– Jämfört med den prognos som lämnades i januari beräknas inkomstpensionerna för år 2017 få en marginellt lägre uppräkning. Det beror på att balanstalet för 2017 preliminärt blev något lägre jämfört med tidigare prognos. Inkomstpensionerna beräknas få en något lägre uppräkning även 2018 men i gengäld en högre uppräkning år 2019 jämfört med januariprognosen, säger Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.
I prognosen beräknas balanseringsperioden upphöra 2019. Enligt prognosen kommer inkomstpensionerna då att få det värde de skulle haft utan balansering.
Prisbasbeloppet som bland annat påverkar garantipensionen prognostiseras att öka med 0,9 procent år 2017, att jämföra med 3,1 procents ökning för inkomstpensionerna.
| 2016* | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Oktoberprognos | +4,2 | +2,5 | +2,5 | +1,7 | +1,1 |
| Januariprognos | +4,2 | +3,1 | +3,2 | +1,7 | +1,1 |
| Februariprognos | +4,2 | +3,1 | +3,1 | +1,8 | +1,1 |
*Fastställd indexering (omräkning), det är alltså ingen prognos
Pensionsmyndigheten ska fem gånger om året göra en prognos till regeringen för hur bland annat inkomstpensionerna utvecklas de närmaste åren. Detta i samband med att vi lämnar anslagsbelastning inom vårt ansvarsområde för kommande fem budgetår.
Förändringarna för nästa år fastställs av regeringen i augusti.
Nivån på premiepensionen beror på fondvärdet i december.
Omräkning inkomstpensionen sedan 2002, prognos från 2017
– Hur det går med inkomstpensionen beror framför allt på hur många som jobbar och deras inkomster. Det viktigaste för pensionerna i Sverige på sikt är att tillräckligt många arbetar och att inkomsterna ökar, inte hur börsen går, säger Ole Settergren.
– För den egna allmänna pensionen är det viktigast att jobba och betala skatt, jobba länge och ha tjänstepension, inte hur premiepensionen utvecklas.
För vidare information:
Ole Settergren, analyschef, 0730–22 20 50
