1.

Pensionssystemets resultat i korthet

Det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet består av inkomst- och premiepension. Tilläggspension, som är ett förmånsbaserat system för dem födda 1953 eller tidigare, ingår i beräkningarna för inkomstpensionen. Inkomst- och premiepensionen är avgiftsbestämda och utformade för att vara finansiellt stabila. Stabila på så sätt att skulder och tillgångar årligen förändras lika mycket, det vill säga att varje års resultat mer eller mindre är noll. Detta gäller i princip helt för premiepensionen. Inkomstpensionen tillåter dock årliga skillnader mellan skuldernas och tillgångarnas utveckling, men med den begränsningen att ett regelverk som minskar systemets pensionsåtaganden träder in när skulderna överstiger tillgångarna, det vill säga när systemet har ett underskott.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem och inbetalda pensionsavgifter används för att betala samma års pensioner. De över- eller underskott som uppstår när pensionsavgifterna är större eller mindre än pensionsutbetalningarna hanteras av Första–Fjärde samt Sjätte AP-fonderna, som tillsammans utgör systemets buffertfond.

Tillgångarna i systemet är värdet av framtida pensionsavgifter, kallad avgiftstillgången, och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas genom att avgiftsinkomsten multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt förväntas ligga i pensionssystemet. Förenklat tjänas en genomsnittlig krona in till systemet av en 45-åring och betalas i genomsnitt ut till en 76-åring. En sådan fiktiv krona “ligger” alltså i systemet i ungefär 31 år. Det är den så kallade omsättningstiden.

Pensionsskulden består dels av en skuld till förvärvsaktiva och dels av en skuld till pensionerade. Skulden till aktiva är, till största del, summan av de aktivas pensionsbehållning, vilket motsvaras av summan av slutraden i kontobeskeden i orange kuvert för samtliga. Pensionsskulden till de pensionerade är summan av de pensioner som förväntas betalas ut till dagens pensionärer under återstoden av deras liv. Skulden förändras i huvudsak med den årliga indexeringen av pensionskontonas saldon och av pensionerna. Indexeringen bestäms vanligen av förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige. Om balanseringen är aktiverad påverkar balanstalet indexeringen.

Inkomstpensionssystemets resultat påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Kortsiktigt är sysselsättningens utveckling den viktigaste faktorn, men aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfonden har också betydelse, framför allt vid stora förändringar.

Årets resultat 2024 uppgick till 585 miljarder kronor. Tillsammans med ett kapitalöverskott på 1 313 miljarder kronor från 2023 ger resultatet ett kapitalöverskott om 1 897 miljarder kronor vid utgången av 2024. Årets resultat beror definitionsmässigt på att tillgångarna ökade mer än skulderna. Balanstalet har för 2024 beräknats till 1,1695, vilket innebär att tillgångarna överstiger skulderna med 17 procent. Eftersom balanstalet är större än 1 är systemet i balans och balanstalet kommer inte att påverka indexeringen av pensioner och pensionsbehållningar för år 2026 (balanseringsåret).

Tillgångarna 2024 ökade med 900 miljarder kronor (7,4 procent). Avgiftstillgången ökade med 720 miljarder kronor (7,0 procent). Avkastningen på fonderat kapital hos buffertfonden var 189 miljarder kronor (9,7 procent).

Det primära finansiella sparandet¹ uppgick till -9 miljarder kronor. Negativt värde innebär att pensionsutbetalningarna, det vill säga fondernas utgifter och administrationskostnaderna, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet.

Pensionsskulden 2024 ökade under året med 315 miljarder kronor (2,9 procent) varav skuldomräkningen, det vill säga indexeringen, ökade skulden med 278 miljarder kronor.

Skulden ökar med nya inbetalningar eftersom dessa ger upphov till framtida pensioner. På motsvarande sätt minskar skulden med pensionsutbetalningar, detta kan ses som en amortering. Skulden ökar vid tilldelning av arvsvinst men minskar med det uppkomna arvsvinstbeloppet. Administrationskostnaden minskar behållningen hos de försäkrade och därmed skulden. Nettobeloppet av ovanstående gav en skuldökning med 2 miljarder kronor.

Premiepensionssystemet är till skillnad från inkomstpensionen ett fonderat system där pensionsspararna och pensionärerna själva kan välja hur premiepensionspengarna ska placeras. Därmed kommer utvecklingen av sparkapitalet och pensionerna att variera beroende på hur de valda fonderna utvecklas och även när pengarna sätts in och tas ut ur fonderna. Pensionen betalas ut genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs av pensionsspararnas och pensionärernas placeringar i fonder. Pensionsskulden till aktiva och de pensionerade som har fondförsäkring är i huvudsak knuten till fondandelar. Förändringar i fondandelarnas värden påverkar pensionsspararnas och pensionärernas tillgångar direkt och lika mycket i systemet. Pensionsskulden till de pensionärer som har den traditionella försäkringen är värdet av återstående garanterade utbetalningar. Värdet beräknas med antaganden om framtida avkastning, livslängder och driftskostnader. I premiepensionssystemet har i princip all in- och utbetalning till och från systemet och all värdeförändring samma påverkan på systemets tillgångar och skulder. Systemets positiva resultat tillhör pensionsspararna och pensionärerna och läggs i konsolideringsfond i eget kapital. Medel i den traditionella försäkringens konsolideringsfond utbetalas som återbäring i samband med pensionsutbetalningarna. Medel i konsolideringsfonden, fondförsäkring, avräknas mot nästkommande års avgiftsuttag för driftskostnader.

Värdet av pensionsspararnas och pensionärernas premiepensionstillgångar uppgick den 31 december 2024 till 2 720 miljarder kronor. Värdeutvecklingen för fondförsäkring var i genomsnitt 24,4 procent under året. Utöver det förvaltar även Pensionsmyndigheten över den tillfälliga förvaltningen. Det består av en portfölj av räntebärande värdepapper där medel som pensionssparare har tjänat in till sin Premiepension befinner sig fram till fördelningen vid storkörningen i december nästkommande kalenderår. I den tillfälliga förvaltningen var värdet 51 miljarder kronor 2024.

Årets resultat 2024 uppgick till 13 226 miljoner kronor, en förbättring med 6 243 miljoner kronor jämfört med 2023. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en ökad kapitalavkastning.

Tillgångarna 2024 har under året ökat med 550 miljarder kronor. Förändringen av försäkringstillgångar avser i princip nyintjänade pensionsrätter, positiv värdeförändring, tilldelade förvaltningsavgifter och utbetalningar av pensioner som nämnts ovan.

Skulderna 2024 ökade med 538 miljarder kronor. Förändringen av pensionsskulden avser i princip samma nyintjänade pensionsrätter, positiv värdeförändring, tilldelade förvaltningsavgifter och utbetalning av pensioner som nämnts ovan.