Tips för dig som funderar på livet som jobbonär

Forskning visar på positiva hälsoeffekter av att trappa ner arbetstiden istället för att tvärt gå från arbete till pension. Och faktum är att antalet pensionärer som fortsätter att arbeta, så kallade jobbonärer, ökar och de blir allt äldre. Under 2022 fanns det 263 000 jobbonärer i åldrarna 62 – 84 år i Sverige.

Flest jobbonärer är i åldrarna 66, 67 och 68 år. Tidigare studier visar att det ofta inte är ekonomiska skäl bakom beslutet att arbeta vidare eller inte. Istället är det i första hand förväntningar från arbetsgivaren, arbetsmiljön, hälsan eller familjesituationen som påverkar beslutet.

Det är inte alla som har möjlighet att jobba längre upp i åldrarna, i våra undersökningar svarar dock relativt många att de tycker att det är roligt och att de mår bra av att arbeta.

Det här behöver du känna till innan du blir jobbonär

• Att gå ner i arbetstid är alltid en överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare.
• Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension, det sker även om du samtidigt tar ut hela eller delar av den och oavsett hur gammal du är.
• Den allmänna pensionen, det vill säga inkomstpension och premiepension, kan du enkelt kombinera med arbete. Du kan ta ut den till 25, 50, 75 eller 100 procent oavsett hur mycket du jobbar. Du kan också pausa utbetalningen om du skulle vilja det.
• Den allmänna pensionen, både inkomst- och premiepension, kan bara tas ut månadsvis och livet ut. Du kan alltså inte få ut någon del som en klumpsumma eller ta ut den under kortare tid.
• Reglerna skiljer sig åt mellan att ta ut allmän pension och tjänstepension i kombination med arbete. Många tjänstepensionsavtal kräver att du går ner i arbetstid i motsvarande grad som du tar ut tjänstepensionen, om du väljer att börja ta ut den innan 65 års ålder. Jobbar du 75 procent kan du exempelvis bara ta ut 25 procent av din tjänstepension, men kolla med ditt tjänstepensionsbolag vad som gäller för just dig.
  
  För dig som har en lön som överstiger 47 625 kronor per månad (2024) kan deltidsarbete få en större negativ effekt på tjänstepensionen. Det är viktigt att du tar kontakt med ditt tjänstepensionsbolag för att få veta hur deltiden påverkar dig.  
• Tänk på att det inte går att stoppa eller ändra utbetalningen av en tjänstepension som väl börjat betalas ut. Detta kommer att förändras under 2025, kontakta ditt tjänstepensionsbolag för att få veta vad som gäller för just dig om du vill stoppa en redan påbörjad utbetalning av tjänstepension eller ändra utbetalningstid under nästa år. 

• Skatten kan bli onödigt hög om din lön och din pension tillsammans blir högre än gränsen för statlig skatt. För dig som är yngre än 66 år går den gränsen vid 51 275 kronor per månad före skatt (2024). Från det år du fyller 67 är brytpunkten för statlig skatt 58 100 kronor per månad före skatt (2024).  
• Om du är, eller skulle bli, arbetslös innan 66 års ålder minskas din dagpenning från A-kassan med beloppet för din pension. Det gäller oavsett om det är din allmänna pension eller din tjänstepension du tar ut. Sjukersättning eller sjukpenning påverkas dock inte av pensionsuttag.
• Att ta ut den allmänna pensionen och sätta in varje månadsutbetalning i en kapitalförsäkring, eller i en annan sparprodukt, är inget Pensionsmyndigheten rekommenderar. Vår bedömning är att tidigt uttag av pension i syfte att investera den uttagna pensionen inte är lönsamt för personer som lever till minst genomsnittlig livslängd.
• Med de förändrade reglerna inom lagen om anställningsskydd har du rätt att arbeta till 69 år (2024). Du kan komma överens med arbetsgivaren om att arbeta längre än så, men det kräver ett godkännande av din arbetsgivare.

Vill du veta mer om att bli en jobbonär och även få möjlighet att ställa frågor? Välkommen att lyssna på något av våra informationsmöten. Informationsmöte om att vara jobbonär

Lönar det sig att vara jobbonär?

Deltidsarbete i kombination med att ta ut pension kommer att ge en högre pension jämfört med om alternativet är att gå helt i pension. Den största ekonomiska vinsten för dig som är jobbonär är dock ofta den lön du får under de år du fortsätter att arbeta och inte ökningen i inkomstgrundad pension.

Om du istället hade fortsatt att arbeta heltid och skjutit upp pensionsuttaget ett år hade det lett till en högre pension på cirka 6-8 procent. Om din pension till stor del består av garantipension får du inte alltid mer i pension av att förlänga ditt arbetsliv.

Skatt på lön och pension 

Du får högre jobbskatteavdrag och grundavdrag från januari det år du fyller 67 (gäller om du är född 1957-1959, är du född 1960 är det från januari det år du ska fylla 68 år). Detta innebär att du betalar lägre skatt både på lön och på pension från det året.

Den lägre skatten kan till exempel användas till att gå ner och arbeta deltid utan att inkomsten efter skatt nödvändigtvis behöver minska så mycket.

Både lön och pension som betalas ut innan ditt 67:e levnadsår beskattas alltså högre än lön och pension som betalas ut från januari det år du ska fylla 67 (för födda 1960 gäller det 68:e levnadsåret).

Du blir billigare att anställa

Från januari det år du ska fylla 67 blir du billigare att anställa (för födda 1960 gäller januari det år du ska fylla 68). Förutom att du själv betalar lägre skatt så minskar också arbetsgivaravgiften från 31,42 procent till 10,21 procent (endast ålderspensionsavgiften betalas då in).

Driver du enskild firma?

För företagare med enskild firma minskar egenavgiften från 28,97 procent till 10,21 procent från januari det år du ska fylla 67 (68 år för födda 1960). Om du tar ut hela din allmänna pension, inkomst- och premiepension, under hela inkomståret, januari – december kan du få de lägre egenavgifterna tidigare. Om du fyller år i januari går det att ta ut allmän pension under hela inkomståret från 63 års ålder, i övriga fall från 64 års ålder som tidigast. 

Läs mer om att jobba som pensionär – bli jobbonär.