Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Oktoberprognosen för inkomstpension och pensionsrelaterade förmåner

| press

Den här texten publicerades för mer än ett år sedan. Viss fakta kan ha ändrats.

Pensionsmyndigheten har lämnat oktoberprognosen över utvecklingen av inkomstpensionen och pensionsrelaterade förmåner till regeringen. Jämfört med prognosen i juli beräknas utgifterna för efterlevandestöd bli högre

– Jämfört med den prognos som lämnades i juli ökar utgifterna för anslaget Barnpension och efterlevandestöd med 13 procent för år 2017 och 28 procent för år 2018, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.

I prognosen beräknas balanseringsperioden upphöra 2019. Inkomstpensionerna kommer då att få det värde de skulle ha haft utan balansering. I juli-prognosen beräknades balanseringsperioden upphöra 2018. Orsaken till den längre balanseringsperioden i denna prognos är ett lägre antagande för AP-fondens värdeutveckling. Skillnaden mellan balansindex och inkomstindex för 2018 beräknas dock bli marginell, så det är osäkert om balanseringsperioden kommer att upphöra 2018 eller 2019.

Prognos inkomst- och tilläggspensionen, i procent
  2015* 2016* 2017 2018 2019 2020
Juliprognos +0,9 +4,2 +2,7 +2,6 +1,4  
Oktoberprognos +0,9 +4,2 +2,5 +2,5 +1,7 +1,1

*Fastställd indexering (omräkning), det är alltså ingen prognos

– Jämfört med den prognos som lämnades i juli beräknas utgifterna för efterlevandestöd bli högre. Det beror på en ökad asylinvandring enligt Migrationsverkets prognos. Utgiftsökningen påverkar som mest anslagen från och med år 2017, säger Ole Settergren.

Utgift, tusentals kronor
  2016 2017 2018 2019
Barnpension och efterlevandestöd 994 100 1 234 000 1 473 700 1 597 000
Utgiftsökning jämfört med föregående prognos, volymer –19 700 +140 000 +323 600 +366 600

Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året sammanställa en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår.

Förändringarna för nästa år fastställdes av regeringen i augusti 2015.

2016 ökar inkomst- och tilläggspensionen med 4,2 procent, i snitt 340 kronor i månaden efter skatt, med nu gällande skatteregler. Med de skatteregler som finns i budgetpropositionen för 2016 blir det i stället i snitt 430 kronor i månaden efter skatt. För pensionsspararna blir räntan på inkomstpensionskontona 5,9 procent i nästa orange kuvert.

Garantipensionen – liksom värdet av de flesta tjänstepensioner – bestäms av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet har sänkts med 200 kr, vilket motsvarar -0,4 procent. Det innebär att de personer som har lägst pension, det vill säga de som har enbart garantipension eller en stor del garantipension, får sänkt pension efter skatt med cirka 30 kronor i månaden med nu gällande regler.

Med de skatteregler som finns i budgetpropositionen blir det istället ca 130 kronor mer i månaden efter skatt. De pensionärer som har bostadstillägg kan få sänkt bostadstillägg eftersom pensionen höjs. Från den 1 september i år har dock bostadstillägget höjts med upp till ca 100 kronor i månaden.

Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december.

Omräkning inkomstpensionen sedan 2002, prognos från 2017

Omräkning prognos

– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.

– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att många jobbar, betalar skatt och har en tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas.

För vidare information:

Ole Settergren, analyschef, 0730–22 20 50