Pensionsåldern har höjts i Sverige till följd av ökad medellivslängd. 2023 höjdes åldersgränsen för rätt till grundskydd i pensionssystemet och kringliggande system från 65 år till 66 år. En majoritet av de som är beroende av grundskyddets förmåner, exempelvis garantipension och bostadstillägg, har därför senarelagt sitt pensionsuttag med ett år. Pensionsmyndigheten kan nu visa att nästan en av fem som inte omfattas av dessa förmåner också tar ut sin pension senare, till följd av den höjda åldersgränsen.
– Den som omfattas av garantipension eller andra grundskydd tar ut pension senare eftersom åldersgränsen styr deras möjlighet att få ekonomiskt stöd. Men vi visar i rapporten att även personer utan dessa förmåner i större utsträckning valde att vänta med sitt pensionsuttag, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Av gruppen som inte omfattas av förmånerna och tidigare tog ut pension vid 65 års ålder, uppskattar Pensionsmyndigheten att 17 procent nu skjutit upp sitt uttag till efter 65 års ålder. Ungefär hälften av dem väntade till 66 år, medan resten valde att skjuta upp pensionen ännu längre.
– Att nästan en av fem utan garantipension eller sjukersättning skjuter upp sitt pensionsuttag visar att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Analysen bekräftar internationella rön
Internationell forskning har tidigare visat att höjda åldersgränser i pensionssystem kan förändra uppfattningen om när det är normalt att börja ta ut sin pension. Rapporten från Pensionsmyndigheten är det första svenska underlaget som mäter denna effekt.
Fakta ur rapporten:
- I rapporten Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern jämförs pensionsbeteendet mellan personer födda 1957 och 1958.
- Höjda åldersgränser påverkar när människor börjar ta ut sin pension. Reformen har förändrat uppfattningen om vad som är en normal pensionsålder bland dem som är födda 1958. Fler tar ut pension senare, även de som inte är ekonomiskt beroende av grundskyddet eller sjukersättning.
- Resultatet i rapporten bekräftar internationell forskning: höjda åldersgränser förskjuter normer och leder även i Sverige till senare pensionering, vilket det tidigare saknats empiriskt stöd för.
- Att informera i god tid kan öka reformens genomslag. Många födda 1958 hade troligen redan bestämt när de skulle ta ut sin pension när beslutet om höjd åldersgräns fattades. En tidigare och mer tydlig kommunikation hade sannolikt påverkat fler personers pensionsbeslut.
Ny rapportserie om höjda åldersgränser i pensionssystemet:
Pensionsmyndigheten publicerar under 2025 tre rapporter i en ny serie. Rapporterna undersöker hur den höjda åldersgränsen inom det allmänna pensionssystemet, som infördes 2023, påverkar individer och samhället i stort. I den första rapporten analyserar Pensionsmyndigheten pensioneringsbeteendet hos personer födda 1957 och 1958.
De två kommande rapporterna undersöker dels vilka effekter den höjda åldersgränsen har haft på utträdesvägarna till pension – med fokus på vilka inkomstkällor individer har före sitt första pensionsuttag – och dels vilken effekt som reformen har haft på arbetskraften och sysselsättningen.
Rapporten Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern.
För vidare information
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63, johan.e.andersson@pensionsmyndigheten.se
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00, press@pensionsmyndigheten.se
