Le gus riegádam 1959 jali maŋebut de máhtá áramusát válldet ietjat pensjåvnåv riegádammános gå 62 jage ålli. Le gus riegádam 1958 jali åvdebut de áramusát váldá ietját pensjåvnåv mános gå rieggáda 61 jage. Máhtá barggat avtabále gå váldá ietjat gájkkásasj pensjåvnåv. Dujna l riektá barggat gitta 67 jahkáj, valla jus duv dån ja duv barggovadde sjiehtadihppe de máhtá joarkket guhkebu. Dujna l riektá 2020 barggat gitta 68 jáhkáj.
JDade mangebut pensjåvnåv váldá dade alep pensjåvnåv oattjo. Mierreduvvá gå dån háhppida tjienit ienep biednigijt ja märostuvvápensånerra årrot oanep ájgev.
Gå åtså de mierreda jus sidá válldet ålles ietjat pensjåvnåv, jali oasev dassta, mánnuj. Mierreda aj jus sidá ietját premiepensjåvnåv sämmi ájges gå ietjá gájkkásasj pensjåvnnå.
Åtså pensjåvnåv gållmå máno åvddål gåa válldegoadá dav. Jus la årrum ålggorijkan de bierri åtsåt guhtta máno åvddåla. Gå la guodám ietjat åtsålvisáv de oattjo märrádusáv bájkoj 20.b. mánon åvddål vuostasj máksemmáno.
Pensjåvnnåfábmudahka máksámduv gájkkásasj pensjåvnåvakti mánnuj. Jus dujna l gagámusájpensjåvnnå. Årudakduodde jali vuorrasijbierggimbiednikdårjav de ávke avtabále mávseduvvi.
Huomaha vissa svierik virggepensjåvnå mávseduvvi automáhtalattjat gå ållim65 jage, iehtjádijt hähttu iesj åhtsåt, Aktavuodav válde ietjat virggepensjåvnnåvidnudagájn åtsådittjat mij la fámon dunji.
Åhtsåt gájkkásasj pensjåvnåv gå åro ietjá rijkan.
Le gus barggam ja värov máksám Svierigin de dån la tjienim svieriga pensjåvnnåj. Dujna l riektá dasi vájku åro ietjá rijkan pensjånerran
Jus Svieriga ålggolin EU-rijkan (EES li EU- rijka ja Vuodna, Islánnda ja Lichtenstein) de åtså pensjåvnnåfábmudagán rijkan gånnå åro. Beras åhtsåt svieriga pensåvnnåa hárráj åvddål sidá ietjat vuostasj mánnomáksemav.