"Den nya allmänna pensionen" - och det första kuvertet
Bakgrunden till det orange kuvertet var förstås det nya pensionssystem som en parlamentariskt sammansatt pensionsgrupp hade tagit fram ett principförslag om, och som riksdagen antog 1994. Lagstiftningen jobbades fram under åren fram till 1998, och resultatet var den nya allmänna pensionen där hela livet räknades.
1999 skickades så det första kuvertet ut, i ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Med i kuvertet fick de 5,3 miljoner pensionsspararna en 24-sidig broschyr med titeln ”Den nya allmänna pensionen”, som dessutom fanns att få på sju andra språk än svenska, på lätt svenska, och på kassett och punktskrift.
Alltsammans åtföljdes av en enormt stor kampanj, där staten satsade massor av pengar och kapitalet ännu mer, då det fanns goda intjäningsmöjligheter i och med den nya premiepensionen. Uppskattningsvis satsades det sammanlagt uppåt en halv miljard i denna marknadsföring, vilket också ledde till det anmärkningsvärda resultatet att 67 procent faktiskt gjorde ett val i den nya premiepensionen.
140 miljoner kuvert senare
Nu, 20 år senare, ser det lite annorlunda ut. Bortåt 130-140 miljoner kuvert har skickats ut under dessa år. Kuvertet är nere i fyra sidor, ett papper personlig infomation, som årsbesked och beslut, ett annat med mer allmän mn målgruppsanpassad pensionsinformation.
Tidigare år har det som mest varit upp i nio sidor. Människors sätt att ta till sig information och kommunicera har förändrats i grunden. Tre miljoner personer har digitala brevlådor. 3,4 miljoner är registrerade på minPension, en tjänst som visar hela pensionen och inte bara den allmänna, och som överhuvudtaget inte fanns 1999. Fler än någonsin vet vad de kommer att få i pension och var de hittar den informationen. Fler än någonsin begriper vad det är som bygger pensionen.
1 200 miljarder
Premiepensionssystemet har växt till att innehålla ungefär 1 200 miljarder kronor i sparande. Så här i efterhand kan man tycka att vi – både tjänstemän och politiker - bättre borde ha begripit att en sådan stor hög med pengar förr eller senare oundvikligen lockar till sig personer med andra avsikter än att höja premiepensionen för sina fondsparare.
Systemet förändras nu, för att skydda pensionsspararna från att bli bedragna. Ibland tas det också för intäkt att slopa hela premiepensionen. Men de debattörerna glömmer då att kapitalet i dessa fondförsäkringar hittills har växt snabbare än vad våra inkomster gjort, som ju styr värdeutvecklingen av inkomstpensionsdelen.
Längre pensionärsliv = längre arbetsliv
Vi lever i genomsnitt längre, mycket längre än vad beslutsfattarna vågade räkna med för 20 år sedan, även om ökningstakten faktiskt minskat de senaste åren enligt SCB. Vi svenskar håller - i alla fall i genomsnitt - envist fast vid 65-årsnormen som målsnöre för vårt arbetsliv. Men spridningen runt denna magiska ålder har ökat kraftigt, vilket innebär att lagstiftarnas förhoppningar om att vi själva ska välja pensionsålder håller på att infrias.
Så det stämmer alltså att pensionen som procentandel av den slutliga lönen sjunker. Men det beror framför allt på att din säck med intjänade pensionspengar måste räcka till fler år som pensionär, eftersom vi inte vill arbeta lika stor del av våra liv som tidigare generationer gjorde. Det är ett annat perspektiv på saken än det som oftast förekommer i media och marknadsföring.
Pensionen påminner oss om vår dödlighet
Hur ser då framtiden ut för det 20-årsjubilerande kuvertet? Beteendevetenskaplig forskning bekräftar allt det som vi redan känner på oss. Generellt sett vill vi inte fundera så mycket på pensionen. Vi har annat för oss här i livet. Dessutom påminner hela frågan oss om att vi kommer att dö, och det har vi ingen lust att tänka på.
Då är det utmärkt med ett orange bloss i vintermörkret som inleder en period på sex-sju veckor då vi faktiskt kan tänka oss att ägna pensionen en tanke. Kanske göra en prognos för att se vad nuvarande beteende leder till för total pension vid olika åldrar – bra beslutsunderlag för att bestämma när man vill och kan gå i pension, eller om man behöver spara långsiktigt eller inte.
Från ett orange kuvert till en orange påminnelse
Men detta lilla bloss behöver inte vara ett kuvert med årsbesked och beslut. Om vi får som vi vill, så får alla pensionssparare som begär det ett kuvert precis som vanligt. Men de som inte begär det aktivt, får i stället ett trevligt vykort från Pensionsmyndigheten, sannolikt orange till färgen.
En påminnelse om att på ett säkrare sätt ta del av prognosen för hela pensionen, bättre och mer individuellt anpassad information och att ägna den framtida pensionen någon lite tanke. Dessutom skulle det spara papper och pengar.
Det som krävs är en liten lagändring som vi föreslagit till socialdepartementet, eftersom socialförsäkringsbalkens 58 kap, 9§, säger att Pensionsmyndigheten skriftligen ska underrätta den försäkrade om pensionsrätt, pensionspoäng och beslut om pensionsgrundande belopp.
Det hoppas vi ska vara möjligt i ett av världens modernaste, mest miljövänliga och mest digitaliserade länder.
