I januari 2020 var det cirka 780 000 personer som fick minst en krona utbetald från någon av grundskyddsförmånerna. Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel medan den inkomstgrundade pensionen finansieras med de avgifter pensionären själv har betalat. De flesta får inte särskilt höga belopp i grundskydd, medianbeloppet är 1 500 kronor per månad.
Ett allmänt pensionssystem har en målkonflikt mellan viljan att alla pensionärer, även de som haft låga eller till och med inga inkomster under livet, ska ha en tillräcklig standard och viljan att löntagare ska kunna förbättra sin ekonomiska situation som pensionär genom att arbeta mer. I stort gäller att högre standard för de med lägst livsinkomst är positivt, men leder till att det blir svårare för löntagare i vanliga inkomstlägen att förbättra sin pension genom mer arbete.
I Pensionsmyndighetens rapport Grundskydd från grunden genomförs sex olika experiment med alternativa utformningar av grundskyddet. Syftet med rapporten är att visa existerande målkonflikter och effekter av olika sätt att göra avvägningen mellan dessa. Ett annat syfte är att ge och få ökad kunskap om det nuvarande och ganska komplicerade grundskyddets egenskaper. Pensionsmyndigheten lämnar inget förslag till några förändringar av dagens regler. De sex experimentens olika utfall mäts genom fem olika mått: relativ och absolut låg ekonomisk standard, hushållens disponibla inkomst, indirekta marginaleffekter och respektavstånd.
– Våra mer eller mindre radikala experiment belyser, enligt min uppfattning, de avvägningar som lagstiftaren direkt eller indirekt har tagit ställning till i det nuvarande grundskyddet. Ett av våra experiment är att ersätta det nuvarande grundskyddet för äldre och inkomst- och tilläggspensionen med en form av nygammal folkpension, alltså samma pension till alla. Pensionsgapet mellan könen skulle minska bland annat till priset av hundraprocentiga marginaleffekter. Dessutom skulle kopplingen mellan livsinkomsten och pensionens storlek nästan upphöra helt och endast bestämmas av tjänstepension, premiepension och eget sparande, säger Erik Granseth som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
Vill man ha ett grundskydd som strävar efter att reducera andelen personer som lever i en absolut låg ekonomisk standard är dagens utformning bättre jämfört med några av experimenten. Rapporten visar dock att tre av experimenten levererar en lägre andel personer med absolut låg ekonomisk standard än dagens utformning. Dagens grundskydd med främst bostadstillägg och garantipension är också effektivt för att minska andelen med relativ låg ekonomisk standard.
– Vi har genomfört de här experimenten med målet att höja kunskapen om grundskyddet och vilka avvägningar som måste göras i dess utformning. Genom att studera alternativa utformningar av grundskydd ökar vi kunskapen om det vi har idag. Jag hoppas att rapporten ger kunskap till alla som har ett intresse av äldre personers välfärd och pensionssystemet, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.
Fakta om grundskydd
Grundskyddet för äldre är till för att ge visst ekonomiskt skydd till pensionärer när den inkomstgrundade allmänna pensionen, andra pensioner och övriga inkomster eller tillgångar enligt lagstiftarens mening är för låga. Olika typer av grundskydd har kompletterat låga pensionsinkomster under större delen av 1900-talet. Dagens grundskydd med garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd har tillämpats sedan 2003 och står för cirka tio procent av de allmänna pensionsutbetalningarna.
Video: se Erik Granseth presentera rapporten
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00
