Datne pensjovnem ohtsedh mijjen webbesijjesne jis datne Sveerjesne årroeh jïh sveerjen e-legitimasjovnem åtnah jallh goerem dievhtedh mij mijjen webbesijjesne gååvnese. Datne maahtah aaj utnijedïenesjem gaskesadtedh.
Datne maahtah aaremosth dov pensjovnem åadtjodh asken raejeste gåessie 62 jaepieh illeme (63 jaepieh 2023 raejeste).
Datne maahtah barkedh seamma aejkie goh datne dov byjjes pensjovnem åadtjoeh. Datne reaktam åtnah barkedh goske datne 68 jaepieh sjïdtedh (69 jaepieh 2023 raejeste), men jis datne jïh dov barkoevedtije seamadidie maahtah gujht guhkebe barkedh.
Jis datne seente pensjovnem vaaltah dellie jollebe pensjovnem åadtjoeh. Dïhte dan gaavhtan datne hïnnh jienebe beetnegh dïenesjidh jïh åeniehkåbpoe tïjjem pensjoneerije årroeh.
Gåessie datne ohtsedh dellie nænnosth jis datne sïjhth ellie dov pensjovnem jallh bieliem dejstie vaeltedh fïerhten asken. Datne aaj nænnosth jis datne sïjhth dov premijepensjovnem seamma tïjjeste goh dïhte byjjes pensjovne.
Ohtsedh pensjovnem golme aski åvteli datne sïjhth dam åadtjodh. Jis datne ålkoelaantesne årroejih byörh ohtsedidh govhte aski åvteli. Gåessie dov ohtsemem vadteme åadtjoeh nænnoestimmiem mijjeste medtie 20.b. asken åvteli voestes maeksemeaske.
Pensjovneåejvieladtje dov byjjes pensjovnem maaksam akten aejkien fïerhten asken. Jis datne åtnah aarpijepensjovnem, årromelissiem jallh voeresefassemedåarjoem dejtie aaj seamma aejkien maaksa.
Ussjedh naan sveerjen dïenesjepensjovnijste automaateles maeksieh gåessie datne 65 jaepieh illh, jeatjah datne tjoerh jïjtje ohtsedidh. Bïeljelh dov dïenestepensjovnesïeltem dellie åadtjoeh daejredh guktie dutnjien sjædta.
Skaehtie jïh pensjovne
Jis datne dov ellies byjjes pensjovnem åadtjoeh dellie Pensjovneåejvieladtje skaehtiemaaksoem dorje dan skaehtietabellem mietie mij faamosne dov tjïeltesne. Jis datne seammasïenten dïenesjepensjovnem åadtjoeh dellie 30 prosenth dov dïenesjepensjovnijste geasasåvva.
Jis datne ajve bieliem dov byjjes pensjovneste åadtjoeh, mijjieh 30 prosenth giesebe juktie mïelebe mijjieh bieliebarkoevedtijem jïh dov barkoevedtije jallh mubpie edtja skaehtiem giesedh tabellen mietie.
Dov skaehtie jeatjahtåvva jïh unnebe sjædta tsïengelen asken raejeste jaepesne gosse 66 jaepieh illh (67 jaepieh 2023 raejeste), dan mietie man stoerre pensjovne jïh/jallh barkoebaalhka datne åtnah.
Jis datne ålkoelaantesne årroeh dellie jeatjah njoelkedassh skaehtien bïjre.
Byjjes pensjovnem ohtsedh gosse mubpie laantesne årroeh
Jis datne leah barkeme jïh skaehtiem maakseme Sveerjesne datne leah sveerjen pensjovnese dïenesjamme. Datne reaktam åtnah dam åadtjodh jïlhts datne mubpie laantesne årroeh pensjoneerijinie.
Jis datne Sveerjen ålkoelisnie årroeh EU- jallh EES-laantesne jallh Schweizesne (EES leah EU-laanth jïh Nöörje, Islaante jïh Liechtenstein) edtjh datne pensjovnebyjjesfaamoste ohtsedidh dennie laantesne gusnie årroeh.
Jis datne årroeh EES:n jallh Schweizen ålkoelisnie edtjh dov pensjovneohtsemem goerine darjodh. Sveerje latjkoem åtna sosijaale jearsoesvoeten bïjre låhkojne laantijste EES:n ålkoelisnie, dah latjkoeh maehtieh baajnehtidh mah pensjovnh datne maahtah åadtjodh jïh mestie laanteste datne edtjh ohtsedidh. Jis utnijedïenesjem gaskesadth åadtjoeh daejredh mah dutnjien faamosne.
Datne byörh sveerjen pensjovnem ohtsedidh unnemes govhte aski åvteli datne sïjhth dov voestes askemaeksemem åadtjodh. Pensjovne gosse Sveerjen ålkoelisnie årroeh (bïevnesh sveerjengïelesne)