Dat lea du duohken mearridit goas ja makkár agis don áiggot álget geavahit oasi dahje olles iežat penšuvnnas. Áigemuttus go válljet geavahišgoahtit penšuvnna váikkuha olu dasa man stuoris du penšuvdna šaddá.
Penšuvnna iešguđet osiide gullá almmolaš penšuvdna stádas, dábálaččat bargopenšuvdna bargoaddis ja iežat vejolaš seastin. Soaittát šaddat ieš ohcat vai oaččut mielde visot osiid iežat penšuvnnas.
Dábálaš penšuvdna máksojuvvo nu guhká go ealát. Olggosmáksin bargopenšuvnnas ja iežat seastin sáhttá dahkkot ráddjejuvvon áigodagas.
Ovdal ozat almmolaš penšuvnna
Vállje goas háliidat pensioneret. Sáhtát áramusat atnui váldet almmolaš penšuvnna go leat deavdán 62 jagi (2023 rájes gusto 63 jagi).
Dus lea riekti bargat dassážii deavddát 68 jagi (2023 rájes gusto 69 jagi). Muhtin dilálašvuođain sáhtát bargat guhkit jus don ja bargoaddi leahpe šiehttan dan. Oza sullii golbma manu ovdal don háliidat iežat vuosttaš olggosmáksima. Jus leat bargan dahje orron olgoriikkas, de berret ohcat guhtta manu ovdal háliidat penšuvnna.
Rehkenastte iežat penšuvnna. Du vearru rievdá ja unniduvvo ođđajagemánus dan jagi go deavddát 66 jagi (2023 rájes gusto 67 jagi) sorjavaš man olu penšuvdna/dahje dienas dus lea.
Mearrit háliidat go váldet olles penšuvnna dahje osiid das. Sáhtát bargat seammás go geavahat iežat almmolaš penšuvnna.
Dađi maŋŋel don álggat geavahit iežat penšuvnna, mađi eanet penšuvnna oaččut don. Ágga dasa lea ahte penšuvdna mákso unnit jagiid badjel. Joatkit barggus addá maid dutnje alit penšuvnna. Go eallinahkki guhku, de sáhttá geavvat nu ahte fertet bargat muhtin jagiid guhkit vai oaččut penšuvnna seamma dásis go árabut jahkebuolvvat du ovdal, jus leat nuorat sin.
Jus oaččut vuollegis sisaboahtovuđot penšuvnna, de sáhtát don oažžut dáhkáduspenšuvnna. Dáhkáduspenšuvdnii don it dárbbat liige ohcama saddet, dat dahkko automáhtalaččat go ozat penšuvnna. Don sáhtát oažžut dáhkáduspenšuvnna easkka go deavddát 65 jagi (2023 rájes gusto 66 jagi). Dáhkáduspenšuvdna
Iskka fertet go ieš ohcat bargopenšuvnna
Eatnasiin lea bargopenšuvdna iežas bargoaddiin. Muhtin bargopenšuvnnat máksojit automáhtalaččat go deavddát 65 jagi, earáid fertet ohcat.
Eanaš dilálašvuođain sáhtát váldet olggos bargopenšuvnna olles eallinahkái dahje oanehit áigodahkii, ovdamearkka dihte 5,10,15 dahje 20 jagi badjel. Dat lea dehálaš jurddašit dan birra movt válljet váldet olggos bargopenšuvnna danne go it sáhte rievdadit mearrádusa šat maŋŋel. Váldde oktavuođa penšuvdnafitnodagain mii hálddaša du bargopenšuvnna gávnnahit mii lea gustovaš.
Jus orut olggobealde Ruoŧa
Jus leat bargan Ruoŧas, de sáhttá dus leat riekti almmolaš penšuvdnii Ruoŧas vaikko orut olggobealde Ruoŧa. Penšuvdna go orut olggobeale Ruoŧa
Olggosváldinplánejeaddji
Minpension.se gávdno olggosváldinplánejeaddji, ja lea okta reaidu mii du veahkeha plánet movt gálggat váldit olggos iežat penšuvnnaid. Oaččot bajilgova iežat ollislaš penšuvnnas, ja gávnnahat olu šaddá mannosaččat maŋŋel vearu. Olggosváldinplánejeaddji lea ovddemuččat oaivvilduvvon dutnje gii jurddašat váldet olggos olles penšuvnna dahje osiid penšuvnnas jagi geahčen. Vai sáhtát geavahit bálvalusa, de fertet leat unnimusat 54 jahkásaš, dinen penšuvnna Ruoŧas ja dus lea ruoŧa e-legitimašuvdna.