Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Ruoŧa penšuvdnavuogádat

Ruoŧa penšuvdnavuogádagas leat golbma oasi: dábálaš penšuvdna stáhtas, bargopenšuvdna du bargoaddis ja vel iežat seastin.

Penšuvdnasystema sierra oasit

Dábálaš penšuvdnii leat vuođđun buot du sisaboađut Ruoŧas eallinagi čađa. Juohke jagi go barggat ja mávssát vearu de gártadat iežat dábálaš penšuvnna. Don oaččut nai liigeruđaid du dábálaš penšuvdnii du máná vuosttaš njealji eallinjagi ovddas, beroškeahttá man guhká dus lea leamašan váhnenvirgelohpi.

Vaikko leat váhnenvirgelobis, studereme oahppostipeanddain, čađaheame geatnegahtton bálvaleami (vuođđooahpu militearabálvalusas), lea buohcan- bargonávccahisvuođaoadju dahje leat beaiveruđat, de oaččut buhtadusa stádas iežat penšuvdnii.

Eatnasiidda šaddá eambbo penšuvdna dađi eambbo don dinet ja dađi maŋŋel go válljet oažžugoahtit penšuvnna. Dasa váikkuha dat ahte penšuvdna mákso vánit jagiid ovddas, muhto dat nai go joatkkát dinet penšuvnna. Bálkáovdáneapmi Ruoŧas ja premiepenšuvdnafoanddain maid leat válljen váikkuhit maid du penšuvdnii.

Penšuvdnaeiseválddit hálddašit ja mákset almmolaš penšuvnna man stáhtas oažžu. Almmolašpenšuvnnas leat iešguđet oasit- sisaboahtopenšuvdna, premiepenšuvdna, liigesisaboahtopenšuvdna ja dáhkáduspenšuvdna.

Dutnje gii leat riegádan gaskal 1938-1953 sáhttá liigepenšuvdna nai leat oassin du almmolašpenšuvnnas. Jus leat riegádan 1937:s dahje ovdal, de du almmolašpenšuvdnii gullá liigepenšuvdna ja vejolaš sisaboahtopenšuvdnalasáhus ja dáhkáduspenšuvdna. Dábálaš penšuvdna máksojuvvo nu guhká go ealát.

Jus dus lea vuollegis penšuvdna, de sáhttá ássanlasáhus ja vuorrasiid fuolahusdoarjja nai leat oassin du dábálaš penšuvnnas.

Jus lagasolmmoš japma, de sáhtát oažžut maŋisbáhcciidpenšuvnna, mii lea ekonomalaš doarjja sisaboahtotáhpii dutnje gii bázat maŋisbáhccin.

Ná dinet iežat penšuvdnii

Go barggat Ruoŧas, de biddjo 18,5 proseanta du bálkkas ja eará vearrogeatnegas dietnasiin almmolaš penšuvdnii jahkásaččat. Das biddjo 16 proseanta sisaboahtopenšuvdnii, gos penšuvnna árvu čuovvu sisaboahtoovdáneami Ruoŧas.

Maŋemus 2.5 proseanta du bálkkas ja eará vearrogeatnegasdietnasiin biddjo premiepenšuvdnii, gos ieš beasat válljet makkár foanddaide bijat ruđaid. It dárbbat ieš válljet. Jus ieš it vállje, de ruđat biddjojit stáda ovdagihtii válljejuvvon AP7 Såfa.

Liiggás bargosisabohtui addet eará dietnasat ja buhtadusat maid rievtti penšuvdnii. Dat gohčoduvvot penšuvdnaaddi submin. Don sáhtát oažžut penšuvdnaaddi supmiid jagiid ovddas smávva mánáid, buohcanruđa, bargonávccahisvuođaoaju ja alitoahpu geažil.

Penšuvdnavuogádaga iešguđet oasit

Sisaboahtopenšuvdna

Jahkásaččat várrejuvvo 16 proseanta du penšuvdnavuođut sisaboađus ja eará vearrogeatnegas boađuin sisaboahtopenšuvdnii.  

Penšuvdnaaddi sisaboađut sáhttet iešguđetlágan sisaboađut. Liiggás bálkái sáhttá penšuvdnaaddi sisaboahtu leat ovdamearkka dihte sisaboahtu ealáhusdoaimmain (iešheanalaš ealáhusdoalli) váhnenruhta, beaiveruhta, buohcan- dahje bargonávccahisvuođadoarjja.

Premiepenšuvdna

Jahkásaččat biddjo 2,5 proseanta du penšuvdnaaddi sisaboađus ja eará vearrogeatnegas buvttuin premiepenšuvdnamáksui. Don válljet ieš háliidat go investeret foanddaide dahje bijat go ruđaid dan stádalaš ovdagahtiidválljejuvvon AP7 Såfa. Premiepenšuvdna

Palkkapansuuninlisäys

Sisaboađus penšuvdnalasáhus mákso lasáhussan dábálaš penšuvdnii.  Sturrodat du meroštallonruoŧa sisaboađu vuođul penšuvdnii ja eará EO/EEO-riikkaid ja Sveicca sisaboađuid vuođul penšuvdnii mearridit makkár submái dus lea riekti. Man galle jagi penšuvdnaaddi sisaboahtu maid don leat dinen Ruoŧas, váikkuha maid dasa man olu sisaboađu penšuvdnalasáhusa oaččut. Sisaboađu penšuvdnalasáhus

Dáhkáduspenšuvdna

Dus sáhttá leat riekti dáhkáduspenšuvdnii jus it leat dinen dahje lea leamašan vuollegis sisaboahtu eallimis. Dat lea okta vuođđosuodjalus mii ovddemusat lea vuođđun dasa man stuoris du sisaboahtopenšuvdna lea ja man guhká leat orron Ruoŧas, muhto maiddai du siviiladilli. Dáhkáduspenšuvdna

Orrundoarjjalasáhus ja vuorrasiiddoarjja

Dus geas lea vuollegis penšuvdna ja gii orut Ruoŧas sáhtát ohcat orrundoarjjalasáhusa. Orrundoarjjalasáhussii biddjo vuođđun du dienas, vejolaš opmodat mii dus lea ja du viessogolut. Don sáhtát ohcat orrundoarjaga beroškeahttá orut go láigohuvvon viesus, searveviesus, iežat viesus, vuorrasiidruovttus dahje eará viesus.

Vuorrasiiddoarjja dáhkida dutnje geas lea vuollegis penšuvdna dahje it oaččo penšuvdna ja orut Ruoŧas, bisuhit muttágis birgendási jus dat eará penšuvdnabuvttut eai leat doarvái. Don fertet álggos geavahit daid eará penšuvdnabuvttuid masa dus lea riekti, ovdal go mii sáhttit meannudit lea go dus vuoigatvuohta vuorrasiiddoarjagii. Orrundoarjjalasáhus ja vuorrasiiddoarjja

Jus fárret eret Ruoŧas

Jus heaittát bargat, álggat bargat eará riikkas dahje fárret eret Ruoŧas, de bisuhat iežát penšuvnna maid leat dinen dáppe sisaboahtopenšuvnna, lassipenšuvnna ja premiepenšuvnna dáfus, muhto dáhkáduspenšuvdnii, sisaboađu penšuvdnalasáhussii, ássandoarjagii ja vuorrasiiddoarjagii leat eará mearrádusat.

Du penšuvdna eará riikkas sáhttá váikkuhit du Ruoŧa penšuvdnii

Penšuvdna maid leat dinen eará riikkas go Ruoŧas ii váikkut du sisaboahtopenšuvdnii, premiepenšuvdnii ja lassipenšuvnna. Dat sáhttá váikkuhit du dáhkáduspenšuvdnii, sisaboađu penšuvdnalasáhussii, ássandoarjagii ja vuorrasiiddoarjagii. Váldde oktavuođa geavaheaddjibálvalusain gávnnahit mii dutnje gusto. 

Maŋisbáhcciidpenšuvdna- ekonomalaš doarjja jápmima geažil 

Jus okta lagasolmmoš vádjola, de sáhtát don maŋisbáhccin oažžut maŋisbáhccipenšuvnna. Dat lea ekonomalaš doarjja mii lea oassin almmolaš penšuvnnas. Dus sáhttá leat riekti maŋisbáhccipenšuvdnii jus du beallelaš vádjola dahje muhtin dilálašvuođain jus du ássanguoibmi vádjola, dahje jus don mánnán massát nuppi dahje goappaš váhnemiid. Doarjja gálga gokčat osiid dain goluin maiguin oamehas lea veahkehan. Ekonomalaš doarjja go lagasolmmoš vádjola 

Bálvaluspenšuvdna du bargoaddis

Eatnasat ožžot maid bálvaluspenšuvdna bargoaddis. Jus dus leat leamašan máŋga iešguđet bargoaddi, de sáhtát oažžut bálvaluspenšuvnna iešguđet bálvaluspenšuvdnafitnodagain. Bálvaluspenšuvdna

Ieš seastit penšuvdnii

Don sáhtát ieš maid seastit priváhtapenšuvdnii báŋkkus dahje dáhkádusfitnodaga bokte jus háliidat dan. Ovdamearka guhkit áigge penšuvdnaseastimii lea bidjat ruđaid investerenseastinkontoi (ISK) dahje seastit ruđaid kapitáladáhkádussii. Okta eará vuohki seastit boahtteáigái lea amortiseret viessoloana. 

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och ett eventuellt eget sparande.

Den allmänna pensionen grundas på alla dina inkomster i Sverige genom livet. Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Du får även extra pengar insatta till din allmänna pension genom ditt barns fyra första levnadsår, oavsett eller hur länge du har varit föräldraledig.

Även om du är föräldraledig, studerar med studiemedel, gör plikttjänst (grundutbildningen inom värnplikt), har sjuk- eller aktivitetsersättning eller får arbetslöshetsersättning får du kompensation till din pension från staten.

För de allra flesta blir pensionen högre ju mer du tjänar och ju senare du väljer att gå i pension. Det är för att pensionen betalas ut under färre år, men även för att du fortsätter tjäna in till din pension. Löneutvecklingen i Sverige och de premiepensionsfonder du valt påverkar också din pension.

Din allmänna pension som kommer från staten administreras och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen består av flera olika delar – inkomstpension, premiepension, inkomstpensionstillägg och garantipension.

För dig som är född mellan 1938-1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension. Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension och eventuellt inkomstpensionstillägg och garantipension. Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.

Om du har låg pension kan bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ingå i din allmänna pension.

Om en nära anhörig dör kan du få efterlevandepension som är ett ekonomiskt stöd för det inkomstbortfall det innebär för dig som efterlevande.

Så tjänar du in till din pension

När du arbetar i Sverige avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar till den allmänna pensionen varje år. 16 procent sätts av till inkomstpensionen, där värdet på pensionen följer med inkomstutvecklingen i Sverige.

Resterande 2,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar går till premiepensionen, där du själv får välja fonder att placera pengarna i. Du behöver inte välja själv. Om du inte gör något val placeras dina pengar i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa.

Utöver arbetsinkomster ger även vissa andra inkomster och ersättningar rätt till pensionsrätt. De kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan du få för år med små barn, sjukersättning eller aktivitetsersättning och högre studier.

Pensionssystemets olika delar

Inkomstpension

Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till inkomstpensionen.

Den pensionsgrundande inkomsten kan bestå av flera typer av inkomster. Förutom lön kan pensionsgrundande inkomst bestå av till exempel inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare), föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Premiepension

Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa. Premiepension

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägget betalas ut som ett tillägg till allmän pension. Storleken på din beräknade svenska inkomstgrundade pension och inkomstgrundad pension från annat EU/EES-land och Schweiz avgör vilket belopp du har rätt till. Hur många år med pensionsgrundande inkomst du har tjänat in i Sverige påverkar också hur stort inkomstpensionstillägg du får. Inkomstpensionstillägg

Garantipension

Har du haft låg eller ingen inkomst under livet kan du ha rätt att få garantipension. Det är ett grundskydd som baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd. Garantipension

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Du som har låg pension och bor i Sverige kan ansöka om bostadstillägg. Bostadstillägget baseras på dina inkomster, eventuella tillgångar och din bostadskostnad. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller annat boende.

Äldreförsörjningsstödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension och bor i Sverige ändå får en skälig levnadsnivå om de andra pensionsförmånerna inte räcker till. Du måste först ta ut de andra pensionsförmånerna som du har rätt till innan vi kan ta beslut om du har rätt till äldreförsörjningsstöd. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du flyttar från Sverige

Om du slutar arbeta, börjar arbeta i något annat land eller flyttar från Sverige har du kvar den pension du tjänat in här i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension, men för garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd gäller andra bestämmelser.

Din pension från annat land kan påverka din svenska pension

Eventuell pension som du har tjänat in i ett annat land än Sverige påverkar inte din inkomstpension, premiepension och tilläggspension. Det kan påverka din garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Kontakta kundservice för att ta reda på vad som gäller för dig.

Efterlevandepension – ekonomiskt stöd vid dödsfall

Om en nära anhörig dör kan du som efterlevande få efterlevandepension. Det är ett ekonomiskt stöd som ingår i den allmänna pensionen. Efterlevandepension kan du ha rätt till om din make/maka eller i vissa fall sambo dör, eller om du som barn mister en eller båda föräldrarna. Stödet är till för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med. Ekonomiskt stöd när anhörig dör

Tjänstepension från din arbetsgivare

De flesta får också tjänstepension från sin arbetsgivare. Har du haft flera olika arbetsgivare kan du ha tjänstepension från olika tjänstepensionsbolag. Tjänstepension

Eget sparande till pension

Du kan också spara privat till din pension i bank eller via försäkringsbolag om du vill. Exempel på långsiktigt pensionssparande är att sätta undan pengar i ett investeringssparkonto (ISK) eller spara pengar i en kapitalförsäkring. Ett annat sätt att spara till framtiden är att amortera på bolån.