Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare
Den orange bloggen.

Många småbarnsföräldrar oroar sig i onödan för sin pension

| blogg

Det här blogginlägget skrevs för över ett år sedan och kan innehålla information som inte stämmer längre.

Oroar du dig för att pensionen blir mycket lägre när du är föräldraledig och kanske jobbar deltid under en period i livet? Här kommer några exempel på hur det kan påverka pensionen. Många oroar sig i onödan.

De flesta som arbetar i Sverige tjänar in pengar både till sin allmänna pension och till sin tjänstepension. När du börjar ta ut föräldrapenning från Försäkringskassan fortsätter du att tjäna in till din allmänna pension, precis som under tiden du jobbar. Du kan också få din tjänstepension betald under din föräldraledighet. Fråga din arbetsgivare vad som gäller på din arbetsplats.   

Extra pengar till pensionen under barnets första år

Den förälder som tjänar minst får extra pengar till sin allmänna pension under barnets fyra första år. Det gäller oavsett föräldraledighet och hur den fördelas. Det kallas pensionsrätt för barnår och beräknas automatiskt, det är alltså inget du själv behöver ansöka om. Vill ni ändra vem av er föräldrar som ska få pensionsrätten så kan ni kontakta oss på Pensionsmyndigheten.

Anledningen till att det finns pensionsrätt för barnår är att se till att småbarnsföräldrar inte förlorar allmän pension på att vara hemma med sina barn. För många kan därför den allmänna pensionen vara oförändrad trots föräldraledighet och deltid under de första fyra åren med barn jämfört med vad pensionen hade varit utan barn, föräldraledighet och deltid. För en del blir till och med pensionen högre än vad den varit utan barn, föräldraledighet och deltid.

Om du fortsätter att jobba deltid efter de första fyra åren minskar dock intjänandet till din allmänna pension.

Olika påverkan på tjänstepensionen beroende av var du jobbar

När det gäller tjänstepensionen så ser den olika ut beroende på om du jobbar inom stat, kommun, region eller privat. Hur mycket deltidsarbete och föräldraledighet påverkar tjänstepensionen skiljer sig därför åt.

Förenklat är det så att minst påverkan på tjänstepensionen får den med låg inkomst som jobbar inom kommun, region eller statligt. Störst påverkan får den med hög inkomst som jobbar i privat sektor.

Deltidsarbete under lång tid påverkar pensionen

En person som jobbar inom stat, kommun eller region och har en heltidslön på 35 000 kronor per månad före skatt, får cirka 800 kronor mindre i total pension per månad livet ut, om hen jobbar 75 procent under 8 år.

En person som jobbar inom privat sektor men annars har samma förutsättningar förlorar istället cirka 1 100 kronor per månad i pension livet ut genom att jobba 75 procent under 8 år.

Räkneexempel på hur deltid under småbarnsåren påverkar din pension

Föräldraledighet och deltid under kortare perioder har inte så stor påverkan på den framtida pensionen som många tror, men det är bra att ta reda på hur det ser ut för just dig.

Två sätt att jämna ut pensionsinkomsterna i ett parförhållande

För över premiepension

Premiepensionen är den mindre delen av den allmänna pensionen. Om ni är gifta så kan den som har högst månadsinkomst under småbarnsåren kompensera genom att föra över sina framtida premiepensionsrätter till den som förlorar på att vara föräldraledig eller som jobbar deltid en längre period.

Du kan bara föra över premiepensionsrätter du tjänar in under det år du begär överföringen och åren därefter. Du väljer själv under hur lång tid överföringen ska gälla.

För över premiepension till din partner

Starta ett separat sparande till den som jobbar deltid under långa perioder

Ett annat alternativ är att starta ett eget sparande för att kompensera den som jobbar deltid under en längre period under småbarnsåren. Det är viktigt att sparandet är skrivet till den person det gäller så att pengarna inte kan delas vid en eventuell skilsmässa. För gifta kallas detta enskild egendom och är något som skrivs i ett äktenskapsförord. För sambos räcker det att sparandet står i rätt namn eftersom pengarna inte delas lika vid en separation. 

Hur mycket behöver vi spara?

Jag får ofta frågan hur mycket som behöver sparas för att fullt ut kompensera en part för förlorad inkomst under småbarnsåren. Här kommer därför ett förenklat exempel.

En person med en heltidslön på 35 000 kronor per månad före skatt som går ner och jobbar 75 procent, tjänar istället 26 250 kronor per månad.

Personen minskar då intjänandet till sin pension med mellan 1 900 till 2 031 kronor per månad. Det skulle då kunna vara denna summa ni bör spara för att kompensera bortfallet. Men om personen är i 30-årsåldern och sparandet placeras i fonder så förväntas det ge värdeutveckling över tid. Det räcker då att fondspara mellan 660 till 760 kronor per månad under den period deltidsarbetet pågår för att i slutändan få samma pension som fortsatt heltid hade gett.

Eftersom barnårsrätter inte är medräknat i exemplet så gäller siffrorna för deltidsarbete som sker efter att barnet har fyllt fyra år. Exemplet räknar heller inte med vissa förmåner inom en del tjänstepensionsavtal som ibland gör att deltidsarbetets påverkan på tjänstepensionen inte blir lika stor. 

Exemplet är räknat på en person som är 32 år och fondsparar i ett investeringssparkonto.  

Så har vi räknat för det separata sparandet

Exempelpersonen är född 1989, arbetar från 23 till 67 års ålder. Är 32 år gammal 2021 med en heltidslön på 35 000 kronor per månad före skatt.

Mellanskillnaden mellan 35 000 kronor och 26 250 kronor är 8 750 kronor. Det är alltså på 8 750 kronor som personen minskar sitt intjänande till sin allmänna pension och tjänstepension. Underlaget för allmän pension, den pensionsgrundande inkomsten, är 93 procent av bruttoinkomsten. I exemplet ovan blir det alltså 93 procent av 8 750 kronor, vilket ger 8 138 kronor. Av det är det 18,5 procent som går till den allmänna pensionen, det vill säga 1 506 kronor.

För tjänstepensionen är hela beloppet på 8 750 kronor pensionsgrundande. Om vi tittar på hur mycket en anställd med kollektivavtal, med en lön på 35 000 kronor, får inbetalt till sin tjänstepension så brukar det handla om mellan 4,5 till 6 procent av lönen. Alltså blir det 4,5 till 6 procent av 8 750 kronor, vilket ger 394 till 525 kronor.

Totalt 1 900 till 2 031 kronor per månad.

I exemplet ovan tar vi med vad personen egentligen skulle ha tjänat in till den allmänna pensionen och fått inbetalt till tjänstepensionen, det innebär att vi antar samma värdeutveckling. Det vill säga 16 procent av 8 138 kronor = 1302 kronor, som betalas in till inkomstpensionen ger en värdeutveckling som följer inkomstindex (prognos 1,8 procent per år efter inflation). Resterande 598 till 729 kronor, som betalas in till premiepensionen och tjänstepensionen, får en värdeutveckling som följer börsutvecklingen (prognos 3,5 procent per år efter avgifter och inflation).