Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Image 2023

I oktober genomfördes Pensionsmyndighetens årliga imageundersökning som går ut till pensionssparare och pensionärer. Syftet med undersökningen är att följa upp vilket förtroende som finns för myndigheten, pensionssystemet i sin helhet samt andra aktörer på pensionsmarknaden.

Undersökningen har genomförts sedan Pensionsmyndigheten bildades år 2010. Det är en slumpmässigt utvald webbpanel som är intervjuade. 

Sammanfattning

  • Förtroendet för Pensionsmyndigheten ligger år 2023 på höga nivåer, även om det har minskat något jämfört med år 2022.
  • 44 procent bland pensionsspararna och 72 procent bland pensionärerna uppger i år att de har ett ganska stort eller mycket stort förtroende för Pensionsmyndigheten, jämfört med 50 procent respektive 80 procent förra året.
  • Förtroendet har enligt undersökningen även minskat för andra pensionsaktörer såsom Min pension, AMF, Folksam och KPA Pension jämfört med förra året.
  • Det minskade förtroendet både för Pensionsmyndigheten och för pensionssystemet, jämfört med år 2022, skulle kunna förklaras med debatten om höjda pensionsåldrar som infördes i början av året. En annan förklaring kan vara debatten om att det inte längre lönar sig att arbeta i samma utsträckning i och med de förändringar som nyligen hade gjorts i pensionssystemet.
  • Sett över de år som vi genomfört imageundersökningen framkommer det att förtroendet långsamt har ökat för Pensionsmyndigheten och pensionssystemet.
  • 26 procent bland pensionsspararna och 50 procent bland pensionärerna uppger att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för pensionssystemet.

Något lägre förtroende för myndigheten

Pensionsmyndighetens mål är att 60 procent bland pensionssparare och pensionärer ska ha förtroende för myndigheten.

Årets imageundersökning visade att 44 procent av pensionsspararna och 72 procent av pensionärerna har förtroende för myndigheten. Det är något mindre jämfört med förra året och är ungefär samma nivå som för år 2021. 

Det är också en större andel bland pensionsspararna som svarar att deras förtroende minskat på frågan om deras förtroende har ökat, minskat eller varit oförändrat det senaste året, 10 procent i år jämfört med 6 procent året innan.

Förtroendet har även minskat för andra pensionsaktörer såsom Min pension, AMF, Folksam och KPA Pension jämfört med förra året.

Något lägre förtroende för pensionssystemet

Även förtroende för pensionssystemet har minskat bland pensionsspararna igen efter att ha ökat år 2022. Det är 26 procent bland pensionsspararna som uttrycker förtroende för pensionssystemet jämfört med 30 procent året innan. Förtroendet bland pensionärerna ligger kvar på ungefär hälften, 50 procent i år och 52 procent år 2022. 

Möjliga förklaringar till det något lägre förtroendet

Det minskade förtroendet både för Pensionsmyndigheten och för pensionssystemet kan eventuellt förklaras med de debatter som förekommit om höjda pensionsåldrar och om att det inte lönar sig att arbeta i samma utsträckning med nuvarande pensionssystem.

Pensionsrelaterade ålderhöjningar

Debatten om höjda pensionsåldrar har troligen sin grund i att det genomfördes flera pensionsrelaterade åldershöjningar i början av året. Bland annat genomfördes en normbrytande åldershöjning från 65 till 66 år för att kunna få garantipension och andra grundskydd. Även åldern för att få förhöjt grundavdrag på pensionen höjdes från det år man fyller 66 år till det år man fyller 67 år, vilket innebar att födda 1957 skulle få sitt förhöjda grundavdrag först två år efter gällande pensionsålder medan tidigare årskullar fått det ett år efter gällande pensionsålder. 

Höjd eller ny garantipensionen

Debatten om att det inte längre lönar sig att arbeta har troligen sin grund i debatten om att kopplingen mellan arbete och pension har försvagats. En höjning av garantipensionen infördes i september förra året som en del av ett riksdagsbeslut för att stärka grundskyddet för pensionärer med låga pensioner. Höjningen innebar att närmare en miljon pensionärer fick en höjd eller ny garantipension, varav drygt 340 000 pensionärer för första gången fick en garantipension.

I år är det en något större andel jämfört med förra året bland pensionsspararna som motiverar sitt låga förtroende respektive lägre förtroende senaste året med något negativt som har med pensionssystemet att göra.

Det högre förtroendet år 2022 som vi framför allt såg bland pensionärerna kan troligen förklaras med regeringens beslut att höja garantipensionen och bostadstillägget från i augusti 2022, vilket direkt gav många pensionärer mer pengar i plånboken.

Ökat förtroende över en längre tid 

Sett över de år som vi har genomfört undersökningen har förtroendet långsamt ökat för Pensionsmyndigheten bland både pensionärer och pensionssparare, även om förtroendet alltid varit högre hos pensionärer. Även förtroendet för pensionssystemet ökar över tid. Det ökande förtroendet över tid är ett gott tecken, men eftersom pensionsspararnas förtroende för Pensionsmyndigheten ännu inte uppnår målvärdet bedömer vi resultaten som inte helt tillfredställande.

Kännedom, handläggning, service och bemötande driver förtroendet

Att en större andel pensionärer jämfört med pensionssparare har förtroende för Pensionsmyndigheten kan antas bero på att de har haft kontakt med oss i större utsträckning än pensionsspararna. I år uppger 49 procent bland pensionsspararna och 81 procent bland pensionärerna att de känner till Pensionsmyndigheten ganska eller mycket väl. 

Handläggningen, servicen och bemötandet är viktiga faktorer för ett högt förtroende. Enligt Pensionsmyndighetens kundundersökningar får både förmånsprocesser och kommunikationskanaler mycket bra omdömen vad gäller både service och bemötande.

Även media, släkt och vänner påverkar förtroendet

De som inte själva har varit i kontakt med myndigheten bildar generellt sin uppfattning om myndigheten genom det de hör från släkt och vänner och genom det de uppmärksammar i media. 

Enligt årets imageundersökning upplever 35 procent av pensionsspararna och 59 procent av pensionärerna som uppmärksammat Pensionsmyndigheten i media att Pensionsmyndigheten framställs positivt. När det gäller pensionärerna är det en större andel jämfört med 2022.

Mer information

Om du vill få mer information om den här undersökningen i form av rapporter, tabeller eller andra underlag, kan du maila undersökningsverksamheten på Pensionsmyndigheten. Det gäller också om du vill ta del av tidigare undersökningar i serien. undersokningar@pensionsmyndigheten.se

Fler undersökningar

Pensionsmyndigheten genomför årligen flera mätningar och undersökningar du kan ta del av.Pensionsmyndighetens undersökningar