Sverige har under en lång tid haft en ökande medellivslängd, samtidigt som den genomsnittliga pensionsåldern har varit oförändrad. Det har skapat utmaningar för både pensionssystemet och övriga välfärdsystem. För att trygga framtida pensioner, beslutade riksdagen för några år sedan om höjda åldersgränser i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem. Dessa trädde i kraft 2023.
Pensionsmyndigheten har i en ny rapport studerat vilka typer av inkomster som människor i olika åldrar har innan de börjar ta ut pension, för att se vilka konsekvenser de höjda åldersgränserna har fått. Analysen har vi gjort bland annat med hjälp av data från de månatliga arbetsgivardeklarationerna.
Rapporten visar att drygt var tredje person, 36 procent, hade lön som huvudsaklig inkomst vid 65 års ålder förra året. Det är en ökning med sju procentenheter jämfört med 2022, då 29 procent av 65-åringarna hade lön som huvudsaklig inkomst. Under samma period har andelen 65-åringar med allmän pension som huvudinkomst minskat från 68 procent år 2022 till 47 procent 2024.
– Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt, säger Stefan Granbom som är analytiker på Pensionsmyndigheten.
Män har i genomsnitt tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor. Det beror bland annat på att kvinnor i genomsnitt lever längre.
Av de som förra året tog ut inkomstpension hade 71 procent lön som sin huvudsakliga inkomst före pensionsuttaget. Det näst vanligaste inkomstslaget var sjukersättning, med 12 procent.
Tre år före pensioneringen och därefter ökar tjänstepensionen som den högsta inkomstkällan. Den ökar med 4,6 procentenheter för kvinnor och 3,8 procentenheter för män. Det visar att alltfler börjar ta ut tjänstepensionen innan de börjar ta ut sin inkomstpension.
Även inkomstgrundad sjukersättning ökar med ungefär 1 procentenhet för både kvinnor och män under 2024.
Fler sysselsatta i åldrarna 65 – 69 år
Sysselsättningen bland 65 – 69-åringar har ökat med 20 procentenheter, från 14 till 34 procent, sedan det nya pensionssystemet infördes 2003.
– Fler äldre förlänger sitt arbetsliv. Vi ser att 50-talisterna tar ut pension senare och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna än 40-talisterna. Det främsta skälet är politiska beslut om höjda pensionsåldrar och utvecklingen tyder på en tydlig förskjutning mot ett längre arbetsliv, säger Stefan Granbom.
Pensionsmyndighetens rapportserie om pensionsåldrar
För vidare information
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63, johan.e.andersson@pensionsmyndigheten.se
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00, press@pensionsmyndigheten.se
