För att systemet ska vara hållbart över tid krävs att avgiftsinkomsterna tillsammans med tillgångarna i buffertfonden (AP-fonderna) kan finansiera pensionsutbetalningarna.
Den automatiska balanseringen handlar om att göra de justeringar av pensionssystemet som krävs för att systemets skulder inte ska vara större än systemets tillgångar. Skulderna består av de pensionsrättigheter som tjänats in. Tillgångarna består till cirka 90 procent av de avgifter som löntagare och arbetsgivare betalar in. Resterande tillgångar utgörs av AP-fondernas kapital.
Hur fungerar balanseringen?
Varje år fastställs ett balanstal som uttrycker förhållandet mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Ett balanstal mindre än 1 innebär att skulderna är större än tillgångarna. När det inträffar aktiveras balanseringen och ett balansindex beräknas. Det används istället för inkomstindex för att räkna om pensionerna och för att beräkna värdeförändringen på pensionskontot. Eftersom balansindex är lägre än inkomstindex innebär det att pensionsskulden, det vill säga värdet av de samlade pensionsrättigheterna, räknas upp i en lägre takt eller till och med minskar.
När balansen i pensionssystemet återställts återgår systemet till att använda inkomstindex vid de årliga omräkningarna.
