Rapport publicerad 2023-10-23
Pressmeddelande
Sammanfattning
Det är statistikmyndigheten SCB som beräknar indikatorerna allvarlig materiell och social fattigdom samt materiell och social fattigdom för svenska förhållanden. Pensionsmyndigheten använder och återger dessa beräkningar i olika sammanhang.
Rapportens syfte
Syftet med denna rapport är att beskriva vilka variabler de båda indikatorerna baseras på samt det teoretiska och analytiska ramverket som är utgångspunkten för indikatorerna. Rapporten ger också en inblick i vilka aspekter av fattigdom som indikatorerna mäter. Därutöver presenterar rapporten befintliga värden för Sverige som helhet och för olika åldersgrupper i befolkningen och, när det är möjligt, jämför resultaten med andra europeiska länder.
Statistik över materiell och social fattigdom
Av de personer som var 65 år eller äldre uppgick andelen i materiell och social fattigdom till drygt 2 procent i Sverige år 2022, vilket kan jämföras med 4,7 procent i hela befolkningen. Bland de utrikesfödda äldre var andelen 7,7 procent och bland de inrikes födda äldre 1,2 procent. Andelen fattiga i gruppen äldre utrikesfödda var alltså 6,4 gånger högre än bland de äldre inrikes födda, vilket också betyder att Sverige har den största skillnaden mellan dessa två grupper inom EU.
Statistik över allvarlig materiell fattigdom
Andelen i befolkningen som levde i den högre graden av fattigdom, allvarlig materiell fattigdom, i Sverige uppgick till 2,3 procent 2022. Det är ungefär lika stor andel av kvinnorna som av männen som levde i allvarlig fattigdom. Utrikesfödda var överrepresenterade och uppgick till 4,7 procent. Motsvarande andel av de inrikes födda var 1,7 procent. I hushåll bestående av en ensamstående vuxen med hemmaboende barn levde 7 procent i allvarlig materiell och social fattigdom.
Det är en lägre andel allvarligt fattiga i de äldre åldrarna, som huvudsakligen utgörs av pensionärer, jämfört med de yngre. 1 procent av de äldre i Sverige levde i allvarlig fattigdom, vilket innebär att Sverige är ett av de länder som har lägst andel allvarligt fattiga äldre i EU. Den låga andelen förklaras troligen av ett relativt väl utbyggt ekonomiskt skyddsnät för äldre i Sverige.
