Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Du använder en gammal webbläsare

Vi rekommenderar att du uppdaterar den eller byter till en annan för att webbplatsen ska fungera bra.

Rekommenderade webbläsare

Penšuvnna plánen

Álggat iežat penšuvnna plánema áiggil nu ahte gearggat jurddašit dahkat válljema mii heive dutnje.

Ruoŧas ii gávdno mangelágán fásta penšuvdnaahki. Don ieš mearridat man agis háliidat loktegoahtit olles dehe oasi iežat penšuvnnas. Áigemuttus goas válljet álggahit iežat loktema lea stuora mearkkašupmi man stuorat du penšuvdna šaddá..

Penšuvnna sierra oasit siskkildit almmolaš penšuvnna stáhtas, dávjjimus virgepenšuvnna bargoaddis ja vejolaš iežas seastima. Don sáhtát dárbbahit ohcat ieš vai oaččut buot osiid iežat penšuvnnas.

Almmolaš penšuvdna máksojuvvo nu guhká go eallá. Virgepenšuvnna ja iežas seastima máksin sáhttá dáhpáhuvvat ráddjejuvvon áigodaga.

Ovdalgo ozat almmolaš penšuvnna

Vállje goas háliidat mannat penšuvdnii. Don sáhtát áramus loktet almmolaš penšuvnna 62 jahkásažžan. Jus leat riegádan 1958 dehe árabu sáhtát áramus loktet iežat penšuvnna go leat deavdán 61 jagi.

Dus lea riekti bargat dassážii go leat deavdán  68 jagi (guoská jagis 2020). Dihto dáhpáhusas don sáhtát bargat guhkibu jus doai bargoaddin leahppi soabadan das. 

Oza golbma mánu ovdal go háliidat iežat vuosttas máksima. Jus leat bargan dehe orron olgoriikkas berret ohcat guhtta mánu ovdalgo háliidat iežat penšuvnna.

Rehkenastte iežat penšuvnna. Du vearru rievdá ja šaddá vuolit ođđajagimánu dan jagi go deavddát 66, vuolgá das man stuora penšuvdna ja/dehe bargodienas dus lea.

Mearrit háliidatgo loktet olles penšuvdna dehe oasi das. Don sáhtát joatkit bargama ja loktet penšuvnna seamma áiggi.

Mađi maŋit loktet iežat penšuvnna, dađi alit penšuvnna oaččut. Dat vuolgá das ahte penšuvdna máksojuvvo hárvvit jagiid. Jotkojuvvon bargu addá dutnje alit penšuvnna. Go gaskaeallinguhkkodat lassána fertet don gii leat nuorat soaitimis rehkenastit bargat moadde jagi guhkit vai oaččut penšuvnna mii vástida ovddit ahkeluohkáid.

Jus don oaččut vuollegaš dienasvuđot penšuvnna don sáhtát oažžut dáhkáduspenšuvnna. Don it dárbbat ohcat sierra dáhkáduspenšuvdna dat dáhpáhuvvá automáhtalaččat go ozat penšuvnna. Don sáhtát oažžut dáhkáduspenšuvnna easka go leat deavdán 65 jagi. Evttohus lea ahte 65 jahki galgá loktejuvvot 66 jahkái 2023 rájis ja dat guoská du gii leat riegádan 1958 dehe maŋŋel.

Váldde čielgasa dárbbahatgo ohcat virgepenšuvnna

Eatnasiin lea virgepenšuvdna iežas bargoaddis. Dihto virgepenšuvnnat máksojuvvo automáhtalaččat go deavdá 65 jagi, earáid don fertet ohcat.

Virgepenšuvdna sáhttá eanas dáhpáhusain loktet olles eallinagi dehe oanit áigge, omd. 5, 10, 15 dehe 20 jagi áigge. Lea dehálaš smiehttat dárkilit mot válljet loktet iežat virgepenšuvnna daningo válljemiid mat dagat ii sáhte rievdadit maŋŋel. Jorgas dan penšuvdnafitnodatsearvvi beallái mii hálddaša du virgepenšuvnna vai beasat diehtit mii lea vuoimmis.

Pláne iežat penšuvnna jus orut dehe plánet orrut Ruoŧa olggobealde

Jus orut dehe plánet orrut Ruoŧa olggobealde penšuvnnat áigge nu dus lea riekti váldit mielde iežat almmolaš penšuvnnat.

jus dus lea leamas vuollegaš dehe ii mangelágan bargodienas Ruoŧas boađát oažžut vuollegaš dehe it ollenge dienasvuđot penšuvnna. Du almmolaš penšuvdna sáhttá čoahkkanit dáhkáduspenšuvnnas. Dat rehkenasto dan áiggis go leat leamas Ruoŧas ja máksojuvvo 65 jagis. Dáhkáduspenšuvdna máksojuvvo beare dasa lea orron EO dehe EES-riikkas Ruoŧa lága jelgii(EES lea EO-riikkat sihke Norga, Islánda ja Liechtenstein).

Jus orut Ruoŧa olggobealde ja galggat mannat penšuvdnii fertet dahkat penšuvdnaohcamuša skoviin. Mii ávžžuhit du ohcat guhtta mánu ovdalgo háliidat vuosttas máksima.

Loktenplánejeaddji

Min pension.se lea loktenplánejeaddji, bierggas mii veahkeha du plánet mot sáhtát loktet iežat penšuvnnaid. Don oaččut bajiloainnu olles du penšuvnnas, ja oaččut čielgasa olugo šaddá mánus maŋŋel vearu. Loktenplánejeaddji jorgasa du beallái gii jurddahalat loktet soames oasi dehe olles iežat penšuvnna jagi siste. Vai basttát geavtit bálvalusa don galggat deavdán 54 jagi, leat dinen penšuvdnii Ruoŧas ja dus lea dohkálaš e-legitimašuvdna.

In Swedish - Planera pension

Börja planera din pension i god tid så att du hinner fundera och göra de val som passar dig.

Det finns ingen fast pensionsålder i Sverige. Det är du själv som avgör vid vilken ålder du vill börja ta ut hela eller delar av din pension. Den tidpunkt du väljer att påbörja ditt uttag har stor betydelse för hur stor din pension blir.

Pensionens olika delar består av allmän pension från staten, oftast tjänstepension från arbetsgivaren och eventuellt eget sparande. Du kan behöva ansöka själv för att du ska få ut alla delar av din pension.

Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever. Utbetalning av tjänstepensionen och det egna sparandet kan ske under en begränsad period.

Innan du ansöker om allmän pension

Välj när du vill gå i pension. Du kan tidigast ta ut allmän pension från 62 års ålder. Om du är född 1958 eller tidigare kan du tidigast ta ut din pension från det att du fyllt 61 år.

Du har rätt att arbeta fram tills du fyllt 68 år (gäller från 2020). I vissa fall kan du arbeta längre om du och din arbetsgivare kommit överens om det. 

Ansök cirka tre månader innan du vill ha din första utbetalning. Har du arbetat eller bott utomlands bör du söka sex månader innan du vill ha din pension.

Räkna på din pension. Din skatt ändras och blir lägre från och med januari månad det år du fyller 66, beroende på hur stor pension och/eller arbetsinkomst du har.

Bestäm om du vill ta ut hela pensionen eller delar av den. Du kan fortsätta jobba och ta ut pension samtidigt.

Ju senare du tar ut din pension, desto högre pension får du. Det beror på att pensionen betalas ut under färre år. Fortsatt arbete ger dig också en högre pension. När medellivslängden ökar måste du som är yngre kanske räkna med att jobba några år längre för att få en pension som motsvarar tidigare årskullars.

Om du får låg inkomstgrundad pension kan du få garantipension. Du behöver inte ansöka separat om garantipension utan det sker automatiskt när du ansöker om pension. Du kan få garantipension först när du fyllt 65 år. Förslag finns att 65 år ska höjas till 66 år från och med 2023 och det kommer då att gälla för dig som är född 1958 eller senare.

Ta reda på om du själv behöver ansöka om tjänstepension

De allra flesta har tjänstepension från sin arbetsgivare. Vissa tjänstepensioner betalas ut automatiskt när du fyller 65 år, andra måste du ansöka om.

Tjänstepensionen går i de flesta fall att ta ut hela livet eller under en kortare tid, till exempel under 5, 10, 15 eller 20 års tid. Det är viktigt att tänka igenom hur du väljer att ta ut din tjänstepension eftersom de val du gör inte går att ändra i efterhand. Vänd dig till det pensionsbolag som förvaltar din tjänstepension för att höra vad som gäller.

Planera din pension om du bor eller planerar att bo utanför Sverige

Om du bor eller planerar att bo utanför Sverige under din pension så har du rätt att ta med dig din allmänna pension.

Om du haft låg eller ingen arbetsinkomst i Sverige kommer du få låg eller ingen inkomstgrundad pension. Din allmänna pension kan då komma att bestå av garantipension. Den beräknas på den tid du varit bosatt i Sverige och kan betalas ut från 65 år. Garantipension betalas endast ut till den som är bosatt i ett EU eller EES-land enligt en tillfällig svensk lag (EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein).

Bor du utanför Sverige och ska gå i pension måste du göra en pensionsansökan via blankett. Vi rekommenderar dig att ansöka sex månader innan du vill ha din första utbetalning.

Uttagsplaneraren

På minPension.se finns Uttagsplaneraren, ett verktyg som hjälper dig att planera hur du kan ta ut dina pensioner. Du får överblick över hela din pension, och får reda på vad det blir per månad efter skatt. Uttagsplaneraren riktar sig främst till dig som funderar på att ta ut någon del eller hela din pension inom ett år. För att kunna använda tjänsten ska du ha fyllt 54 år, ha tjänat in till pension i Sverige och ha en giltig e-legitimation.

Uppdaterad