Pensionernas utveckling i fasta priser, 2022:
2003-2021

Till följd av nya pensionärers allt högre ingångspensioner har snittutbetalningarna av de nominella pensionerna ökat under de senaste tjugo åren. Samtidigt har inflationen gjort att även priser på varor och tjänster har ökat. Syftet med denna rapport är att beskriva hur pensionerna har utvecklats realt, det vill säga utvecklingen av köpkraften för pensionärer rensad från inflation.

Pensionernas nivåer och utveckling styrs i huvudsak av människors beteenden, men även av förändringar i pensionssystemet. Till människors beteenden hör bland annat antal arbetade år, pensionsålder, löneutveckling, föräldraledighet, civilstånd med mera. Till förändringar i pensionssystemet hör dels små regelförändringar som endast påverkar en liten del av utbetalningarna, till exempel när garantipensionen höjdes med 200 kronor år 2020, dels större förändringar som vid övergången till det nya pensionssystemet och införandet av premiepension och inkomstpension. Därtill kommer den årliga indexeringen av pensionerna som styrs av den allmänna löneutvecklingen och prisutvecklingen. Pensionssystemet är till största delen könsneutralt, med undantag för utbetalning av änkepension samt vissa individuella tjänstepensioner¹, men eftersom kvinnors och mäns beteenden skiljer sig en del åt, skiljer sig även utvecklingen av snittutbetalningarna åt mellan könen.

Pensionssystemet i Sverige har inte alltid sett likadant ut. Dagens pensionärer består dels av personer födda 1937 eller tidigare som får sin pension enligt det gamla regelverket (före detta ATP) och dels av personer födda 1938 eller senare som får sin pension enligt det nya regelverket. Personer födda mellan 1938 och 1953 får en del av sin pension enligt det nya regelverket, men även en del av sin pension enligt det gamla. Dessa kallas ibland för mellangenerationen. I den här rapporten redovisas alla personer födda 1938 eller senare tillsammans.

Utöver den allmänna pensionen har även många pensionärer en utbetalning av tjänstepension. Många har även en utbetalning av privat pension.

Efterlevandepension (främst änkepension) utgör en betydande del av pensionen för framför allt kvinnor födda 1937 eller tidigare. Tilläggspension reducerar änkepension för personer födda 1930 eller senare samtidigt som änkepensionen reducerar garantipensionen för samtliga årskullar, så för att få en rättvisande bild över pensionernas utveckling är det relevant att även inkludera efterlevandepension.

Konsumentprisindex (KPI) är det vedertagna måttet för prisomräkningar, inflationsberäkningar och beräkningar av kompensationer i Sverige när den reala utvecklingen beskrivs. Med kompensationer menas uppskrivningar av enskilda belopp som transfereras mellan den offentliga och den privata sektorn. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenten faktiskt betalar. Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB).

Den största delen av pensionsutbetalningarna i Sverige utgörs av allmän ålderspension. I figur 2.1 nedan visas snittutbetalningar av allmän pension för kvinnor och män i löpande och fasta priser.

Den allmänna pensionen har ökat för både kvinnor och män under undersökningsperioden. Att ökningen varit större för kvinnor än för män beror på att kvinnor som grupp får allt högre pension till följd av allt högre genomsnittliga löneinkomster. I löpande priser har kvinnors pension ökat med 63 procent och mäns pension ökat med 34 procent. Om pensionerna fastprisberäknas har kvinnors pension ökat med 32 procent och mäns pension ökat med 8 procent. Ökningen har dock inte varit konstant. Den största minskningen för både kvinnors och mäns pensioner skedde under 2010 och 2011. Detta har till stor del att göra med den finansiella kris som drabbade Sverige och resten av världen 2007-2010.

Som tidigare nämnts i avsnitt 1.1 får personer födda 1937 eller tidigare sin pension enligt det gamla regelverket. födda 1937 eller tidigare får sin pension enligt det gamla regelverket. Personer födda 1938 eller senare får sin pension enligt det nya regelverket. Personer födda mellan 1938 och 1953 tillhör mellangenerationen och får även en del av sin pension enligt det gamla regelverket². I den här rapporten redovisas alla födda 1938 eller senare tillsammans.

I figur 2.2 ovan visas snittutbetalningar av allmän pension uppdelat på de två olika regelverken. Den allmänna pensionen har ökat för personer i båda regelverken, även om ökningen inte har varit konstant. Personer födda 1938 eller senare har i snitt högre pension än personer födda 1937 eller tidigare. Att snittutbetalningen för samtliga pensionärer i början av tidsserien bara är marginellt högre än för personer födda 1937 eller tidigare, för att sedan långsamt tangera mot snittutbetalningen för personer födda 1938 eller senare, speglar infasningen av det nya regelverket. År 2003 fanns det 1 450 000 pensionärer födda 1937 eller tidigare och 81 000 pensionärer födda 1938 eller senare. År 2021 var förhållandena närmast de omvända: 316 000 pensionärer var födda 1937 eller tidigare och 1 741 000 pensionärer var födda 1938 eller senare.

Om pensionsutbetalningarna även bryts ner på kön framträder en tydlig skillnad mellan de olika grupperna, se figur 2.3. En klar skillnad syns för kvinnor födda 1937 eller tidigare och kvinnor födda 1938 eller senare. Kvinnor födda 1938 eller senare är de som har fått den största ökningen, i snitt 20 procent. Kvinnor födda 1937 eller tidigare är den grupp som har lägst pension. Deras pension har i snitt ökat med 17 procent. Män födda 1937 eller tidigare har den högsta pensionen och har samtidigt fått en relativt låg ökning: 11 procent. Män födda 1938 eller senare har i snitt ökat sin pension med 8 procent.

Efterlevandepension (främst änkepension) utgör en betydande del av pensionen för framför allt kvinnor födda 1937 eller tidigare. I figur 2.4 nedan visas utvecklingen av allmän pension med och utan efterlevandepension för kvinnor.

När efterlevandepension inkluderas i den allmänna pensionen förändras bilden. För kvinnor födda 1938 eller senare blir skillnaden med och utan efterlevandepension drygt 240 kronor, medan skillnaden för kvinnor födda 1937 eller tidigare blir 2 250 (år 2021). Mellan åren 2003 och 2021 har den allmänna pensionen inklusive änkepension ökat med 19 procent för kvinnor födda 1938 eller senare och 23 procent för kvinnor födda 1937 eller tidigare. Snittpensionen för kvinnor födda 1937 eller tidigare är därmed högre än för kvinnor födda 1938 eller senare. De får i snitt 160 kronor mer i pension, jämfört med 200 kronor mindre år 2003.

Den enda efterlevandepension en man kan få efter 65 år är premiepension till efterlevande. För den enskilda individen kan premiepension till efterlevande göra skillnad, men eftersom det är relativt få män som får premiepension till efterlevande blir påverkan på genomsnittet för alla män som tar ut allmän pension marginell.

Skillnaden i allmän pension för män med och utan efterlevandepension går inte att urskilja i figur 2.5. Snittet utslaget på alla män med allmän pension har ökat något, från några ören år 2003 till 4 kronor år 2021. Eftersom premiepension endast kan tjänas in av personer som är födda 1938 eller senare, är det förväntat att utbetalningarna av premiepension till efterlevande var både få och låga i början för att sedan öka i både antal utbetalningar och utbetalade kronor allteftersom avsättningarna till premiepension ökar.

Skillnaden i allmän pension med och utan efterlevandepension för kvinnor är betydligt större än för män. Skillnaden har dock minskat över tid, från 1 300 kronor år 2003 till drygt 600 kronor år 2021, beräknat i fasta priser. Som nämnts ovan har detta att göra med änkepensionens minskade betydelse för kvinnor som grupp.

Trots att änkepensionens betydelse för kvinnor har minskat, så har även gapet mellan mäns och kvinnors pension minskat från 3 700 kronor till 2 600 kronor under perioden 2003 till 2021 om efterlevandepension inkluderas, beräknat i fasta priser. Utan efterlevandepension skulle skillnaden vara 3 200 kronor år 2021.

Till grundskyddet räknas garantipension, bostadstillägg inklusive särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

Taket för garantipension följer prisbasbeloppets utveckling och är det högsta belopp en person som saknar inkomstgrundad pension kan få i ersättning, givet att personen uppfyller bosättningskravet om 40 år i Sverige. Prisbasbeloppet beräknas utifrån KPI, men beräkningsmetoden gör att förhållandet mellan dessa två tal inte är konstant, vilket gör att nivån på den fastprisberäknade garantipensionen inte heller blir konstant, vilket syns i figur 3.1. År 2020 skedde även en höjning av garantipensionen med 200 kronor.

Nivån för taket av bostadstillägget följer inte prisutvecklingen, utan Riksdagen beslutar om bostadstilläggets utveckling enligt regeringens förslag, i till exempel budgetpropositionen. I löpande priser har taket för bostadstillägg ökat eller legat fast varje år, men i fasta priser har taket minskat enstaka år, se figur 3.1.

Garantipension är ett tillägg till den som har låg eller ingen inkomstgrundad pension.

Utvecklingen av snittbeloppen för utbetald garantipension skiljer sig rejält åt mellan män och kvinnor, vilket syns i figur 3.2.

Det utbetalda snittbeloppet per månad i garantipension har under perioden ökat för män medan det har minskat för kvinnor. Ökningen för män i fasta priser är i snitt 7 procent medan kvinnor i snitt har fått 46 procent lägre garantipension. Att kvinnor fick en liten höjning mellan 2019 och 2020 beror främst på att taket för garantipension höjdes med 200 kronor under 2020.

Att kvinnors snittutbetalningar har minskat kan förklaras av att deras inkomstgrundade pension har ökat och därmed minskar deras garantipension. Det är dock betydligt fler kvinnor än män som får någon del garantipension: 485 000 kvinnor jämfört med 133 000 män (2021).

En jämförelse av garantipension för personer i de olika regelverken visar att personer födda 1937 eller tidigare i snitt har högre garantipension, men att skillnaden minskar, se figur 3.3. Snittutbetalningen av garantipension för personer födda 1937 eller tidigare har minskat med 25 procent medan snittutbetalningen av garantipension för personer födda 1938 eller senare har minskat med 14 procent, i fasta priser. Mellan 2019 och 2020 ökade snittutbetalningen av garantipensionen något för båda grupperna.

I figur 3.4 visas snittutbetalningarna för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd i löpande och fasta priser för perioden 2009 till 2021. I fasta priser har utbetalningen för bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet ökat med 19 procent respektive 6 procent. Under 2021 var det 295 000 individer som fick bostadstillägg och 26 000 individer som fick äldreförsörjningsstöd.

Snittutbetalningen av bostadstillägg har ökat under undersökningsperioden, men ökningen har inte varit konstant och en del år har snittutbetalningarna minskat, vilket syns i figur 3.5. Skillnaden i snittutbetalning mellan kvinnor och män är marginell för personer födda 1938 eller senare. Däremot får män födda 1937 eller tidigare i snitt betydligt lägre bostadstillägg än både kvinnor födda 1937 eller tidigare och kvinnor och män födda 1938 eller senare. Värt att notera är att det är betydligt fler kvinnor än män som får bostadstillägg: i december 2021 var det totalt 213 000 kvinnor och 82 000 män som fick bostadstillägg.

I figur 3.6 visas snittutbetalningar av äldreförsörjningsstöd nedbrutet på både kön och regelverk. Snittutbetalningarna har utvecklats olika för kvinnor och män i de olika regelverken, men generellt har snittutbetalningarna ökat. Den största ökningen procentuellt sett återfinns hos personer födda 1937 eller tidigare, där snittutbetalningarna har ökat med 84 procent för män och 70 procent för kvinnor. För personer födda 1938 eller senare har snittutbetalningarna ökat med 8 procent för kvinnor och 9 procent för män. I december 2021 var det totalt 15 000 kvinnor och 11 500 män som hade äldreförsörjningsstöd.

I detta avsnitt inkluderas allmän ålderspension, tjänstepension och privat pension. I vissa fall inkluderas även efterlevandepension till personer över 65 år.

I figur 4.1 visas en översikt över den totala pensionens utveckling i löpande och fasta priser.

Snittutbetalningen av tjänstepension och allmän pension har mellan 2005 och 2020 ökat med 31 procent, beräknat i fasta priser. Pensionsmyndigheten har endast tillgång till uppgifter om privat pension på individnivå från och med år 2015, men mellan 2015 och 2020 har snittutbetalningen av allmän pension, tjänstepension och privat pension ökat med 9 procent, beräknat i fasta priser.

I figur 4.2 visas den totala pensionens utveckling, nedbrutet på kvinnor och män och på regelverk.

Snittutbetalningen av allmän pension och tjänstepension är högre för män än för kvinnor och högre för personer födda 1938 eller senare än för personer födda 1937 eller tidigare. I snitt har utbetalningarna ökat under undersökningsperioden, men ökningen har inte varit konstant. För kvinnor har snittutbetalningarna ökat med 38 procent eller 4 400 kronor sedan år 2005. För män har snittutbetalningarna ökat med 22 procent eller 4 100 kronor, fastprisberäknat. Trots att kvinnors pension i snitt har ökat mer än männens skiljde det fortfarande 7 000 kronor i snitt (2020).

Pensionsmyndigheten har endast tillgång till data om privat pension på individnivå från och med 2015, men då privat pension inkluderas visas en liknande bild. Män har högre privat pension än kvinnor och den privata pensionen för personer födda 1938 eller senare är högre än den privata pensionen för personer födda 1937 eller tidigare. Inklusive privat pension skiljde det drygt 7 400 kronor mellan mäns och kvinnors pension (2020).

I figur 4.3 visas den totala pensionens utveckling inklusive efterlevandepension. Eftersom efterlevandepension till män endast består av premiepension till efterlevande, presenteras pensionen för män bara inklusive efterlevandepension i detta avsnitt. Skillnaden utslaget på alla män blir bara några kronor. För kvinnor presenteras utbetalningarna både med och utan efterlevandepension. Endast individer med 12 månaders utbetalning av allmän pension under året ingår. Individer med enbart utbetalning av premiepension, enbart utbetalning av premiepension till efterlevande eller enbart utbetalning av änkepension inkluderas inte.

När efterlevandepension inkluderas minskar skillnaden mellan kvinnors och mäns utbetalda pension, vilket syns i figur 4.3. Om efterlevandepension inte inkluderas fick kvinnor i snitt 16 800 kronor utbetalat i ålderspension, tjänstepension och privat pension (2020). Om även efterlevandepension inkluderas fick kvinnorna 17 500 kronor i snitt. Motsvarande belopp för männen var 24 300 kronor. Skillnaden mellan kvinnor och mäns snittutbetalningar var då 6 700 kronor (2020).

Not: Samtliga tabeller innehåller fastprisberäknade siffror. Beloppen avser snittutbetalningar i svenska kronor.

Not: Taket för garantipension avser ensamstående personer födda 1938 eller senare. För personer födda 1937 eller tidigare eller sammanboende ser taket något annorlunda ut. Taket för bostadstillägg inkluderar även särskilt bostadstillägg

Källa: SCB