Dån åtså pensjåvnåv mijá webbabielen jus dån åro Svierigin ja dujna l svieriga e-legitimasjåvnnå jali blankehtan mij gávnnu mijá webbabielen. Dån máhtá aj aktavuodav válldet oasstedievnatusájn.
Dån máhtá áramusát válldet duv pensjåvnåv dat mános gå dån ålli 62 jage (63 le fámon 2023 rájes).
Dån máhtá barggat avtabále gå dån váldá duv álmmuk pensjåvnåv. Dujna l riektá barggat gitta 68 jahkáj (69 le fámon 2023 rájes), valla jus dån ja duv barggovadde lihppe åvtåmielalattjaä de dån máhtá joarkket barggat vil guhkebuv.
Dade mangebut pensjåvnåv váldá dade alep pensjåvnåv oattjo. Mierreduvvá gå dån háhppida tjienit ienep biednigijt ja märostuvvápensånerra årrot oanep ájgev.
Gå åtså de mierreda jus sidá válldet ålles ietjat pensjåvnåv, jali oasev dassta, mánnuj. Mierreda aj jus sidá ietját premiepensjåvnåv sämmi ájges gå ietjá gájkkásasj pensjåvnnå.
Åtså pensjåvnåv gållmå máno åvddål gåa válldegoadá dav. Jus la årrum ålggorijkan de bierri åtsåt guhtta máno åvddåla. Gå la guodám ietjat åtsålvisáv de oattjo märrádusáv bájkoj 20.b. mánon åvddål vuostasj máksemmáno.
Pensjåvnnåfábmudahka máksámduv gájkkásasj pensjåvnåvakti mánnuj. Jus dujna l gagámusájpensjåvnnå. Årudakduodde jali vuorrasijbierggimbiednikdårjav de ávke avtabále mávseduvvi.
Huomaha vissa svierik virggepensjåvnå mávseduvvi automáhtalattjat gå ållim65 jage, iehtjádijt hähttu iesj åhtsåt, Aktavuodav válde ietjat virggepensjåvnnåvidnudagájn åtsådittjat mij la fámon dunji.
Värro ja pensjåvnnå
Jus dån váldá duv ålles álmmuk pensjåvnåv de Pensjåvnnåfábmudahka boahtá dahkat värrobinnedimev värrotabella milta mij la fámon duv kommuvnnaj. Jus dån avtabále váldá dievnastuspensjåvnåv de val 30 procenta binneduvvá duv dievnastuspensjåvnåjda.
Jus dån val váldá oasev duv álmmuk pensjåvnås, de mij binnedip 30 procenta danen gå mij adnep mij lip sijddobarggovadde ja duv barggovadde jali ietjá galggá ierit giesset värov tabella milta.
Duv värro rievddaduvvá ja binneduvvá ådåjakmáno rájes dan jage gå dån ålli 66 jage (67 le fámon 2023 rajes), ja mierreduvvá man alla pensjåvnnå ja/jali barggosisboahto dujna l.
Jus dån åro ålggorijkan de ietjá njuolgadusá li fámon väro hárráj. Pensjåvnnå gå dån åro Svieriga ålggolin
Åtså álmmuk pensjåvnåv gå dån åro ietjá rijkan
Le gus dån barggam ja värov máksám Svierigin de dån la tjienim svieriga pensjåvnnåj. Dujna l dasi riektá vájku dån årru ietjá rijkan pensjånerran.
Jus dån åro Svieriga ålggolin ietjá EU- jali EES-rijkan jali Schweizan (EES li EU-rijka ja Vuodna, Islánnda ja Liechtensteina) de dån galgas åhtsåt pensjåvnnåfábmudagán dan rijkan gånnå dån åro.
Jus dån åro EES:a jali Schweiza ålggolin de dån galga dahkat duv pensjåvnnååtsålvisáv blankehtajn. Svierigin la lihtto sociálalasj jasskavuoda hárráj muhtem rijkaj EES:a ålggolin, dá lihto máhtti bájnatjit makkir pensjåvnåjt dån máhtá oadtjot ja makkir rijkas dån galga åhtsåt. Aktavuodav válde oasstedievnastusájn oattjotjit diededimev mij la fámon dunji.
Dån viertti åhtsåt svieriga pensjåvnåv binnemusát guhtta máno åvddål gå dån sidá oadtjot duv vuostasj mánnomávsálvisáv. Pensjåvnnå gå åro Svieriga ålggolin