– I rapporten ”Asylinvandringens ekonomiska effekter på pensionssystemet” har analytiker vid Pensionsmyndigheten räknat på vad asylinvandringen av den storlek som vi såg under 2015 kan innebära för pensionssystemet, och då främst för inkomstpensionen och grundskyddet i form av förmåner som garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.
Scenariot som använts i rapporten är att av de drygt 160 000 som sökte asyl i Sverige under 2015 så får 100 000 stanna i Sverige. Utifrån detta beräknas vilka effekter detta får på pensionssystemet, utifrån antagandet att historiska inkomstmönster upprepas. Beräkningen sträcker sig fram tills alla i gruppen antas ha avlidit år 2100.
Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning förklarar att det finns tre huvudsakliga slutsatser i rapporten:
– För det första vet vi att när fler kommer i arbete så växer lönesumman. Det leder i sin tur att pensionssystemet blir finansiellt starkare, vilket minskar risken att vi behöver använda den så kallade balanseringen eller bromsen i systemet. Det är också en effekt vi kommer att se redan på kort sikt, säger Ole Settergren.
Totalt beräknas inkomstpensionssystemet stärkas med 70 miljarder kronor fram till och med år 2100.
Den andra slutsatsen har med genomsnittsinkomsten att göra. Då invandrare i genomsnitt har lägre löner än inrikes födda när de får jobb, så påverkas genomsnittsinkomstens utveckling negativt.
– Eftersom genomsnittsinkomstens utveckling används för att räkna om inkomstpensioner och inkomstpensionskonton kommer även pensionernas utvecklingstakt påverkas negativt. Vi talar om storleksordningen 130 kronor i månaden år 2040 för en vanlig pensionär, fortsätter Ole Settergren.
Den beräknade förstärkningen i systemet med anledning av detta beräknas bli 200 miljarder kronor under perioden 2017-2100. De pensionärer som har låg inkomstpension kommer inte att påverkas. Detta då beräkningen av både garantipension och äldreförsörjningsstöd sker utifrån prisbasbeloppet och inte inkomstindex.
Den sista slutsatsen i rapporten handlar om grundtryggheten i pensionssystemet: garantipension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Dessa utgifter, som är skattefinansierade via statsbudgeten, kommer enligt rapporten att öka på sikt. Under perioden 2017-2100 beräknas samhällets sammanräknade ökade kostnader bli totalt 150 miljarder kronor.
– Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan vi ser några större utgiftsökningar på det här området, avslutar Ole Settergren.
För vidare information
Ole Settergren, analyschef, 0730–22 20 50
Jimmy Larsson-Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
