – 0,68 procent per ytterligare kalendermånad innan 65 års ålder som uttaget sker. Om pensionering sker vid 61 år minskar den förmånsbestämda tjänstepensionen överslagsmässigt med 14 – 30 procent. Det betyder att deltidsarbete i vissa fall kan påverka tjänstepensionen i lika stor utsträckning som tidigt uttag, det vill säga att sluta arbeta helt.

– Många funderar på att gå ned i arbetstid eller att göra ett tidigt uttag de sista åren innan pensionering. Men man ska vara medveten om att den förmånsbestämda pensionen kan påverkas ganska mycket av ett sådant beslut, säger Hannes Nilsson.

Rapporten och beräkningarna bygger på ett antal antaganden som leder till att resultaten inte är exakta. Vi bedömer dock att det förenklade beräkningsförfarandet ger en god uppskattning av effekten av deltidsarbete i de i huvudsak förmånsbestämda tjänstepensionsplanerna. För att få precis och individuell information om hur deltidsarbete de sista åren kan påverka den egna pensionen bör man därför alltid vända sig till sin arbetsgivare eller försäkringsgivaren för sitt avtal.

Ett annat sätt att informera sig om sin egen pension är att göra en pensionsprognos på minpension.se eller pensionsmyndigheten.se. Pensionsprognosen ger information om vad var och en kan förvänta sig att få i pension.

Not. Beräkningarna som ligger till grund för diagrammet visar maximal möjlig minskning av tjänstepensionen utifrån ett fiktivt golv där tjänstepensionen inte kan minska mer av deltidsarbete än om typfallet gått i tidig pension under motsvarande period. Beräkningarna bygger på prognosstandard för ett typfall född 1960 som arbetar mellan 23 och 65 års ålder i angivet avtalsområde hela livet.

Förmånsbestämda tjänstepensioner – Hur påverkas tjänstepensionen av att sluta arbeta eller gå ned i arbetstid innan 65 års ålder?

Det här är tjänstepension.

Vidare information för journalister

Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00