Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare
Den orange bloggen.

Pensionsåldrarna höjs igen – vad innebär det?

| blogg

Det här blogginlägget skrevs för över ett år sedan och kan innehålla information som inte stämmer längre.

År 2020 höjdes både den lägsta åldern för att kunna ta ut allmän pension samt åldern för hur länge du har rätt att vara kvar på jobbet. Samtidigt infördes en så kallad riktålder som kommer att följa medellivslängden och styra pensionsåldrarna framöver. Igår beslutade riksdagen att pensionsåldrarna höjs igen – vad kommer det att innebära för dig?

I dag lever vi nästan tre år längre än när dagens pensionssystem infördes på 90-talet, om man bryter ner det så ökar den genomsnittliga livslängden med cirka 3,5 timmar per dygn. Trots det har åldern för när en person i genomsnitt börjar ta ut sin pension i Sverige i stort sett varit oförändrad.

För att bevara samma nivå på pensionerna som tidigare generationers pensioner så behöver en del av vårt längre liv kompenseras med ett längre arbetsliv och att pensionen tas ut lite senare.

Vi blir äldre och äldre

Enligt Statistiska centralbyrån beräknas hela gruppen 60 år och äldre vara fler än tre miljoner om tio år, vilket beror på att vi lever allt längre.

Sveriges 90-plussare är den åldersgrupp som ökar allra mest procentuellt sett. Nu är de över 100 000. Det är fler än dubbelt så många som för 50 år sedan och den utvecklingen beräknas fortsätta i framtiden.

Hur påverkar medellivslängdens utveckling pensionen?

Den genomsnittliga åldern för att börja ta ut allmän pension i Sverige är 64,9 år. Att vi lever längre, men ändå i genomsnitt inte senarelägger pensionen, gör att den pension vi tjänar in under vårt liv ska fördelas på fler år under vår tid som pensionärer. Det gör att vi får en lägre pension per månad.

För att motverka det behöver arbetslivet förlängas och pensionen tas ut senare. Av det skälet har en riktålder införts som följer medellivslängdens utveckling och styr när du tidigast kan ta ut allmän pension och få de så kallade grundskydden inom den allmänna pensionen (garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd).

Så här fungerar riktåldern för pension

Förenklat kan man säga att för att du ska få samma pension, i förhållande till din slutlön, som tidigare generationer så kommer du att behöva arbeta fram till din åldersgrupps riktålder.

  • Riktåldern fastställs och beslutas av regeringen varje år men används först sex år senare
  • Det är beslutat att riktåldern för år 2020 och 2021 blir 67 år, vilket i praktiken används först år 2026 och 2027
  • Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir tre år före riktåldern

Pensionsåldrar som gäller idag

  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 år (gäller födda 1959 eller 1960)
  • Du har rätt att jobba till 68 år (lagen om anställningsskydd, LAS)

Nya pensionsåldrar från år 2023

  • Du kan tidigast ta ut allmän pension från 63 år (gäller födda 1961 eller 1962)
  • Du har rätt att jobba till 69 år (lagen om anställningsskydd, LAS)
  • Du kan tidigast få garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd från 66 år (gäller födda 1958 och 1959)

De här åldrarna gäller för allmän pension från år 2026

  • Lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir 64 år, tre år före riktåldern (gäller födda 1963 eller senare)
  • Lägsta ålder för att få garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd blir 67 år (gäller födda 1960 eller senare)