Rapporten innehåller exempelvis tumregler om pensionsålderns betydelse för den framtida inkomstgrundade pensionen, både allmän pension och tjänstepension. Att arbeta ett år längre efter 65 år genererar mellan 6 till 11 procent extra pension i månaden före skatt. Att istället gå i pension tidigare minskar den månatliga pensionen med mellan 5 och 6 procentenheter för varje ytterligare år tidigare utträdet ur arbetslivet sker i förhållande till utträde vid 65 års ålder. För de som får stora delar av sin pension från garantipensionen kommer dock ökningarna, respektive minskningarna, av pensionen vara mindre.
Beräknad procentuell ökning/minskning av bruttopension vid en pensionering efter/före 65 års ålder jämfört med 65 års ålder (individer utan garantipension)
| Månadslön | 66 år | 67 år | 68 år | 69 år | 70 år |
|---|---|---|---|---|---|
< 40 250 |
+6 % |
+14 % |
+23 % |
+32 % |
+43 % |
| Månadslön | 62 år | 63 år | 64 år |
|---|---|---|---|
< 40 250 |
-18 % |
-12 % |
-5 % |
I rapporten presenteras flera tumregler som visar effekterna av olika val och förändrade ekonomiska förutsättningar. Till exempel redovisas att deltidsarbete 50 procent mellan 30 och 39 års ålder minskar pensionen med drygt 13 procent. Tumreglerna är inte exakta.
– Med tumreglerna vill Pensionsmyndigheten på ett pedagogiskt och enkelt sätt visa hur olika faktorer eller livsval påverkar pensionen. Förhoppningen är att fler individer ska kunna ta medvetna och välgrundade beslut idag för pensionen imorgon utifrån tumreglerna. Exempelvis visar vi att ett förlängt arbetsliv med ett år efter 65 kan ge så mycket som upp till 11 procent extra i månatlig pension, säger Hannes Nilsson, rapportförfattare och analytiker på Pensionsmyndigheten.
Hur stor den allmänna pensionen blir beror bland annat på yrkeslivets längd, inkomst och vid vilken ålder pensionen tas ut. Andra faktorer som påverkar pensionen är hur livslängden utvecklas generellt, den ekonomiska utvecklingen i samhället och värdeförändringar på sparandet. Om man tjänar in till tjänstepension och hur många år man gör det har stor betydelse för den framtida ekonomin som pensionär. Den som önskar en högre total pension kan även dryga ut pensionen med eget sparande.
– Det bästa sättet att få information om sin egen pension är att göra en pensionsprognos via pensionsmyndigheten.se eller på minpension.se. Där samlas automatiskt pensionsuppgifter för den enskilde och hur mycket man kan förvänta sig att få i total pension. Utifrån den kunskapen kan vissa vilja veta mer och då kan vår tumregelrapport hjälpa, säger Erik Ferm, rapportförfattare och analytiker på Pensionsmyndigheten.
Exempel på tumregler
- Att börja arbeta ett år senare – minskar pensionen per månad med 1 till 3 procent.
- Att börja arbeta vid 28 istället för 23 – minskar pensionen per månad med 11 procent.
- Att börja arbeta ett år tidigare – ökar pensionen per månad med 1 procent.
- Att gå i pension ett år tidigare – minskar pensionen per månad med 5 till 6 procent.
- Att gå i pension ett år senare – ökar pensionen per månad med 6 till 11 procent.
- Varje 1 000 kronor i inkomst ger ca 1,3 kronor per månad i inkomstgrundad allmän och tjänstepension. En månadsinkomst på 30 000 kronor i 42 år innebär en livsinkomst på drygt 15 miljoner kr, 15 000 x 1,3 = cirka 20 000 kronor i livsvarig månadspension.
- Att arbeta deltid 50 procent under 10 år under arbetslivet – minskar pensionen per månad med 10 till 13 procent.
- Att få höjd fondavgift med 1 procentenhet – minskar den premiebestämda pensionen med 21 procent under 40 års sparande.
- Att få minskad avkastning med 1 procentenhet – minskar den totala pensionen med drygt 6 procent.
Mer information
Johan Andersson, Pressekreterare, 072-210 21 63
