Sammanfattning
Ökningen av medellivslängden innebär en risk för lägre pensionsnivåer i framtiden om inte arbetskraften jobbar längre upp i åldrarna. För att möta denna utmaning höjde riksdagen 2023 åldersgränsen för rätt till grundskyddet från 65 till 66 år och har beslutat att riktålder ska införas från och med 2026.
Personer födda 1958 är den första årskullen som omfattas av den höjda åldersgränsen. Genom att jämföra deras pensionsbeteende med motsvarande grupp födda 1957, som inte påverkats av reformen, kan vi analysera normeffekten på pensioneringsåldern och skatta hur stor den är.
Resultaten visar att nästan var femte person, eller 17 procent, i den studerade populationen som tidigare tog ut pension vid 65 års ålder har senarelagt sitt pensionsuttag. Medelpensioneringsåldern för 2023 uppskattas ha ökat med 0,1 år till följd av normförändringen. Resultaten bekräftar internationell forskning om att höjda åldersgränser förskjuter pensionsnormen. Tidig information och tydlig kommunikation kan öka reformens genomslag, och fortsatt uppföljning behövs när åldersgränsen knyts till riktåldern 2026, särskilt för att studera eventuella könsspecifika effekter.
