Utvecklingen av pensionen och den disponibla inkomsten - svar på regeringsuppdrag 2024

Rapporten visar hur pensionen och de disponibla inkomsterna har utvecklats under de senaste tio åren för fyra exempel på ensamstående pensionärer, alla 74 år under 2024, samt för ett exempel på ett sammanboende hushåll där den ena är 74 år och den andra 74 år eller äldre. De fem pensionärshushållen har alla under perioden 2015–2024 fått en real ökning av den disponibla inkomsten, det vill säga inkomst efter skatt och bidrag. Ökningen har i fasta priser varit mellan 7 och 20 procent, med en högre real utveckling av den disponibla inkomsten i exemplen för ensamstående med relativt lägre pensionsinkomster. Utvecklingen för pensionärerna i rapporten kan jämföras med utvecklingen för den arbetande befolkningen och med hela befolkningen. En person yngre än 66 år som fortfarande är kvar i arbetslivet, och som har en lön motsvarande medianlönen samt en löneutveckling motsvarande genomsnittet i samhället, har samma disponibla inkomst 2024 som personen hade 2015 i fasta priser. Genomsnittsökningen av den disponibla inkomsten för hela befolkningen har varit cirka 6 procent under perioden 2015 till 2024.

Exempelpersonerna, eller de så kallade typfallen, som redovisas i rapporten är; (1) ensamstående pensionär med enbart garantipension, (2) ensamstående kvinnlig pensionär med en genomsnittlig pension för kvinnor i 74 års ålder, (3) motsvarande för en genomsnittlig manlig pensionär i 74 års ålder, (4) en ensamstående pensionär, 74 år, med relativt hög allmän pension och (5) ett sammanboende par där ena är 74 år, och där hushållets disponibla inkomst motsvarar snittet för sammanboende pensionärer. Samtliga typfall antas ha en genomsnittlig bostadskostnad för ensamstående, respektive sammanboende, och inga övriga inkomster eller förmögenheter som påverkar ett eventuellt bostadstillägg.

Under 2022 och 2023 har inflationen kraftigt överstigit lönernas utveckling och reallönerna har därmed fallit. Garantipensionen följer inflationen, inkomstpensionen följer inkomsterna minus förskottet på 1,6 procent. Därmed har inkomsterna för pensionärer med garantipension utvecklats bättre än inkomsterna för pensionärer med enbart inkomstpension. Garantipensionen har utöver indexeringen med prisutvecklingen höjts av riksdagen vid två tillfällen sedan 2020. I tabell 1 nedan presenteras utvecklingen av de disponibla inkomsterna för typfallen under olika tidsperioder och under prognosperioden fram till 2027. Även ett arbetande typfall, yngre än 66 år, med medianinkomst finns med i tabellen samt hur hur den genomsnittliga disponibla inkomsten utvecklats för hela befolkningen.

Allra bäst inkomstutveckling under de senaste åren med hög inflation har den genomsnittliga kvinnan (typfall 2) haft. Det beror på att hennes inkomster under perioden ökat både genom höjd garantipension, införandet av inkomstpensionstillägget och höjt bostadstillägg. Bostadstillägget är dock till väldigt liten del skyddat mot inflation, och bostadstillägget kan till det närmaste betraktas vara satt i nominella termer.¹ Höjningen som skett av bostadstillägget har skett genom regelförändringar av riksdagen. Pris- och löneutvecklingen de senaste åren tillsammans med regelförändringarna har dessutom gjort att den genomsnittliga kvinnan haft högst procentuell höjning av sin disponibla inkomst under hela den senaste 10 års perioden. Den disponibla inkomsten har ökat med nästan 20 procent vilket motsvarar en ökning med cirka 3 050 kronor per månad uttryckt i 2023 års prisnivå. För den genomsnittliga mannen (typfall 3) har den disponibla inkomsten ökat med nästan 17 procent (2 680 kronor per månad) under 10 års perioden. Pensionären med enbart garantipension (typfall 1) har fått en ökning av inkomsten med 15 procent, en ökning av den disponibla inkomsten med 2 130 kronor per månad i fasta priser. Typfallet med relativt hög inkomst (typfall 4) samt det sammanboende paret (typfall 5) har fått en lägre ökning än övriga, cirka 7 respektive 10 procent eller 1 550 respektive 1 470 kronor per månad uttryckt i 2023 års priser. I figur 1 nedan visas utvecklingen för de fem typfallen under perioden 2014–2024 och med en prognos fram till 2027.

Utvecklingen av pensionen efter skatt och bidrag för de olika typfallen överträffar i samtliga fall den utveckling som skulle följa vid oförändrade regler med en förväntad real inkomstökning för förvärvsaktiva om 1,6 procent per år. Med 1,6 procent i real inkomstökning är den allmänna inkomstgrundade pensionen, på grund av förskottsräntan, konstant i fasta priser. Vid oförändrade regler är även grundskyddet, bortsett från bostadstillägget, konstant i fasta priser. En orsak till de realt ökade inkomsterna för typfall 1 och 2, och till viss del typfall 3, är höjningen av garantipensionen och bostadstillägget i augusti månad 2022 och höjningen av garantipensionen 2020. Typfall 2, 3 och det sammanboende paret har även tagit del av inkomstpensionstillägget som infördes i september 2021. Under perioden har det dessutom successivt skett lättnader i inkomstbeskattning för personer som fyllt 66 år, en åldersgräns som 2023 har höjts till 67 år, genom det förhöjda grundavdraget. Figur 1 nedan har kompletterats med den reala utvecklingen av BNP per capita som i stort beskriver den allmänna ekonomiska välfärdsökningen.

Prognosen som ges i rapporten för inkomsterna från 2025–2027 utgår från dagens gällande skatte- och utgiftsregler men med senaste 3-årsprognos för inkomstindex, inkomstbasbelopp, konsumentprisindex och prisbasbelopp. Utifrån prognosen antas pensionerna i fasta priser öka i snitt med 2 procent per år under prognosperioden. Prognosen visar på en viss real ökning av den disponibla inkomsten för tre av de fem redovisade typfallen medan pensionären med enbart garantipension och den genomsnittliga kvinnan förväntas få en liten real minskning av den disponibla inkomsten. De som får del av garantipension och bostadstillägg får i prognosen något sämre real utveckling av sin disponibla inkomst än de övriga typfallen med enbart inkomstrelaterad pension.

Rapporten visar utvecklingen av inkomsten efter skatt och bidrag för fyra olika typer av ensamstående pensionärer med olika inkomstnivåer, under perioden 2015 – 2024 med prognos för 2025 – 2027. De ensamstående hushållen har kompletterats med ett femte hushåll som består av två makar. Rapporten svarar på uppdraget som Pensionsmyndigheten har fått i regleringsbrevet för 2024.² Uppdraget, som är årligt återkommande, är att beskriva inkomstutvecklingen den senaste 10-årsperioden för några typfall som fyller 74 år under innevarande år samt ge en prognos för de närmaste åren för dessa typfall.

Den disponibla inkomsten för de olika typfallen består av pensionsinkomster efter skatt samt eventuellt bostadstillägg och inkomstpensionstillägg. De fyra ensamstående typfallen är födda 1950 och gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder, det vill säga 2015. För det sammanboende typfallet är den ena född 1950 och gick i pension för tio år sedan vid 65 års ålder. Båda i paret ska dock ha varit pensionärer under hela perioden vilket innebär att maken/makan är född 1950 eller tidigare och gick i pension för minst 10 år sedan. De fem pensionärstyperna är:

1. En pensionär med full garantipension som således inte har någon inkomstgrundad pension.
2. En pensionär med genomsnittlig pensionsinkomst för kvinnor definierat som medianvärdet.³
3. Motsvarande 2 ovan, men den genomsnittliga pensionen för män.
4. En pensionär med relativt hög pension, definierat som kvinnor och mäns medelvärde av inkomstrelaterad pension i 80:e–90:e percentilen.
5. Ett sammanboende pensionärspar där parets eller typhushållets gemensamma disponibla inkomst motsvarar den genomsnittliga disponibla inkomsten för sammanboende par äldre än 65 år.⁴

Figurerna 2–5 visar det ekonomiska utfallet i fasta priser (2023 års nivå) för de fyra ensamstående typfallen – garantipensionären, genomsnittliga kvinnliga respektive manliga pensionären och pensionären med relativ hög pension. Figur 6 visar motsvarande för det sammanboende hushållet och parets disponibla inkomst per person. Ingen hänsyn är tagen till att paret har en gemensam ekonomi med vissa stordriftsfördelar, vi har alltså inte beräknat parets ekonomiska standard. Hänsyn till parets gemensamma ekonomi skulle inte påverka utvecklingen eller mönstret men däremot nivån på inkomsterna efter skatt och bidrag. Med den så kallade nationella ekvivalensskalan som tar hänsyn till samboendes skalfördelar, 1,51 för samboende utan barn i stället för att dela med 2, ökar det samboende hushållets ekonomiska standard med faktorn 1,32. De ensamstående och det sammanboende parets inkomster i fasta och löpande priser återges i tabellbilaga.

I figur 2 redovisas den disponibla inkomstens utveckling för garantipensionären, där inkomsterna endast består av garantipension och bostadstillägg. I 2023 års prisnivå har garantipensionären 2024 ungefär 16 300 kronor per månad i disponibel inkomst, vilket är en ökning med omkring 500 kronor per månad i fasta priser från 2023.

Ökningen beror på att prisbasbeloppet ökade mer än konsumentprisindex, KPI, omkring 9,1 mot 2,9 procent. Orsaken är att prisbasbeloppet för 2024 ser till prisutvecklingen juni månad 2022 till juni månad 2023 medan KPI för 2023 (2024) ser till årsmedeltalet för 2023 (och prognos för 2024). Garantipensionen beräknas utifrån prisbasbeloppet och en ökning av konsumentprisindex, det vill säga inflationen, innebär att höjningen av garantipensionen skjuts fram i tiden och när inflationen sedan faller kommer förändringen i prisbasbeloppet och garantipensionen att öka mer än inflationen.

Under hela perioden har typfallets ekonomi, i 2023 års priser, påverkats positivt av höjt grundskydd (bostadstillägg och garantipension) och av skattelättnader i form av att grundavdraget för äldre har höjts ett flertal gånger under de senaste 10 åren. Notera att en stor minskning av inkomstskatten sker mellan 2015 och 2016 vilket ökade den disponibla inkomsten. Minskningen av skatten beror på att personen blev 66 år och fick del av de äldres förhöjda grundavdrag. Mellan 2015 och 2024 har garantipensionärens disponibla inkomst ökat från cirka 14 150 till 16 280 kronor per månad i fasta priser, det vill säga med 2 130 kronor per månad (en ökning av köpkraften med omkring 15 procent).

Fram till 2027 förväntas garantipensionären enligt prognosen få cirka 50 kronor mindre per månad i disponibel inkomst räknat i 2023 års priser jämfört med 2024. I prognosen minskar den reala disponibla inkomsten på grund av inflationen eftersom regelverket för bostadstillägg för pensionärer är angivet i nominella termer.

I figur 3 nedan visas den genomsnittliga ensamstående kvinnliga pensionärens inkomster för perioden 2015–2024 med prognos för åren 2025–2027. Kvinnans disponibla inkomst har under perioden 2015–2024 ökat med omkring 3 040 kronor per månad från cirka 15 490 till omkring 18 530 kronor per månad i fasta priser (en ökning av köpkraften med 19,7 procent).

Under september månad 2021 infördes inkomstpensionstillägget vilket påverkade och höjde kvinnans disponibla inkomst. Under augusti månad 2022 höjdes både garantipensionen och bostadstillägget. Jämfört med inkomståret 2023 är den disponibla inkomsten nästan 570 kronor högre 2024 som till största del förklaras av höjd garantipension, och till mindre del av uppräkningen av tjänstepensionen. Övriga inkomster har minskat eller är oförändrade uttryckt i fasta (2023 års) priser.

Enlig nuvarande prognos förväntas den disponibla inkomsten bli cirka 30 kronor lägre per månad år 2027 jämfört med 2024 för det kvinnliga typfallet.

Den genomsnittliga mannens disponibla inkomst har mellan 2023 och 2024 ökat med 650 kronor per månad i 2023 års priser. 2024 uppgår mannens disponibla inkomst till 18 830 kronor per månad. Ökningen beror precis som för den genomsnittliga kvinnan främst på höjd garantipension men också, till en mindre del, på uppräkningen av tjänstepensionen. Övriga inkomster har minskat eller är oförändrade uttryckt i fasta (2023 års) priser.

Mellan 2015 och 2024 har den disponibla inkomsten ökat med ungefär 2 680 kronor per månad (en ökning med 16,6 procent).

Ökningen beror i huvudsak på att inkomstskatten minskat under perioden. Inkomstskatten har minskat till följd av att det förhöjda grundavdraget har höjts. Omräkningen av inkomstpensionen och tilläggspensionen har varit högre än inflationen fram till 2021 för att därefter varit lägre. I fasta priser är därför inkomstpensionen och tilläggspensionen lägre 2024 än vad den var 2015. Premiepensionen har dock ökat realt under perioden. Den genomsnittliga manliga pensionären har också fått garantipension och inkomstpensionstillägg under perioden vilket ökat den disponibla inkomsten. I prognos förväntas de allmänna inkomstgrundade pensionerna öka något i fasta priser till 2027.

För den genomsnittliga manliga pensionären beräknas den disponibla inkomsten öka med 50 kronor per månad mellan 2024 och 2027. Att den disponibla inkomsten i fasta priser beräknas öka något beror på att de inkomstgrundade pensionerna förväntas öka något mer än prisutvecklingen i prognosen.

Typfallet med relativt hög pensionsinkomst har i tidigare års rapporter utvecklats på liknande vis som genomsnittsmannen, vilket beror på att inget av typfallen tidgare haft bostadstillägg och garantipension. I årets rapport skiljer sig dock utvecklingen mellan de två typfallen från och med 2023 vilket beror på att genomsnittmannen från detta år har garantipension och bostadstillägg. Trots att inkomstpensionen och tilläggspensionen har minskat har den disponibla inkomsten ändå ökat det senaste året även för pensionären med relativ hög inkomst. Under det senaste året 2023–2024 har typfallets disponibla inkomst i fasta priser ökat med 450 kronor per månad (en ökning med cirka 2 procent). Typfallets disponibla inkomst uppgår till cirka 23 030 kronor per månad 2024. Typfallets disponibla inkomst har under perioden 2015 till 2024 ökat med 1 560 kronor per månad. Ökningen beror i huvudsak på att inkomstskatten minskat under perioden. Ökningen av inkomstpensionen har varit högre än inflationen fram till 2021 men har därefter varit lägre. I fasta priser är därför inkomstpensionen lägre 2024 än vad den var 2015. Premiepensionen har dock ökat realt under perioden.

I prognosen förväntas höginkomsttagarens disponibla inkomster i fasta priser för de kommande tre åren öka med 300 kronor per månad fram till år 2027.

Sammanboende har en gemensam ekonomi varför de olika inkomsterna har slagits ihop och därefter delats lika mellan makarna. Nedan i figur 6 framgår medelinkomsterna för pensionärsparet under perioden 2015–2024 med prognos 2025 fram till 2027 Av figuren nedan framgår att deras snittinkomster sedan 2021 har minskat med 580 kronor per månad (en minskning med 3,4 procent). för prognosperioden 2025–2027 förväntas en ökning av det sammanboende parets disponibla inkomst med cirka 130 kronor per person.

Det sammanboende pensionärsparet får inget bostadstillägg, och i övrigt har paret motsvarande inkomster som typfall 2 och 3. Om hänsyn skulle tas till att det sammanboende paret har stordriftsfördelar genom att paret kan dela på vissa gemensamma utgifter bedöms det sammanboende ha en högre ekonomisk standard än både den genomsnittliga kvinnan och mannen (typfall 2 och 3). Parets individuella ekonomiska standard 2024 är 3 100 kronor högre per månad än den genomsnittliga mannen och 3 400 kronor högre än den genomsnittliga kvinnan.⁵

I figur 7 nedan presenteras en sammanställning över de fyra ensamstående typfallen och det sammanboende typfallets reala utveckling av disponibla inkomster under perioden 2015 och 2024 samt prognos fram till 2027. Det sammanboende typfallets inkomst är, precis som tidigare beskrivits, parets gemensamma inkomst delat med 2, det vill säga deras genomsnittsinkomst. Samtliga typfall har under perioden fått en realt förbättrad disponibel inkomst. De fyra ensamstående typfallen (typfall 1–4) har fått en ökning av den disponibla inkomsten med 15, 19,7, 16,6 respektive 7,2 procent under perioden. Det samboende typhushållets disponibla inkomst har under samma period ökat med 9,7 procent. Inflationen har varit hög under de senaste åren och medfört realt försämrade inkomster sedan 2021. Lönerna (inkomstindex) har under perioden, 2015 – 2024 , realt minskat med 1 procent. Att de disponibla inkomsterna ändå har ökat beror på lägre skatt för samtliga och högre garantipension för typfall 1, 2 och 3.

Typfall 4, typfallet med relativ hög inkomst, har mellan 2023 och 2024 fått en ökad real disponibel inkomst med 450 kronor per månad. Från 2015 har den disponibla inkomsten ökat med cirka 1 550 kronor per månad uttryckt i 2023 års priser. Sedan 2021 har dock den disponibla inkomsten minskat i fasta priser. Nästa år (2025) förväntas inkomsten enligt prognos att öka med cirka 200 kronor per månad i fasta priser.

Typfall 2 och 3, den genomsnittliga kvinnan och mannen, har en snarlik utveckling av den disponibla inkomsten. Även dessa har fått en realt minskad köpkraft sedan 2021. Den genomsnittliga kvinnan och mannen har under perioden 2015 – 2024 fått en ökning av inkomsten i fasta priser med 3 050 respektive 2 680 kronor per månad. Nästa år (2025) förväntas inkomsten enligt prognos att öka med 130 respektive 160 kronor per månad.

Typfall 1, garantipensionären, har fått en ökad disponibel inkomst med cirka 500 kronor per månad under 2024 jämfört med året innan. Garantipensionärens disponibla inkomst har under perioden 2015 till 2024 ökat med 2 130 kronor per månad uttryckt i fasta (2023 års) priser. Nästa år (2025) förväntas inkomsten enligt prognos att öka med 90 kronor per månad i fasta priser.

Typfall 5, det sammanboende pensionärsparet, har fått en ökad disponibel inkomst med cirka 430 kronor per månad under 2024 jämfört med året innan. Den disponibla inkomsten har under perioden 2015 till 2024 ökat med 2 130 kronor per månad uttryckt fasta (2023 års) priser. Nästa år (2025) förväntas inkomsten enligt prognos att öka med 180 kronor per månad i fasta priser.

En stor bidragande effekt till förändringen av de disponibla inkomsterna under perioden är de kontinuerligt förhöjda grundavdragen för äldre, se figur 8 nedan. Notera att året när typfallen blev 66 år gamla (2016) fick de del av det förhöjda grundavdraget.

När de ensamstående typfallen var 65 år gamla, det vill säga under 2015, betalade de cirka 22, 26, 28 respektive 30 procents inkomstskatt och det sammanboende paret betalade cirka 27 procent i skatt. När de ensamstående typfallen fyllde 66 år 2016 och fick ta del av det förhöjda grundavdraget för äldre minskade inkomstskatten till cirka 11, 20, 22 respektive 26 procent. Det sammanboende paret betalade ungefär 22 procent i skatt det år de blev 66 år gamla. Under perioden har riksdagen successivt höjt det särskilda grundavdraget för äldre. För de studerade typfallen innebär det att de ensamstående typfallen (1–4) idag betalar cirka 13, 17, 19 respektive 21 procent i inkomstskatt och det sammanboende paret (typfall 5) cirka 18 procent i inkomstskatt.

Utvecklingen av pensionen efter skatt och bidrag har varit högst för den ensamstående kvinnan och mannen med genomsnittlig inkomst (typfall 2 och 3), med 20 respektive 17 procent. Därefter kommer utvecklingen för pensionären med enbart garantipension, 15 procent. Lägst utveckling under perioden har pensionären med relativt goda inkomster haft, cirka 7 procent.

Pensionsutvecklingen som skulle följa vid oförändrade regler med en förväntad real inkomstökning för förvärvsaktiva om 1,6 procent per år har överträffats för samtliga typfall eftersom de alla har fått en real förstärkning av de disponibla inkomsterna under perioden.

Med 1,6 procent i real inkomstökning är den allmänna inkomstgrundade pensionen och grundskyddet, bortsett från bostadstillägget, konstant i fasta priser. En orsak till de realt ökade inkomsterna för typfall 1, 2 och 3 är höjningen av garantipension och bostadstillägget i augusti månad 2022. Typfall 2 och 3 har även tagit del av inkomstpensionstillägget som infördes september månad 2021.

Under perioden har successivt lättnader skett i inkomstbeskattning för personer som har fyllt 66 år, en åldersgräns som 2023 har höjts till 67 men som inte berör typfallen ovan, genom det förhöjda grundavdraget. Figur 9 nedan har kompletterats med den reala utvecklingen av BNP per capita som i stort sett beskriver den allmänna ekonomiska välfärdsökningen.⁶

Av föregående figurer ser vi att utvecklingen har skiljt sig åt mellan de olika typfallen. Vanligt förekommande i debatten om pensionernas storlek är respektavståndet som visar skillnaden i pension för en person som har arbetat ett helt arbetsliv gentemot en som aldrig har kommit ut på arbetsmarknaden och som får fullt grundskydd för äldre. I den här rapporten kan respektavståndet beräknas som skillnaden i disponibel inkomst mellan typfall 1 och övriga typfall. Under perioden har respektavståndet minskat med 250 kronor per månad för pensionären med relativt goda inkomster medan respektavståndet ökat för den genomsnittliga kvinnan och mannen med 900 respektive 620 kronor per månad uttryckt i 2023 års prisnivå. För typfall 5, den sammanboende pensionären, har respektavståndet ökat med 1 470 kronor per månad under perioden.

Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige har under de senaste decennierna präglats av efterdyningarna av den internationella finanskrisen 2008 och av den efterföljande internationella skuldkrisen. Den ekonomiska tillväxten mätt i BNP varierade när ekonomin återhämtade sig efter finanskrisen. Skuldkrisen bromsade upp utvecklingen de efterföljande åren. Den ekonomiska tillväxten har efter 2014 återhämtat sig där den svenska ekonomin fram till omkring 2020 befunnit sig i en högkonjunktur. Därefter inträffade pandemin med följande avmattning av konjunkturen och Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022, vilket har skapat en stor oro i världen. Den svenska kronan har försvagats gentemot euro och dollar med ökande importpriser. Inflationen har under de senaste åren stigit till historiskt höga nivåer och Riksbanken har höjt styrräntan för att bekämpa prisökningarna. Inflationen har sedan augusti 2023, dämpats, se figur 10 som visar inflationen under perioden januari 1980 – december 2023.

Den ekonomiska utvecklingen påverkar den allmänna pensionen. Den reala nedgången i ekonomin medförde att pensionssystemets automatiska balansering aktiverades 2010. Under balanseringen har balansindex, och inte inkomstindex, justerat inkomst- och tilläggspensionerna. Från 2018 upphörde balanseringen och de utgående inkomst- och tilläggspensionerna justerades åter med inkomstindex. I figur 11 nedan visas utvecklingen av inkomst- respektive balansindex, årsmedeltalet för konsumentprisindex (KPI) samt premiepensionens genomsnittliga fondutveckling sedan 1999 (index = 100). Tydligt är att inkomst- och balansindex haft en bättre utveckling jämfört med KPI, vilket, allt annat lika, leder till en relativ försvagning av pensioner som följer prisernas utveckling som exempelvis garantipension jämfört med tilläggs- och inkomstpension som följer inkomsternas utveckling. Under åren 2022 och 2023 har vi dock sett det motsatta där priserna, KPI, ökat betydligt mer än inkomsterna i sammhället.

Under perioden 2010 till 2018 rådde en balanseringsperiod och uppräkningen av pensionerna (för pensionärerna) och pensionsbehållningen (pensionsspararna) gjordes med balansindex. Premiepensionen följer utvecklingen i de fonder, eller i den traditionella försäkringen, som pensionärerna har sina medel placerade. Under perioden har ett fonderat kapital i AP7 Såfan om 100 kronor vuxit till 530 kronor. Detta kan jämföras med att 100 kronor har vuxit till 173 kronor för tilläggs- och inkomstpensionen (pensionsspararens behållning har ökat med 203 kronor eftersom pensionsrätterna under spartiden i följsamhetsindexeras). Utan korrigeringar i grundskyddets regelverk skulle 100 kronor i garantipension ha ökat till 156 kronor under samma period.

De fyra ensamstående typfallen är alla födda 1950 och gick i pension vid 65 års ålder 2015. För det sammanboende hushållet gäller det motsvarande, där den ena av makarna är född 1950 och båda makarna har varit pensionärer sedan 2015. I åldersgruppen 75-79 år var 35 procent ensamboende i SCBs senaste hushållsstatistik och 37 procent bland samtliga i åldersgruppen 65 år och äldre. De olika typfallen är:

1. Ensamstående pensionär med full garantipension som inte har någon inkomstgrundad pension.
2. Ensamstående kvinna med genomsnittlig pensionsinkomst, definierat som medianpensionen för kvinnor i samma åldersgrupp.
3. Ensamstående man med en genomsnittlig pensionsinkomst, definierat som medianpensionen för män i samma åldersgrupp. .
4. Ensamstående med relativt hög pension, definierat som kvinnor och mäns medelvärde av inkomstrelaterad pension i 80:e–90:e percentilen i samma åldergrupp.
5. Sammanboende pensionärspar med genomsnittlig disponibel inkomst för sammanboende par äldre än 65 år.

Det genomsnittliga typfallen utgörs av medianvärdet för bruttopensionen, definierat som medelvärdet i den 45:e–55:e percentilen⁷, det vill säga medelvärdet för mediangruppen och olika pensioner.
Relativt hög pension utgörs av medelvärdet av bruttopensionen för både kvinnor och män i den 80:e–90:e percentilen.

Inkomstrelaterad pension består i detta sammanhang av utbetald pension i form av inkomst-, tilläggs-, premie- och tjänstepension samt privat pensionssparande⁸. Privat pension avser det avdragsgilla privata pensionssparandet där möjligheten till avdrag på den beskattningsbara inkomsten för sparandet slopades 2016 för skattskyldiga med tjänstepension.

Rapporten beräknar pensioner för utbetalningsåren 2015–2024 samt med prognos för 2025–2027. Det senaste inkomståret i de data som ligger till grund för våra beräkningar är 2022 men alla uppgifter för de årliga pensionsomräkningarna är kända fram till 2024. Inkomst- och tilläggspension beräknas med följsamhetsindexering, premiepension med ”PPM-index” och tjänstepension och privat pension med förändringen i prisbasbeloppet.⁹ För att kunna bestämma bostadstillägg behövs uppgifter om boendekostnad samt bidragsgrundande förmögenhet. Som boendekostnad används den genomsnittliga boendekostnaden för ensamstående samt för sammanboende personer 65 år och äldre. Källan till dessa uppgifter är SCB och urvalet om hushållens inkomster (Star-urvalet). De ensamstående typfallens boendekostnad antas vara 6 233 och det samboende parets kostnad 7 600 kronor per månad 2022, vilket motsvarar den genomsnittliga kostnaden för dessa hushåll med personer 65 år och äldre. Typfallen antas inte ha någon förmögenhet eller övrig inkomst som påverkar bostadstillägget. Boendekostnaden antas följa den allmänna prisutvecklingen, KPI. I sammanhanget bör nämnas att typfall 1, 2 och 3 blir beviljade bostadstillägg utifrån ingångsvärdena men utifrån faktiskt data har endast cirka 14 procent av pensionärerna bostadstillägg. Kommunala skattesatsen antas motsvara riksgenomsnittet för respektive år. Eventuell kyrkoskatt är inte medtagen eftersom medlemskap i Svenska kyrkan eller annat trossamfund är frivilligt och anses därmed vara privat konsumtion. Boendekostnaden har räknats om med KPI till aktuellt redovisningsår. Boendekostnaden i KPI korgen har under perioden nästan helt samvarierat med KPI-index, en korrelation på cirka 90 procent). I tabell 1 nedan redovisas ingångsvärdena för de olika typfallen.

Beräkningarna är utförda med hjälp av Pensionsmyndighetens typfallsmodell. I modellen finns olika beräkningsfaktorer så som bland annat KPI, prisbasbelopp och inkomstindex samt historiska skattesatser. Modellen innehåller även skatte- och utgiftsregler för respektive inkomstår. Förutom införandet av inkomstpensionstillägget 2021, höjningen av de äldres grundskydd i augusti 2022 och den kontinuerligt sänkta inkomstskatten för äldre genom det förhöjda grundavdraget är även andra regelförändringar med. Ett sådan är TV-och radioavgift, public service-avgiften, som infördes 2009. För 2024 är den högsta TV- och radioavgift som tas ut 1 300 kronor per år, och taket för avgiften nås vid en förvärvsinkomst över 130 025 kronor per år. För individer med en inkomst under 130 025 kronor per år dras en avgift om 1,0 procent av inkomsten.

Svensk ekonomi kännetecknas av en hög inflation som sakta återgår till Riksbankens mål om 2 procent. Prognosen för 2025 – 2027 är Konjunkturinstitutets prognoser för KPI, prisbasbelopp, inkomstindex, inkomstbasbelopp och inkomstindex. Avkastningsantagandet för premiepensionen är enligt pensionsbranschens prognosstandard. I tabellen nedan återges antaganden som påverkar pensionärernas ekonomi under prognosperioden.

Tabellerna nedan redovisar följande inkomster i löpande och i fasta priser (2023) för de olika typfallen:

• Tilläggspension (TP)
• Inkomstpension (IP)
• Garantipension (GP)
• Inkomstpensionstillägg (IPT)
• Premiepension (PP)
  
• Tjänstepension (TJP)
• Eget sparande (IPS)
• Inkomstskatt (Skatt)
• Bostadstillägg mm (BT) och
• Disponibel inkomst (Disp)

för inkomståren 2015 – 2024 med prognos för 2025 till 2027.