Inkomstpensionstillägget
Statistik om första utbetalningen

Inkomstpensionstillägget är en ny förmån som utgör ett tillägg till den inkomstgrundade pensionen. Den handläggs och betalas ut av Pensionsmyndigheten tillsammans med den allmänna pensionen. För alla som har en löpande utbetalning av allmän pension i form av inkomstpension och/eller tilläggspension i september 2021 prövar myndigheten automatiskt rätten till inkomstpensionstillägget utan att individen behöver göra en särskild ansökan. Nya ansökningar om allmän pension med utbetalningstid från och med september 2021 eller senare, kommer också att prövas för inkomstpensionstillägg automatiskt, tillsammans med övriga förmåner inom allmän pension.

Förmånen riktas till dem med en allmän inkomstgrundad ålderspension på mellan 9 000–17 000 kronor per månad. För dem som är berättigade till förmånen varierar tilläggsbeloppet från 1 krona till maximalt 600 kronor per månad före skatt. Det som påverkar individens rätt till och storleken på inkomstpensionstillägget är dels storleken på den inkomstgrundade allmänna pensionen, dels antal år i Sverige med pensionsgrundande inkomst. Nivån påverkas även av eventuell egen ålderspension från annat EU/EES-land eller Schweiz.

Från lagstiftarens sida är det uttalade syftet med tillägget att öka pensionsinkomsten för de pensionärer som arbetat ett helt arbetsliv med låg lön. Införandet av inkomstpensionstillägget innebär ett avsteg från den inkomstgrundade pensionens livsinkomstprincip, det vill säga att det du har tjänat in under livet ska du få ut i pension, och finansieras inte via pensionsavgiften utan med medel från statsbudgeten. Avsikten med inkomstpensionstillägget är att de som arbetat ett helt arbetsliv med låg lön ska ha rätt till den högsta nivån av inkomstpensionstillägget. Lagstiftarens bedömning är att det främst är i intervallet mellan 11 000–14 000 kronor i månaden i inkomstgrundad allmän ålderspension som dessa pensionärer återfinns och att det är de som ska ha rätt till högsta nivån av förmånen. Även de med en inkomstgrundad allmän ålderspension som är lägre än 11 000 kronor i månaden har rätt till inkomstpensionstillägget men tilläggsbeloppet är då lägre. Därför kan även de som har en inkomstgrundad pension ner till 9 000 kronor i månaden få inkomstpensiontillägg, men med en avtrappning på beloppet. Detsamma gäller de med en inkomstgrundad allmän ålderspension som överstiger 14 000 kronor, där en avtrappning av det maximala tilläggsbeloppet sker på inkomstgrundade pensioner upp till 17 000 kronor. Nivån på tillägget påverkas inte av andra omständigheter som exempelvis pensionärens civilstånd eller övriga inkomster.

Rätt till inkomstpensionstillägget har individer med minst ett års försäkringstid. För alla födda 1938 eller senare är försäkringstid detsamma som antal år med pensionsgrundande inkomster. För försäkrade födda 1937 eller tidigare utgörs försäkringstiden av antal år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension. För att få rätt till fullt inkomstpensionstillägg krävs en viss försäkringstid där längden på kravet beror på när man är född. För personer födda 1945 eller senare gäller en försäkringstid om 40 år eller mer. Om individen inte kan tillgodoräkna sig 40 års försäkringstid, avkortas förmånsbeloppet med kvoten av försäkringstiden dividerat med 40. För individer födda 1944 eller tidigare är kravet på försäkringstid för oavkortat inkomstpensionstillägg lägre.

Inkomstpensionstillägget är en arbetsbaserad förmån som betalas ut så länge pensionären är bosatt i Sverige. EU-reglerna gör dock att tillägget kan betalas ut till personer bosatta inom EU/EES eller Schweiz. Det kan även betalas ut till personer bosatta i ett så kallat konventionsland, det vill säga ett land som Sverige har avtal om social trygghet med.

Inkomstpensionstillägget betalas ut tidigast från 65 års ålder. Det finns en politiskt överenskommelse att höja åldern från 65 till 66 års ålder 2023. Riksdagen har dock inte fattat något beslut ännu men tanken är sedan att åldern till rätt för inkomstpensionstillägget ska följa riktåldern från och med år 2026.

Mer information om inkomstpensionstillägget på Pensionsmyndighetens webb finns här.

Det var cirka 1 240 700 pensionärer som fick utbetalning av inkomstpensionstillägget i samband med den första prövningen som gjordes inför utbetalningen i september 2021. Det motsvarar cirka 58 procent av alla de som uppfyller villkoren för att prövas för inkomstpensionstillägget och ungefär 18 procent fick maxbeloppet 600 kronor före skatt. I Tabell 1 framgår hur många pensionärer som beviljades inkomstpensionstillägg uppdelat på intervaller av månadsbeloppet. I tabellen visas även det summerade beloppet av alla beviljade utbetalningar.

Figur 1 visar hur nivån på de utbetalade beloppen fördelade sig för de som prövades för rätten till inkomstpensionstillägg. Bortsett från de som fick beslut om 0 kronor, var 600 kronor det vanligaste beloppet. Det var fler kvinnor än män som fick inkomstpensionstillägg i alla intervaller utom det lägsta. Mer än dubbelt så många kvinnor fick maxbeloppet 600 kronor.

Figur 2 visar andel per åldersgrupp som fick inkomstpensionstillägg, för kvinnor respektive män. Den visar också hur stor andel som fick maxbeloppet 600 kronor. Figuren visar att andel pensionärer som fick inkomstpensionstillägget är relativt jämnt fördelat över åldrar bland männen. Bland kvinnor syns en tydlig nedgång i andel som får inkomstpensionstillägg med stigande ålder. Detta beror troligtvis på att många äldre kvinnor har en tilläggs- och inkomstpension som ligger under gränsen för att kvalificera till inkomstpensionstillägget. Många i denna grupp har änkepension, vilket inte beaktas när inkomstpensionstillägget beräknas. De två uppgångarna i andel som fick 600 kronor bland kvinnorna förklaras av de olika kraven på försäkringstid som gäller för olika födelseår som nämnts ovan.

Figur 3 visar antal pensionärer som fick inkomstpensionstillägg per nivå på inkomstgrundad ålderspension som här är definierad som den faktiska nivån på inkomst-, tilläggs- och premiepension i augusti 2021. Figuren illustrerar att de flesta – men inte alla – som är beviljade inkomstpensionstillägget har en inkomstgrundad ålderspension som ryms inom intervallet mellan 9 000 och 17 000 kronor. Antalet som inte fick tillägget trots en faktisk pension inom intervallet var 81 000 pensionärer. På motsvarande sätt fanns det 88 000 pensionärer som hade en pension utanför intervallet som ändå fick tillägget. Detta beror på att beräkningsunderlaget för bestämning av inkomstpensionstillägget inte är detsamma som den faktiska pensionen. Principen för att ta fram beräkningsunderlaget är samma som används vid beräkning av garantipension.

• För det första baseras nivån på inkomstpensionstillägget på en fiktivt beräknad inkomstgrundad ålderspension som motsvarar det en person skulle haft om den påbörjat sitt pensionsuttag vid månaden den fyller 65 år. En person som till exempel har påbörjat sitt pensionsuttag vid 68 års ålder och har en högre inkomstgrundad ålderspension än 17 000 kronor till följd av detta, kan alltså ha rätt till inkomstpensionstillägg eftersom pensionen skulle ha blivit lägre för ett påbörjat uttag vid 65 år. Vice versa gäller om pensionuttaget påbörjats före 65, då kan en lägre faktisk inkomstpension än gränsvärdet ändå ge inkomstpensionstillägg. En orsak till denna hantering är att minimera marginaleffekten av ett senarelagt pensionsuttag, det vill säga en person som väljer att arbeta vidare efter 65 års ålder ska inte gå miste om inkomstpensionstillägg på grund av detta. Även det omvända gäller; en person som ligger under gränsen för att få inkomstpensionstillägg men som höjer pensionen genom senarelagt pensionsuttag kan inte kvalificera till inkomstpensionstillägg på grund av detta. Däremot kan en ökad pensionsbehållning kvalificera till förmånen.

• För det andra är det inte den faktiskt utbetalda premiepensionen som används som beräkningsunderlag. Den beräknas istället som om pensionsrätterna för premiepension hade gått till inkomstpension. Värdet för premiepensionen beräknas alltså inte utifrån eventuell värdeutveckling på premiepensionskontot utan istället används samma värdeutveckling som den för inkomstpensionen. Anledningen till detta beräkningssätt är att premiepensionens faktiska storlek varierar beroende på värdeutveckling, när premiepensionen börjar tas ut samt om den enskilde valt att ta ut premiepensionen med eller utan efterlevandeskydd. Om faktisk premiepension skulle beaktas vid beräkning av inkomstpensionstillägget, skulle exempelvis den som valt efterlevandeskydd, och som därför får en lägre premiepension, kunna få både lägre eller högre inkomstpensionstillägg än den som inte valt efterlevandeskydd.

Även ålderspension från andra EU/EES-länder och Schweiz ingår i beräkningsunderlaget och kan således påverka inkomstpensionstilläggets storlek. I figuren nedan är pensionärer som, utöver pension från Sverige, även har pension från utlandet exkluderade. Utöver detta finns andra omständigheter, exempelvis hanteringen av obetalda pensionavgifter, som gör att beräkningsunderlaget avviker från den faktiska pensionen.

I Figur 4 visas hur stor andel som fick inkomstpensionstillägg och hur stor andel som prövades men beräknades till 0 kronor, antingen på grund av för hög eller för låg pension. Pensionen är här definierad som den faktiska nivån på inkomst-, tilläggs- och premiepensionen i augusti 2021. Eftersom det beräkningsunderlag som används för att avgöra nivå på individens inkomstpensionstillägg inte utgår från den faktiska pensionen, utan från en nivå som gäller om pensionen tagit ut vid 65 års ålder, ger statistiken endast en uppskattning om det är en för hög eller låg pension som resulterat i avslag. Som framgår av figuren var det en betydligt större andel bland männen som fick avslag på grund av för hög pension än bland kvinnorna. Bland äldre kvinnor var det relativt stor andel som fick avslag på grund av för låg pension.

Hur stor andel som fick inkomstpensionstillägg skiljer sig till viss del mellan olika regioner i landet. Kartan nedan visar andel pensionärer som har fick inkomstpensionstillägg i respektive län. Högsta andel, cirka 70 procent, har Jämtlands län medan Stockholms län har lägst andel, cirka 52 procent.

Inkomstpensionstillägg är riktat till pensionärer som bor och har arbetat i Sverige. Det kan också betalas ut till pensionärer som bor i Sverige, EU/EES-land eller Schweiz eller ett så kallat konventionsland, förutsatt att man uppfyller villkoren. Konventionsländer innebär länder som Sverige har avtal om social trygghet med. De som däremot är bosatta i ett annat land utöver dessa har inte rätt till inkomstpensionstillägg. Tabell 3 visar den länsvisa fördelning av antal pensionärer med inkomstpensionstillägg och hur många utlandsbosatta som beviljats.

I Tabell 4 visas de tio vanligaste EU/EES-länderna som mottagande pensionär bor i. Totalt var det cirka 36 700 pensionärer bosatta utanför Sverige som beviljades inkomstpensionstillägg.

Figur 6 nedan visar spridningen av inkomstpensionstilläggets storlek mot nivån på den inkomstgrundade ålderspensionen. Figuren visar också genomsnittligt antal år med intjänande för respektive kombination av inkomstpensionstillägg och inkomst- och premiepension. Eftersom olika regler gäller för intjänandetidens påverkan på beräkningen är dataunderlaget avgränsat till pensionärer födda 1945 eller senare. En större prick indikerar att ett större antal pensionärer har en given kombination av pension och inkomstpensionstillägg. Även pension från utlandet kan påverka inkomstpensionstilläggets storlek, men för att tydliggöra sambanden är pensionärer som har detta exkluderade ur figuren nedan. Figuren illustrerar, precis som i figur 4, att de flesta – men inte alla – som är beviljade inkomstpensionstillägget har en inkomstgrundad ålderspension som ryms inom intervallet mellan 9 000 och 17 000 kronor.

Storleken på inkomstpensionstillägget påverkas därtill av antal år med intjänande. Detta illustreras med färgen på prickarna – pensionärer som uppnått maxtaket för antal år med intjänande (40 år för gruppen födda 1945 och senare) har en röd prick. I figuren framgår sambandet att lång intjänandetid och låg pension ger ett högre inkomstpensionstillägg. Prickar som går åt det blåa hållet ligger längre ner till vänster, medan prickar med röd nyans tenderar att ligga högre och till höger, upp till en nivå där pensionen är för hög för att ge inkomstpensionstillägg. Från figuren framgår ett mönster med horisontella rader av omväxlingsvis röda och orangea prickar. De röda prickarna ligger längs det maxbelopp för inkomstpensionstillägget som finns för varje given nivå på den inkomstgrundade ålderspensionen, enligt tabellen för inkomstpensionstillägget (se tabell här). Varje maxbelopp, som alltså varierar beroende på hur mycket en person har i inkomstgrundad pension, når nämligen endast personer med maximal intjänandetid (i detta fall 40 år). Om intjänandetiden är kortare än den maximala sker en avkortning av detta maxbelopp, som gäller för varje given nivå.