För att höja pensionsnivåerna och förlänga arbetslivet har riksdagen beslutat att höja flera åldersgränser i pensionssystemet. År 2023 höjdes den tidigaste åldern för att ta ut inkomst- och premiepension från 62 år till 63 år och lägsta åldern för rätt till garantipension höjdes från 65 år till 66 år. Nu visar statistiken att åldershöjningarna har lett till högre pensionsnivåer.
Kompensationsgraden visar hur stor pensionen är jämfört med den inkomst en person hade innan pensionen togs ut. Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta längre och vänta med att ta ut pensionen. Effekten beror på att pension då tjänas in under längre tid och att pensionen betalas ut under färre år.
– För en medelinkomsttagare som tog ut pension 2024 så motsvarade den totala pensionen, inklusive tjänstepension, 68 procent av slutlönen för kvinnor och 73 procent för män. Det är cirka 6 procentenheter högre jämfört med 2022, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Införandet av riktåldern förväntas höja pensionerna ytterligare
För medelinkomsttagare som tog ut pension vid 66 års ålder år 2025 motsvarade den allmänna pensionen (dvs. den som administreras av staten, ej tjänstepension) 58 procent av slutlönen för kvinnor och 60 procent för män. Det är 1–2 procentenheter högre än för dem som tog ut pension vid samma ålder 2024.
– Vi ser inte så stora förändringar i kompensationsgraderna mellan 2024 och 2025. Det beror på att åldersgränserna var oförändrade. Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension samt kan ha rätt till garantipension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader, säger Philip Berlin Jarhamn.
Hög kompensationsgrad är inte detsamma som hög pension
Kompensationsgraden är ofta hög för personer med låga inkomster före pensionering.
– Låginkomsttagarnas höga kompensationsgrader beror inte på höga pensioner jämfört med andra pensionärer, utan på relativt sett låga slutlöner och att man får garantipension. Omvänt har höginkomsttagarna relativt låga kompensationsgrader, men samtidigt höga pensioner i kronor jämfört med andra pensionärer, säger Philip Berlin Jarhamn.
Medel- och höginkomsttagare får ungefär lika stor del av sin tidigare lön i pension, trots att det finns ett inkomsttak för intjäning till den allmänna pensionen. Det beror på att högre inkomster ger högre inbetalningar till tjänstepensionen vilket kompenserar för taket i den allmänna pensionen.
Tabell Kompensationsgrader, nyblivna pensionärer 2024, procent (förändring i procentenheter sedan 2022 i parentes)
Tabellen visar medianvärdet av kompensationsgrader per kön och
inkomstkategorier.
| Kön och inkomstkategori | Total pension | Allmän pension |
| Låg inkomst kvinna | 133 (+10) | 114 (+13) |
| Låg inkomst man | 129 (+12) | 110 (+12) |
| Medelinkomst kvinna | 68 (+5) | 50 (+5) |
| Medelinkomst man | 73 (+6) | 53 (+5) |
| Hög inkomst kvinna | 61 (+5) | 37 (+3) |
| Hög inkomst man | 67 (+6) | 37 (+4) |
| Alla | 73 (+6) | 50 (+5) |
Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet. I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för dem som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2024.
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare072-210 21 63johan.e.andersson@pensionsmyndigheten.se
Pressjour, kvällar och helger010-454 30 00press@pensionsmyndigheten.se
