I rapporten redovisar Pensionsmyndigheten två förteckningar över uppgifter som bör ingå i en framtida tjänstepensionsdatabas. Den första förteckningen avser uppgifter om den enskilde individens tjänstepensioner, medan den andra fångar övergripande tjänstepensionsuppgifter, så som aggregerade individuppgifter och uppgifter på organisationsnivå.
Myndigheten bedömer att båda kategorier av information är relevanta inom ramen för uppdraget i regleringsbrevet.
– De variabler vi valt att ta med är relativt detaljerade och avsedda att ge en bättre förståelse för vilka uppgifter som bör inhämtas för att bygga upp ett gediget faktaunderlag för analyser av tjänstepensionsområdet, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning.
Myndigheten skriver i rapporten att de föreslagna förteckningarna är tillräckliga för att fungera som utgångspunkt för en eventuell framtida lagreglering. Däremot är förteckningarna inte tillräckliga som underlag för att påbörja den praktiska uppbyggnaden av en tjänstepensionsdatabas.
I rapporten redogör Pensionsmyndigheten dels för myndighetens egna behov av tjänstepensionsdata för att kunna fullgöra de analyser på området som regeringen efterfrågar och dels för de behov av tjänstepensionsdata som Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF), Riksbanken och Statistiska Centralbyrån (SCB) har för att göra relevanta analyser inom sina respektive verksamhetsområden.
Pensionsmyndighetens förslag har sin utgångspunkt i att en framtida databas ska kunna användas även av dessa myndigheter samt av forskare, och inte enbart av Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten menar också att tjänstepensionsdata bör kunna kopplas till exempelvis registerdata som tillhandahålls av SCB. På så sätt skulle kostnaderna för uppbyggnaden av databasen kunna hållas nere samtidigt som analysmöjligheterna både fördjupas och breddas.
– Det är viktigt att kunna följa utvecklingen även inom detta område. För den del av befolkningen som är pensionärer utgör tjänstepensionen en viktig, och på sikt allt viktigare, källa till försörjning. Tjänstepensionskapitalet utgör dessutom en stor del av de svenska hushållens förmögenhet, i dagsläget cirka 30 procent av hushållens finansiella tillgångar, säger Inger Johannisson.
Myndigheten skriver också att uppgifterna i en tjänstepensionsdatabas bör vara av god kvalité, relevanta, heltäckande, ha god historik samt uppdateras regelbundet och relativt frekvent.
– Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till uppgiftslämnarna som om förslaget blir verklighet får en ytterligare administrativ börda i och med datainhämtningen. Det finns därför goda skäl att överväga nyttan av att inhämta till exempel detaljrik äldre data, avslutar Inger Johannisson.
Pensionsmyndigheten bedömer att ett arbete med att ta fram fullödiga förteckningar över variabler och definitioner bör inledas när lagstiftaren tagit ställning för att tjänstepensionsområdet ska vara ett officiellt statistikområde. Vidare bedömer Pensionsmyndigheten att arbetet bör ledas av den myndighet som får uppdraget att vara statistikansvarig myndighet för tjänstepensionsområdet.
För vidare information
Jimmy Larsson Hagberg, pressekreterare, 072-210 22 87
Pressjour, kvällar och helger 010-454 30 00
