Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Tsuvtsemeaaltere – gåessie maahtam byjjes pensjovnem vaeltedh?

Tsuvtsemeaaltere lea pensjovneaaltere mij lea sjïehtedamme man guhkiem mijjieh veanhtadibie gaskemedtien jielebe – juktie ij mijjen pensjovne unnede gosse guhkebem jielebe. Dïhte ij leah noerhkeme, men aalterem baajnehte gåessie aarehkommes maahtah baalhka- jïh premijepensjovnem vaeltedh, jïh gåessie maahtah reaktam åadtjodh garantijepensjovnem jïh årrojelissiehtimmiem utnedh.

Naemhtie tsuvtsemeaaltere datnem baajnehte

  • Dïhte baajnehte gåessie datne aarehkommes maahtah baalhka- jïh premijepensjovnem vaeltedh – baalhka- jïh premijepensjovnem maahtah aarehkommes vaeltedh golme jaepiej åvtelen dov tsuvtsemeaaltere. Gååvnesieh naan sjïere tsiehkieh båeries njoelkedassi mietie.
  • Tsuvtsemeaaltere maadthvaarjelimmiem tsåvtsa – maahtah aarehkommes garantijepensjovnem, baalhkapensjovnelissiem, årromelissiem jïh voeresefassemedåarjoem åadtjodh dov tsuvtsemeaalteren raejeste.
  • Dam medtiejieledegåhkoen mietie sjïehtede tïjjen mietie – jis medtiejieledegåhkoe guhkede dellie tsuvtsemeaaltere jienede. Dan gaavhtan prognovsh dorje fïerhten jaepien dutnjien gie ij leah ennje nænnoestamme tsuvtsemeaalterem åådtjeme.

Mannasinie tsuvtsemeaaltere gååvnese?

Gosse medtiejieledegåhkoe guhkede tjuara seamma pensjovne jienebi jaepiej mietie ryöhkoe, dellie askeåasa unnede. Tsuvtsemeaaltere båata destie eah pensjovnh unnedh gosse guhkebe jielebe.

Gåessie maahtah dov byjjese pensjovnem vaeltedh?

Dov reakasovvemejaepie nænnoste gåessie maahtah aelkedh byjjes pensjovnem vaeltedh.

  • Baalhkapensjovne jïh premijepensjovne maahtah aarehkommes vaeltedh golme jaepiej åvtelen dov tsuvtsemeaaltere. Gååvnesieh naan sjïere tsiehkieh båeries njoelkedassi mietie.
  • Garantijepensjovnem, baalhkapensjovnelissiem, årromelissiem jïh voeresefassemedåarjoem maahtah aarehkommes åadtjodh dov tsuvtsemeaalteren raejeste.
  • Ij tsuvtsemeaaltere dïenesjepensjovnem baajnehth. Gåessie maahtah dam vaeltedh maahtah dov dïenesjepensjovnelatjkosne gaavnedh.
Dov tsuvtsemeaaltere jis reakasovvih: 1958-1964

Reakasovvih

Tsuvtseme-aaltere

Maahtah baalhka- jïh premijepensjovnem vaeltedh

Aarehkommes reakta maadthvaarjelæmman*

1958

66 jaepieh

61 jaepien raejeste

66 jaepien raejeste

1959

66 jaepieh

62 jaepien raejeste

66 jaepien raejeste

1960

67 jaepieh

62 jaepien raejeste

67 jaepien raejeste

1961-
1962

67 jaepieh

63 jaepien raejeste

67 jaepien raejeste

1963-
1964

67 jaepieh

64 jaepien raejeste

67 jaepien raejeste

* Garantijepensjovnem, baalhkapensjovnelissiem, årromelissiem jïh voeresefassemedåarjoem.

Skïemtje- jïh barkohtsmaaksoem maaksa dennie asken raejesne åvtelen dov tsuvtsemeaalterem jaksh.

Dov tsuvtsemeaalteren prognovse – jis jaepien 1965 jallh dan minngesne reakasovveme

Jis jaepien 1965 jallh dan minngesne reakasovvih dellie ij leah ennje dov tsuvtsemeaaltere nænnoestamme. Fïerhten jaepien orre prognovsh darjoeh mah vuesiehtieh guktie tsuvtsemeaalterem maahta jeatjahtovvedh. 

Tabellen dan vuelelen vuajnah mij tsuvtsemeaaltere dov reakasovvemejaepien mietie daelie. Mujhtieh dah sifferh maehtieh jeatjahtovvedh åvtelen dov tsuvtsemeaalterem nænnoste.

Dov tsuvtsemeaalteren prognovse jis 1965-2014 reakasovvih

Reakasovvih

Tsuvtsemeaalteren prognovse

Maahtah baalhka- jïh premijepensjovnem vaeltedh

Aarehkommes reakta maadthvaarjelæmman*

1965-
1966

67 jaepieh

64 jaepien raejeste

67 jaepien raejeste

1967-
1969

68 jaepieh

64 jaepien raejeste

68 jaepien raejeste

1970-
1980

68 jaepieh

65 jaepien raejeste

68 jaepien raejeste

1981-
1983

69 jaepieh

65 jaepien raejeste

69 jaepien raejeste

1984-
1996

69 jaepieh

66 jaepien raejeste

69 jaepien raejeste

1997-
1999

70 jaepieh

66 jaepien raejeste

70 jaepien raejeste

2000-
2014

70 jaepieh

67 jaepien raejeste

70 jaepien raejeste

* Garantijepensjovnem, baalhkapensjovnelissiem, årromelissiem jïh voeresefassemedåarjoem.

Skïemtje- jïh barkohtsmaaksoem maaksa dennie asken raejesne åvtelen dov tsuvtsemeaalterem jaksh.

Gåessie tsuvtsemeaalterem nænnoste – jïh man daamtaj  maahta dam jeatjahtehtedh?

Tsuvtsemeaalterem nænnoste govhte jaepiej åvtelen dïhte faamosne. Dutnjien buerie astoem vedtedh dov pensjovnem soejkesjidh. Tsuvtsemeaalterem maahta jeenjemes akten jaepien jeatjahtehtedh fïerhten aejkien, mohte ajve jis ij leah jeatjahtovveme dej minngemes golme jaepiej mietie.

Riktåldern är en pensionsålder som anpassas efter hur länge vi i genomsnitt förväntas leva – så att pensionen inte blir lägre när vi lever längre. 

Den är inte tvingande men påverkar från vilken ålder du tidigast kan ta ut din inkomstpension och premiepension och när du kan få rätt till garantipension och bostadstillägg.

Så påverkas du av riktåldern

  • Den påverkar när du tidigast kan ta ut inkomstpension och premiepension – inkomstpension och premiepension kan tas ut tidigast tre år före din riktålder.
    Det finns vissa undantag på grund av övergångsregler.
  • Riktåldern styr grundskyddet – du kan tidigast få garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd från och med din riktålder.
  • Den anpassas efter medellivslängden över tid – Om medellivslängden ökar kommer riktåldern att höjas. Därför görs varje år prognoser för dig som ännu inte fått en beslutad riktålder.

Varför finns riktåldern?

När medellivslängden ökar måste samma pension räcka under fler år, vilket ger lägre månadsbelopp. Riktåldern införs för att pensionerna inte ska bli lägre när vi lever längre. 

När kan du börja ta ut din allmänna pension?

När du kan börja ta ut allmän pension beror på vilket år du är född.

  • Inkomstpension och premiepension kan du ta ut tidigast tre år före din riktålder. Det finns vissa undantag för dig som omfattas av övergångsregler.
  • Garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd kan du tidigast få rätt till från och med din riktålder.
  • Tjänstepensionen påverkas inte av riktåldern. När du kan ta ut den beror på vilket tjänstepensionsavtal du tillhör.
Din riktålder om du är född: 1958-1964

Födelseår

Riktålder

Kan ta ut inkomst- och premiepension

Tidigast rätt till grundskydd*

1958

66 år

Från 61 år

Från 66 år

1959

66 år

Från 62 år

Från 66 år

1960

67 år

Från 62 år

Från 67 år

1961–
1962

67 år

Från 63 år

Från 67 år

1963–
1964

67 år

Från 64 år

Från 67 år

* Garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till och med månaden innan du nått din riktålder. 

Prognos för din riktålder - om du är född 1965 eller senare 

Om du är född 1965 eller senare är din riktålder ännu inte fastställd. Varje år görs nya prognoser som visar hur riktåldern kan komma att förändras. 

I tabellen nedan ser du vilken riktålder som gäller för ditt födelseår just nu. Kom ihåg att siffrorna kan ändras innan din riktålder beslutas.

Prognos för din riktålder om du är född 1958-1964

Födelseår

Prognos om riktålder

Kan ta ut inkomst- och premiepension

Tidigast rätt till grundskydd*

1965–
1966

67 år

Från 64 år

Från 67 år

1967–
1969

68 år

Från 64 år

Från 68 år

1970–
1980

68 år

Från 65 år

Från 68 år

1981–
1983

69 år

Från 65 år

Från 69 år

1984–
1996

69 år

Från 66 år

Från 69 år

1997–
1999

70 år

Från 66 år

Från 70 år

2000–
2014

70 år

Från 67 år

Från 70 år

* Garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Sjuk- och arbetslöshetsersättning betalas ut till och med månaden innan du nått din riktålder. 

När beslutas riktåldern – och hur ofta kan den ändras?

Riktåldern fastställs sex år innan den börjar gälla. Det ger dig god tid att planera din pension. Riktåldern kan ändras med högst ett år åt gången, men bara om den inte har ändrats under de tre föregående åren.