Pensionssystemet i bilder och siffror
2024

Pensionssystemet i Sverige har förändrats över tid och har inte alltid sett likadant ut. Dagens pensionärer består dels av personer födda 1937 eller tidigare som delvis får sin pension enligt det gamla regelverket (före detta ATP och folkpension) och dels av personer födda 1938 eller senare som får sin pension enligt det nya regelverket.

Personer som tillhör det gamla regelverket får sin pension i form av tilläggspension, samt i vissa fall även garantipension och inkomstpensionstillägg. Personer som tillhör det nya regelverket får sin pension i form av inkomstpension och premiepension samt i vissa fall även garantipension och inkomstpensionstillägg.

Personer födda mellan 1938 och 1953 får en del av sin pension enligt det nya regelverket, men får även en del av sin pension enligt det gamla, och får därmed tilläggspension, inkomstpension och premiepension, samt i vissa fall även garantipension och inkomstpensionstillägg.

Kvinnor kan i vissa fall även få änkepension. Det är inte längre möjligt att tjäna in till tilläggspensionen, däremot finns det ingen övre åldersgräns för att tjäna in till inkomstpensionen eller premiepensionen.

Beskrivningen av intjänandet nedan avser personer födda 1954 och senare samt den andel av intjänandet som resulterar i inkomst- och premiepension för personer födda mellan 1938 och 1953.

Alla som arbetar i Sverige och har ett pensionsunderlag på minst 0,423 prisbasbeloppet (22 200 kronor för år 2023) tjänar in till sin allmänna pension. Pensionsunderlaget består av både pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp. Som inkomster räknas förutom lön även ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringarna. Pensionsgrundande belopp är ett beräkningsunderlag och inte några inkomster i egentlig mening.

Pensionsavgiften är 18,5 procent av pensionsunderlaget, där en krona i avgift ger en krona i pensionsrätt. 16 procent av pensionsunderlaget går till inkomstpensionen och 2,5 procent går till premiepensionen. Generellt gäller att ju högre pensionsunderlag, desto mer sätts av till pensionen. Det finns dock ett tak, varvid endast pensionsunderlag upp till 8,07 inkomstbasbelopp (599 600 kronor för inkomståret 2023) ligger till grund för den allmänna pensionen.

Summerade pensionsrätter för inkomstpension för de år som pensionsrätterna har tjänats in plus värdeförändringar på grund av indexering, arvsvinster och förvaltningskostnader kallas för pensionsbehållning. Pensionsutbetalningarna beräknas sedan utifrån hur mycket pengar det finns i pensionsbehållningen när pensionen börjar tas ut, samt förväntad återstående livslängd.

För att pensionssparandet inte ska urholkas räknas pensionsbehållningen om varje år, så kallad förräntning. Förenklat kan man säga att inkomstpensionen räknas om med inkomstindex, det vill säga den genomsnittliga inkomstutvecklingen aktuellt år. För inkomstpension som är under utbetalning gäller samma princip, dock med ett avdrag för förskottsräntan på 1,6 procent. Det kallas för följsamhetsindexering.

Tilläggspensionen före 65 års ålder bygger på prisbasbeloppet. Det prisbasbelopp som används är det som gällde det år personen fyller 65 år. Det belopp som beräknats följsamhetsindexeras sedan fram till innevarande år, för att på så sätt få fram det aktuella pensionsbeloppet.

Ifall inkomstutvecklingen är lägre än 1,6 procent eller rent av negativ kommer utvecklingen av inkomstpensionen och tilläggspensionen också bli negativ.

Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling är det inte möjligt att skriva upp pensionerna med inkomstindex och samtidigt finansiera inkomstpensionerna med en fast avgift. För att kunna hålla avgiften fast vid nivån 16 procent måste i en sådan situation avsteg göras från inkomstindexeringen. Det sker genom att balanseringen aktiveras. När balanseringen aktiveras indexeras pensionsbehållningar och pensioner med förändringen i ett balansindex i stället för med förändringen i inkomstindex. Detta gäller även tilläggspensionen.

Premiepensionens utveckling styrs av val av fonder samt hur dessa fonder har utvecklats. Premiepensionen kan därmed både öka och minska. När premiepensionen tas ut kan den tas ut antingen som fondförsäkring eller traditionell försäkring.

Garantipension och inkomstpensionstillägg finansieras inte genom avgifter utan via statsbudgeten. Garantipensionen räknas om med prisbasbeloppets utveckling. Om prisbasbeloppet minskar kommer således även garantipensionen att minska. Inkomstpensionstillägget ligger fast, såvida inte riksdagen beslutar om att ändra tillägget. Änkepensionen beräknas utifrån den avlidne makens pensionspoäng och finansieras även den via statsbudgeten.

Förutom dessa förmåner betalar Pensionsmyndigheten även ut bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

För mer information om det svenska allmänna pensionssystemet, se Pensionsmyndighetens hemsida.

I figur 1 visas genomsnittliga inkomster för 2023, genomsnittliga pensionsrätter som har tillgodoräknats spararnas konto 2024 (intjänade under 2023) och genomsnittliga utbetalningar av pension under 2023. Data över intjänande är för personer födda 1938 eller senare.

Genomsnittsinkomsten ökar under den första halvan av intjänandetiden för att sedan plana ut vid 45 års ålder och därefter vända neråt och minska rejält efter 60 år. En orsak till den sjunkande inkomsten är ökningen av andelen personer med sjukersättning i dessa åldrar och deras lägre genomsnittsinkomster. En annan orsak till minskningen är att vissa personer har minskat sin arbetstid eller helt gått i pension under året. Betydelsen av den övre gränsen, taket, för intjänade av pensionsrätt framgår av figuren – den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten (PGI) skulle följa linjen Otakade inkomster om det inte hade funnits något tak.

Av figur 1 framgår att kvinnor i genomsnitt har lägre inkomster än män. Likaså framgår det att intjänandetaket har större negativ påverkan på männens genomsnittliga pensionsgrundande inkomster än vad det har på kvinnors. Detta beror på att en större andel av männens inkomster ligger över taket. Att kvinnor har en större del pensionsgrundande belopp än vad män har framgår av att kvinnor har mer mörkblått i sina pensionsunderlag än männen – mer detaljer om de pensionsgrundande beloppen finns i figur 4. Vidare har kvinnor i genomsnitt lägre inkomstgrundad pension än män.

Figuren ger övergripande information om nivån på den inkomstgrundade pensionen för de 2 305 000 personer som i december 2023 hade en utbetalning av allmän inkomstgrundad pension. Tilläggspensionen utgjorde fortfarande den största delen av pensionen för de äldre årskullarna, men det syns tydligt att tilläggspensionen är under stegvis utfasning och inkomstpensionen och premiepensionen börjar ersätta tilläggspensionen för årskullar födda 1938 och senare. För personer 69 år eller yngre utgörs den inkomstgrundade pensionen helt av inkomstpension och premiepension. Totalt betalades det ut mer inkomstpension än tilläggspension under året.

Personer som har en lägre inkomst än 0,423 prisbasbelopp (22 200 kronor för år 2023) ingår i den otakade inkomsten, men får ingen fastställd pensionsgrundande inkomst. I vissa årskullar där en relativt stor andel har en inkomst under gränsen kommer den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten bli högre än den genomsnittliga inkomsten. Detta har att göra med att personer med låg inkomst drar ned snittet av inkomst, men påverkar inte snittet av den pensionsgrundande inkomsten. Dessa årskullar återfinns främst bland yngre personer där ett flertal bara har sporadiska inkomster samt bland kvinnor runt 66–68 år, där en relativt hög andel har en inkomst under gränsen.

Inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp (599 600 kronor för inkomståret 2023) ligger till grund för den allmänna pensionen. Totala inkomster inklusive inkomster som överstiger 8,07 inkomstbasbelopp brukar kallas för otakade pensionsgrundande inkomster. I figur 2 nedan visas otakad pensionsgrundande inkomster uppdelat på kvinnor och män. I diagrammet nedan är inkomsterna för inkomståret 2023 fördelade i stigande storleksordning (totalt 5 948 000 personer, 2 888 000 kvinnor och 3 061 000 män). Av dessa hade 4 974 000 personer en inkomst under avgiftstaket (2 558 000 kvinnor och 2 415 000 män).

Cirka 646 000 män eller 21 procent av männen hade en inkomst över intjänandetaket. Motsvarande andel för kvinnor var 11 procent eller cirka 329 000 personer. I tabellen nedan redovisas genomsnittlig otakad pensionsgrundande inkomst samt pensionsgrundande inkomst för kvinnor och män.

Av tabell 1 framgår att kvinnors inkomster var lägre än männens, 81 procent för den otakade pensionsgrundande inkomsten och 87 procent för den pensionsgrundande inkomsten.

Den genomsnittliga sammanlagda pensionsrätten för inkomst- och premiepensionen var 66 400 kronor år 2023. Det innebär att cirka 5 500 kronor i genomsnitt sätts av till pensionen varje månad.

Den genomsnittliga pensionsrätten var lägre för kvinnor (62 700 kronor) än för män (70 000 kronor), se tabell 2 nedan. Av tabellen ovan samt av figur 3 framgår att kvinnornas genomsnittliga pensionsrätt var cirka 89 procent av männens.

Den genomsnittliga intjänade pensionsrätten till inkomst- och premiepension minskar kraftigt mellan 64 och 65 års ålder. Detta har att göra med att många väljer att ta ut sin pension och sluta arbeta när de fyller 65, vilket leder till en lägre förvärvsinkomst och färre intjänade pensionsrätter under det året.

Pensionsgrundande belopp ger pensionsrätter under speciella skeden i livet, som till exempel vid vård av små barn och vid studier. Mellan åren 1995 och 2010 gav plikttjänstgöring pensionsrätter. Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs värnplikten 2018 och sedan dess ger plikttjänstgöring åter pensionsrätter. Mestadels män tjänade in pensionsrätter från plikttjänstgöring 2023.

År 2023 utgjorde pensionsgrundande belopp 5 procent av det totala pensionsunderlaget för kvinnor och 2 procent för män. Den största delen för kvinnorna, drygt 4 procent av det totala underlaget, utgjordes av barnår. För männen utgjorde barnåren 1 procent av det totala pensionsunderlaget.

Sett över hela livet fås pensionsgrundande belopp för studier, plikttjänst och barnår vanligen i unga åldrar, medan belopp för sjukersättning är vanligare senare i livet.

Pensionsbehållningen är en del av pensionsskulden och består av pensionsbehållning för inkomstpension för sparare, pensionsbehållning för premiepension för sparare samt pensionsbehållning för premiepension för pensionärer.

Figur 5 visar den genomsnittliga pensionsbehållningen för inkomstpension och premiepension för sparare samt den genomsnittliga pensionsbehållningen för premiepension för pensionärer. Personer födda mellan 1938 och 1953 (71 till 86 år) tillhör den så kallade mellangenerationen och får till viss del pensionspoäng istället för pensionsbehållning, vilket drar ner den genomsnittliga pensionsbehållningen för dessa åldersgrupper.

Pensionsbehållningen för inkomstpensionen ökar med stigande ålder så länge som personen har ett intjänande och är som högst mellan 62 och 64 år, för att därefter minska. Minskningen beror på att många väljer att börja ta ut sin inkomstpension, varvid pensionsbehållningen nollställs och istället omvandlas till belopp för livslång utbetalning.

Staplarna för personer 66 år och äldre består dels av personer som gjort ett aktivt val att skjuta på sitt pensionsuttag, dels av utlandsbosatta personer som inte har ansökt om allmän pension. Många av de utlandsbosatta är ofta födda utomlands och har ofta bara jobbat ett par år i Sverige och sedan flyttat tillbaka utomlands. De har därmed en låg pensionsbehållning som drar ned genomsnittet. Personer över 67 år med pensionsbehållning för inkomstpension består till största delen av utlandsbosatta personer, vilket gör att snittet för dessa årskullar blir ännu lägre. Många av dessa börjar aldrig ta ut sin pension.

Pensionsbehållningen för premiepensionen ser något annorlunda ut jämfört med behållningen för inkomstpensionen. Det finns ingen lika tydlig pik vid någon åldersgrupp, utan åldersgrupperna mellan 50 och 65 har relativt lika behållning. Detta har att göra med infasningen av premiepensionen som påbörjades 1995. Innan dess sattes allt sparande av till inkomstpensionen. Att pensionsbehållningen för sparare i premiepension minskar för de äldre åldersklasserna har samma förklaring som för inkomstpensionen, det vill säga en majoritet av dessa sparare är utlandsbosatta och har bara några år med intjänande.

Pensionsbehållningen för premiepension nollställs inte vid påbörjat uttag, utan en liten del säljs istället av varje månad för att premiepensionen ska kunna betalas ut. Därmed minskar pensionsbehållning i premiepension för pensionärer succesivt varje månad.

Värt att notera är att det fanns betydligt fler yngre sparare med pensionsbehållning än vad det fanns äldre. Totalt fanns det 6 565 000 sparare i inkomstpension respektive 6 420 000 sparare i premiepension under 66 år. Antalet sparare 66 år och äldre var 153 000 för inkomstpension och 90 000 för premiepension. Totalt fanns det 1 948 000 pensionärer med pensionsbehållning i premiepension (63 år och äldre).

Pensionsskulden består dels av en skuld till förvärvsaktiva och dels av en skuld till pensionerade.

Pensionsskulden i det inkomstgrundade pensionssystemet var 14 010 miljarder kronor den 31 december 2024. Skulden, fördelad på kvinnor och män, för varje ålder från 15 år och uppåt framgår av figur 6.

Kvinnor har lägre intjänat pensionskapital jämfört med män. Vidare framgår det att tilläggspensionen är den viktigaste pensionstillgången för de äldre pensionärerna, men att den i princip är helt borta för de förvärvsaktiva årskullarna. Tilläggspensionen för sparare går att ana som ett ljusgrönt streck på toppen av staplarna för årskullarna runt 71 till 86 år. Dessa personer tillhör den så kallade mellangenerationen och pensionsskulden till dessa utgörs till största delen av inkomstpension. Majoriteten av spararna över 67 år är utlandsbosatta och många av dessa börjar aldrig ta ut sin pension.

För spararna dominerar inkomstpensionen, samtidigt som en ökande betydelse för premiepensionen kan ses. Avsättningarna till premiepension infördes år 1995, men då med en lägre andel än vad som sätts av i dag. Innan dess sattes alla pensionsrätter av till inkomstpensionen. Om vi antar att det första intjänandet skedde vid 20 års ålder, så har alla som 2024 var 49 år eller yngre tjänat in till inkomst- och premiepension i hela sitt yrkesverksamma liv.

Den genomsnittliga pensionsskulden var 1,6 miljoner kronor vid utgången av år 2024, se tabell 3. Pensionsskulden var högre till män än till kvinnor.

Av figur 7 framgår att den genomsnittliga skulden ökar med stigande ålder fram till och med 65 års ålder. Därefter minskar skulden, eftersom många börjar ta ut sin pension. Personer födda 1937 eller tidigare tillhör det gamla regelverket och har därmed inte tjänat in till någon premiepension. Detta åskådliggörs i grafen i och med att pensionsskulden med och utan premiepension sammanfaller vid 87 år och äldre. Övergången från det gamla till det nya regelverket syns även som en platå vid 87 år, där det gamla regelverket ger en något högre genomsnittlig pensionsskuld än vad det nya skulle ha gett.

I figur 8 visas garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för de 1 248 000 personer som i december 2024 fick utbetalt grundskydd.

Majoriteten av de personer som fick utbetalt grundskydd hade någon andel garantipension. Näst vanligast var att ha en andel bostadstillägg, medan äldreförsörjningsstöd och särskilt bostadstillägg var betydligt ovanligare. Maximalt utbetalt grundskydd var 19 700 kronor. Det var dock relativt få personer (74 000) som fick över 10 000 kronor. Det motsvarar drygt 6 procent av alla som fick utbetalt grundskydd.

Medelvärdet, det vill säga snittutbetalningen av utbetalt grundskydd var 3 200 kronor medan medianutbetalningen, det vill säga den utbetalning som gick till den “mittersta” personen med grundskydd, var 2 000 kronor. Även detta visar på att majoriteteten av personerna med grundskydd fick en relativt låg utbetalning av grundskyddet.

I figur 9 visas utbetalt grundskydd uppdelat på kvinnor och män:

Det var ungefär dubbelt så många kvinnor (865 000) som män (383 000) som fick grundskyddsförmåner. Kvinnor fick högre snittutbetalning än män. Medianutbetalningen var högre för kvinnor (2 200 kronor) än för män (1 500 kronor).

I figur 10 visas sammansättningen av utbetald snittpension uppdelat på olika åldrar samt på kvinnor och män. Snittpensionen är beräknad som att alla personer inom respektive ålder och kön har en utbetalning av alla olika pensionsförmåner.

Den största skillnaden i pensionsbelopp återfinns mellan kvinnor och män, där män i snitt får en högre pension än kvinnor. Personer under 66 år har i snitt en betydligt lägre pensionsutbetalning än personer över. Det beror dels på att dessa har haft kortare tid att tjäna in till sin pension, dels på att pensionen som tas ut ska räcka längre och dels på att dessa personer inte får ta del av grundskyddet förrän de fyller 66 år. Efter 66 år är det inga stora skillnader i den sammanlagda pensionen, men storleken på pensionens olika delar varierar mellan åldrar och kön.

För både kvinnor och män syns tydligt infasningen av inkomstpension och premiepension och utfasningen av tilläggspensionen. För männen är garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg relativt jämt fördelat över åldrarna. För kvinnorna är det en stor skillnad mellan åldrarna, där äldre kvinnor har en betydligt större andel garantipension och bostadstillägg och en mindre andel inkomstpensionstillägg. Även änkepensionens betydelse för kvinnor över 75 år i allmänhet och för kvinnor över 85 år i synnerhet syns i diagrammet.

I figur 11 visas sammansättningen av den totala utbetalda pensionen under året uppdelat på olika åldrar samt på kvinnor och män. Bilden blir helt annorlunda jämfört med figur 10. Eftersom det finns färre personer i de högre åldersgrupperna kommer summan av den utbetalade pensionen att minska med stigande ålder.

Även här syns infasningen av inkomstpension och premiepension och utfasningen av tilläggspension. Tilläggspensionen står för en allt mindre del av den totala summan som Pensionsmyndigheten betalar ut och det betalas numera ut mer inkomstpension än tilläggspension. På individnivå ökar andelen garantipension och bostadstillägg med stigande ålder, men sett till den totala utbetalda summan, betalas det ut mer garantipension och bostadstillägg till yngre pensionärer. Även änkepensionen är värd att notera, där den står för en betydande del av pensionen för kvinnor över 85 år enligt figur 10, men sett till summan av all pension som Pensionsmyndigheten betalar ut, står den för en väldigt liten del, vilket åskådliggörs i figur 11.

Tabell 4 visar summerade utbetalningar för 2024. Det framgår tydligt att inkomst- och tilläggspension står för den absolut största delen av pensionen, medan premiepension, garantipension, inkomstpensionstillägget och änkepension står för en betydligt mindre del av den totala allmänna pensionen.

Totalt betalade Pensionsmyndigheten ut 363 miljarder kronor i inkomst- och tilläggspension under år 2024. De totala utbetalningarna av premiepension uppgick till 27 miljarder kronor. Både utbetalningarna av premiepension och utbetalningarna av inkomst- och tilläggspension var högre för män än för kvinnor. Detta beror på att män historiskt har haft ett högre intjänande än kvinnor.

Utbetalningarna av inkomst- och tilläggspension står för en betydligt större del än utbetalningarna av premiepension. Detta beror delvis på att en större andel av intjänandet sätts av till inkomstpensionen än till premiepensionen. Därtill har personer födda 1937 eller tidigare inget eget intjänande till premiepension och personer födda 1938 eller senare har endast kunnat tjäna in till sin premiepension sen år 1995. Utbetalningarna av premiepension styrs av individens egna tillgodogjorda pensionsrätter samt utvecklingen av dennes premiepensionsfonder. Premiepensionen har i snitt utvecklats bättre än inkomstpensionen och i framtiden förväntas utbetald premiepension öka i förhållande till utbetald inkomstpension.

Totalt betalade Pensionsmyndigheten ut 33 miljarder kronor i garantipension samt 6 miljarder kronor i inkomstpensionstillägg. Den totala utbetalningen av garantipension till kvinnor var tre gånger så hög som den totala utbetalningen till männen. För inkomstpensionstillägget var den totala utbetalningen till kvinnor nästan dubbelt så hög som den till männen. Till kvinnor betalades det även ut 7 miljarder kronor i änkepension.

Till männen betalades det ut 219 miljarder kronor i allmän pension under år 2024. Till kvinnorna betalades det ut 210 miljarder kronor. Om även änkepension inkluderas betalades det ut 218 miljarder kronor till kvinnor. Totalt betalades det ut 437 miljarder kronor i allmän pension inklusive änkepension under år 2024.

I figur 12 är utbetalningarna av den allmänna pensionen inklusive änkepension samt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd sorterade i stigande storleksordning. Utbetalningarna avser december 2024 för kvinnor och män 66 år eller äldre (1 154 000 kvinnor och 1 033 000 män).

Skillnaden i nivå och sammansättningen av de olika pensionsdelarna för män och kvinnor är det som är mest slående i figuren. Kvinnors snittutbetalning av den allmänna pensionen var 14 600 kronor, motsvarande belopp för männen var 16 700 kronor. Om även änkepensionen inkluderas var snittutbetalningen till kvinnor 15 000 kronor. Baserat på 66 år och äldre enligt figuren.

Männens snittutbetalning av den allmänna pensionen samt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd var 17 100 kronor, motsvarande belopp för kvinnor inklusive änkepension var 15 700 kronor.

Av männens totala pension utgjordes 93 procent av inkomstgrundad pension och 4 procent av garantipension och 2 procent av äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Inkomstpensionstillägget för män utgjordes av 1 procent av den totala pensionen.

Av kvinnornas totala pension utgjordes 79 procent av inkomstgrundad pension och 11 procent av garantipension och 5 procent av äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg. Inkomstpensionstillägget för kvinnor utgjordes av 2 procent av den totala pensionen. 3 procent utgjordes av änkepension.

Endast personer födda 1938 eller senare kan få premiepension baserat på eget intjänande och den har då endast tjänats in sedan år 1995. Det gör att premiepensionen för de äldre årskullarna ännu är av liten omfattning, men blir allt mer betydelsefull för varje ny årskull som tar ut pension.

Under 2024 var det 28 personer som fick ett utbetalt belopp av allmän pension högre än 50 000 kronor.

Dataunderlag med uppgifter om intjänande, sparande och utbetalningar i det allmänna pensionssystemet finns som officiell statistik på Pensionsmyndighetens hemsida under Statistik och publikationer: Statistikdatabas med pensionsstatistik