1.

Pensionssystemets resultat i korthet

Det allmänna inkomstgrundade pensionssystemet består av inkomst- och premiepension. Inkomst- och premiepensionen är avgiftsbestämda och finansiellt stabila. Stabila på så sätt att skulder och tillgångar årligen förändras lika mycket, det vill säga varje års resultat är mer eller mindre noll. Detta gäller i princip helt för premiepensionen, medan inkomstpensionen tillåter årliga skillnader mellan skuldernas och tillgångarnas utveckling. Dock med den begränsningen att ackumulerade underskott inte tillåts kvarstå i systemet utan regleras via balanstalet. Med inkomstpensionen avses i denna rapport även tilläggspensionen, som är ett förmånsbaserat system.

Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem och inbetalda pensionsavgifter används för att betala samma års pensioner. De över- eller underskott som uppstår när pensionsavgifterna är större eller mindre än pensionsutbetalningarna hanteras av första–fjärde samt sjätte AP-fonderna, som tillsammans utgör buffertfonden.

Tillgångarna i systemet är värdet av framtida pensionsavgifter, kallad avgiftstillgången, och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas genom att avgiftsinkomsten multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt förväntas ligga i pensionssystemet, omsättningstiden.

Pensionsskulden består dels av en skuld till förvärvsaktiva och dels av en skuld till pensionerade. Skulden till aktiva är, till största del, summan av samtligas pensionsbehållning vilket motsvaras av slutraden i kontobeskeden i orange kuvert för samtliga. Pensionsskulden till de pensionerade är summan av de pensioner som förväntas betalas ut till dagens pensionärer under återstoden av deras liv. Skulden förändras i huvudsak med den årliga indexeringen av pensionskontonas saldon och pensionerna. Indexeringen bestäms vanligen av förändringen av genomsnittsinkomsten i Sverige. Om balanseringen är aktiverad påverkar balanstalet indexeringen.

Inkomstpensionssystemets resultat påverkas av ett stort antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. Kortsiktigt är sysselsättningens utveckling den viktigaste faktorn, men aktie- och obligationsmarknadernas påverkan på buffertfonden har också betydelse, framför allt vid stora förändringar. På lång sikt är demografiska faktorer viktigast.

Årets resultat 2022 uppgick till 144 miljarder kronor. Tillsammans med ett kapitalöverskott på 1 201 miljarder kronor från 2021 ger resultatet ett kapitalöverskott om 1 345 miljarder kronor vid utgången av 2022. Årets resultat beror definitionsmässigt på att tillgångarna ökade mer än skulderna. Systemets finansiella styrka mäts med balanstalet, som visar förhållandet mellan tillgångar och skulder. Balanstalet har för 2022 beräknats till 1,1295, vilket innebär att tillgångarna överstiger skulderna med nära 13 procent. Eftersom balanstalet är större än 1 är systemet i balans och balanstalet kommer inte att påverka indexeringen av utbetalda pensioner eller pensionsbehållningar för år 2024 (balanseringsåret).

Tillgångarna 2022 ökade med 541 miljarder kronor (4,8 procent). Avgiftstillgången ökade med 720 miljarder kronor (7,8 procent). Värdet av förändringen av omsättningstiden var -36 miljarder kronor och värdet av förändringen av avgiftsinkomsten blev 755 miljarder kronor. Avkastningen på fonderat kapital hos buffertfonden var -158 miljarder kronor (-7,9 procent).

År 2022 blev som 2021 ett år när pensionsutbetalningarna, fondernas utgifter och administrationskostnaderna, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden, primärt finansiellt sparande¹, gav ett negativt bidrag på 20 miljarder kronor.

Pensionsskulden 2022 ökade under året med 397 miljarder kronor (4,0 procent). Skuldomräkningen, indexeringen, ökade skulden med 403 miljarder kronor. Skulden till pensionerade påverkas också av medellivslängdens förändring. Jämfört med 2021 har en 65-årings genomsnittliga förväntade utbetalningstid (den ekonomiska medellivslängden) ökat från 16,90 till 16,91 år eller med 6 dagar. Den ökade förväntade utbetalningstiden medförde i sig att skulden ökade med 2 miljarder kronor.

Skulden ökar med nya inbetalningar eftersom dessa ger upphov till framtida pensioner. På motsvarande sätt minskar skulden med pensionsutbetalningar, detta kan ses som en amortering. Skulden ökar vid tilldelning av arvsvinst men minskar med det uppkomna arvsvinstbeloppet. Administrationskostnaden minskar behållningen hos de försäkrade och därmed skulden. Nettobeloppet av ovanstående gav en skuldminskning med 8 miljarder kronor.

Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna och pensionärerna själva kan välja hur premiepensionspengarna ska placeras. Därmed kommer utvecklingen av sparkapitalet och pensionerna variera beroende på hur de valda fonderna utvecklats och även när pengarna sätts in i fonderna. Pensionen betalas ut genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs av pensionsspararnas och pensionärernas placeringar i fonder. Pensionsskulden till aktiva och pensionerade för fondförsäkring är i huvudsak knuten till fondandelar. Förändringar i fondandelarnas värden påverkar pensionsspararnas och pensionärernas tillgångar direkt och lika mycket i systemet. Pensionsskulden för den traditionella försäkringen är värdet av återstående garanterade utbetalningar. Värdet beräknas med antaganden om framtida avkastning, livslängder och driftskostnader. I premiepensionssystemet har i princip all in- och utbetalning till och från systemet och all värdeförändring samma påverkan på systemets tillgångar och skulder. Systemets positiva resultat tillhör pensionsspararna och pensionärerna och läggs i konsolideringsfond i eget kapital. Medel i den traditionella försäkringens konsolideringsfond utbetalas som återbäring i samband med pensionsutbetalningarna. Medel i konsolideringsfonden, fondförsäkring, avräknas mot nästkommande års avgiftsuttag för driftskostnader.

Värdet av pensionsspararnas och pensionärernas premiepensionstillgångar uppgick den 31 december 2022 till 1 833 miljarder kronor, i den tillfälliga förvaltningen var värdet 46 miljarder kronor. Värdeutvecklingen för fondförsäkring var i genomsnitt -12,4 procent 2022.

Årets resultat 2022 uppgick till 3 069 miljoner kronor, en försämring med 5 776 miljoner kronor jämfört med 2021. Resultatförbättringen förklaras huvudsakligen av en minskad kapitalavkastning.

Tillgångarna 2022 har under året minskat med 234 miljarder kronor. Förändringen av försäkringstillgångar avser i princip nyintjänade pensionsrätter, positiv värdeförändring, tilldelade förvaltningsavgifter och utbetalningar av pensioner som nämnts ovan.

Skulderna 2022 minskade med 234 miljarder kronor. Förändringen av pensionsskulden avser i princip samma nyintjänade pensionsrätter, positiv värdeförändring, tilldelade förvaltningsavgifter och utbetalning av pensioner som nämnts ovan.