Frågorna handlar i huvudsak om självskattad kunskap. Undersökningen bland pensionssparare har genomförts sedan 2013 och undersökningen bland pensionärer sedan 2021. Undersökningarna genomförs sedan 2020 inom ramen för en slumpmässigt rekryterad webbpanel, tidigare gjordes de via telefonintervjuer.
Resultaten från undersökningen i oktober 2023 presenteras här i korthet.
Sammanfattning
- Pensionsmyndigheten bedömer att tillfredställande många upplever att de vet var de ska hitta information om hela sin pension och har åtminstone en viss uppfattning om hur stor pensionen kan komma att bli, även om andelarna minskat något jämfört med året innan.
- Pensionsmyndigheten bedömer också att kunskaperna om livsinkomsten är tillfredställande. Det är även positivt att det finns indikationer på att allt fler inser att pensioneringstidpunkten är en viktig del för pensionens storlek.
- Samtidigt skulle Pensionsmyndigheten gärna se att fler kunde uppge de tre huvudsakliga delarna som pensionen består av och att självförtroendet i pensionsfrågor var bättre, särskilt bland kvinnor.
- Självförtroendet i pensionsfrågor har dessutom minskat jämfört med året innan.
- Minskningarna kan ha att göra med att människor möjligen haft ett annat privatekonomiskt fokus jämfört med året innan, med ett större fokus på här och nu, framför en mer eller mindre avlägsen pension.
- Minskningarna kan också bero på debatten om pensionshöjningarna och de tidigare ändringarna i pensionssystemet, i form av bland annat inkomstpensionstillägget och den utökade och höjda garantipensionen, som medfört att det är svårare att veta vad pensionen kommer att landa i.
- Samtidigt fortsätter antalet registreringar och interaktioner att öka i prognostjänsterna, vilket tyder på att pensionsspararna fortsätter att besöka prognosen.
Effektmål 1 och 2: kunskap om hur man tar reda på hur stor pensionen blir och kunskap om hur stor pensionen kan komma att bli
49 procent av pensionsspararna och 68 procent av pensionärerna svarar att de vet hur de ska ta reda på hur stor deras pension kan komma att bli. På en uppföljande kunskapsfråga uppger så gott som alla sådana svar som vi betraktar som rätt, det vill säga framför allt minpension.se och pensionsmyndigheten.se, men även bank, rådgivare och orange kuvert.
65 procent av pensionsspararna och 92 procent av pensionärerna svarar också att de åtminstone har en viss uppfattning om hur stor deras framtida pension kan komma att bli.
Jämfört med 2022 är det en något mindre andel bland pensionsspararna som uppger:
- att de vet hur de ska ta reda på hur stor pensionen blir
- att de vet hur stor pensionen blir.
En förklaring till det kan vara att det ekonomiska läget med hög inflation och höga räntor gjort att människor snarare fokuserar på att klara sin ekonomi här och nu framför att hålla koll på sin framtida pension, även om inflation och räntor avtagit under 2023.
En annan förklaring kan vara att de tidigare ändringarna i pensionssystemet, i form av inkomstpensionstillägget och höjd garantipension, samt åldershöjningarna som ännu inte är fastställda för alla årskullar, kan bidra till en större osäkerhet kring vad man faktiskt kan komma att få i pension när det är dags.
Trots tappet jämfört med tidigare år uppfattar Pensionsmyndigheten siffrorna som tillfredställande. En positiv indikation, trots att en mindre andel i undersökningen uppger att de vet hur de ska ta reda på hur stor deras pension blir och hur stor deras pension blir, är att antalet registreringar och interaktioner fotsättera att öka i prognostjänsterna under 2023.
Effektmål 3: Kunskap om vilka delar pensionen består av
Pensionen består i huvudsak av tre delar:
- allmän pension
- tjänstepension
- privat pension
55 procent bland pensionsspararna och 83 procent av pensionärerna svarar i undersökningen att de vet vilka delar pensionen består av. På en uppföljande kunskapsfråga till dem som uppger att de vet lyckas 59 procent, vilket motsvarar 32 procent av alla pensionssparare, pricka in alla tre delarna. Bland pensionärerna lyckas 37 procent, motsvarande 31 procent av alla pensionärer, pricka in alla tre delarna. Det är på ungefär samma nivå som 2022.
Pensionsmyndighetens bedömning är att det är relativt få som känner till pensionens olika delar och skulle gärna se att fler skulle känna till dem för en större förståelse för vad som bygger pensionen.
Effektmål 4: Kunskap om vilka delar som påverkar pensionen mest
De faktorer som påverkar storleken på pensionen mest är livsinkomsten, tjänstepensionen och när man börjar ta ut sin pension.
På den öppna frågan i undersökningen kring vad man tror påverkar pensionsstorleken mest svarar 61 procent av pensionsspararna spontant något som kan härledas till livsinkomsten. 30 procent svarar pensioneringstidpunkten, alltså när man börjar ta ut sin pension, och 12 procent tjänstepensionen.
Andelen som svarar pensioneringstidpunkten har ökat successivt varje år. 2021 låg den på 15 procent. Undersökningen visar också att 41 procent av pensionsspararna planerar att arbeta något eller några år extra, vilket är en ökning jämfört med 2022 då 29 procent svarade det. 28 procent planerar även att fortsätta arbeta när de tar ut pension för att förbättra sin ekonomi som pensionär.
Bland pensionärerna svarar 66 procent något som kan härledas till livsinkomsten, 31 procent pensioneringstidpunkten och 9 procent tjänstepensionen.
Pensionsmyndighetens bedömning är att kunskapen om livsinkomstens betydelse för pensionen är tillfredställande. Det är också positivt att allt fler förstår pensioneringstidpunktens betydelse, även om det fortfarande är önskvärt med en mer utbredd kunskap om framför allt pensioneringstidpunktens och tjänstepensionens påverkan på pensionen.
Det privata sparandet är det mest vanliga svaret
På frågan vad man tror påverkar pensionsstorleken mest är ett privat pensionssparande det enskilt mest vanliga svaret bland pensionsspararna, precis som förra året. 47 procent har svarat det. Yngre svarar det i betydligt större utsträckning än äldre. Det är 58 procent bland 18–35-åringar jämfört med 26 procent bland 55–65-åringar.
Det privata pensionssparandet är för de flesta en mycket liten del av pensionen. Att så många svarar det kan till viss del bero på att det är det enda man upplever kan påverka pensionen, om man redan arbetar heltid, får den lön man kan få och har tjänstepension. Det kan också bero på att det förekommer mycket marknadsföring för olika sparprodukter från olika aktörer inom pensionsbranschen. Pensionsmyndighetens uppfattning är att många, särskilt yngre pensionssparare överskattar det privata sparandets betydelse.
Svar som handlar om pensionssystemet
Intressant är också att andelen som svarar något som har med pensionssystemet att göra är mindre igen, detta efter en ökning under 2022. I år är det 3 procent jämfört med 2022 då det var 9 procent. Den höga andelen 2022 beror sannolikt på politiska debatter och beslut som togs under 2022 för att höja garantipensionen. Lagändringen resulterade i att fler pensionärer fick garantipension beviljat i och med att den maximala inkomstgrundade pension som berättigar till garantipension höjdes.
Effektmål 5: Stärkta som konsumenter inom pensionsområdet
Pensionsmyndighetens konsumentstärkande uppdrag handlar om att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter av finansiella produkter inom pensionsområdet. I uppföljningen har Pensionsmyndigheten valt att göra en bredare tolkning och innefatta konsumenternas ställning inom pensionsområdet generellt sett, inte bara som konsumenter av finansiella produkter.
I undersökningen framkommer det att 27 procent bland pensionsspararna upplever att de har den kunskap de behöver för att göra aktiva val som påverkar deras framtida pension och att 21 procent upplever att de har goda kunskaper om pensionssparande.
Jämfört med året innan är det en mindre andel som upplever att de har kunskaper för att göra aktiva val och att de har kunskaper om pensionssparande.
Män och äldre pensionssparare visar mer självförtroende i pensionsfrågor jämfört med kvinnor och yngre pensionssparare.
Pensionssystemet är svårt
40 procent bland pensionsspararna upplever att pensionssystemet är svårt, medan 15 procent upplever att det är lätt att förstå. Andelen som tycker att det är svårt är större jämfört med 2022 då 33 procent svarade att de tycker det är svårt. Även om det fortfarande är män som tycker att det är lätt att förstå pensionssystemet i större utsträckning än kvinnor är det anmärkningsvärt att det framför allt är fler män som tycker det har blivit svårt att förstå pensionssystemet jämfört med året innan. Andelen som tycker det är svårt bland männen har gått upp från 25 procent till 38 procent.
36 procent bland pensionsspararna upplever att de har den information och det stöd de behöver för att kunna ta beslut inför och kring sin pension.
Betydligt fler bland pensionärerna, 70 procent, svarar att de har den information och stöd de behöver i pensionsfrågor.
Pensionärerna svarar också i allt större utsträckning än tidigare att de tycker det är lätt att förstå pensionssystemet, 37 procent jämfört med 35 procent 2022 och 26 procent 2021.
Det lägre självförtroendet i pensionsfrågor bland pensionsspararna jämfört med året innan, och att fler upplever att pensionssystemet är svårt att förstå, kan bero på flera saker. Den utbredda osäkerhet i samband med det ekonomiska läget, oroligheter i omvärlden och de tidigare ändringarna i pensionssystemet, i form av inkomstpensionstillägg och höjd garantipension, vilket kan ha lett till att människor inte känner att pensionerna är lika förutsägbara i samma utsträckning som tidigare.
En tredjedel känner oro
32 procent bland pensionsspararna uppger att de känner sig oroliga när de tänker på storleken på sin kommande pension. Kvinnor känner sig oroliga i högre grad än män (43 procent jämfört med 21 procent).
Bland pensionärerna är det en betydligt mindre andel, 20 procent, som känner sig oroliga när de tänker på storleken på sin framtida pension. Anledningen skulle kanske kunna förklaras med att pensionärerna inte upplever samma osäkerhet nu när vet vad de får i pension, även om pensionen kan variera något från år till år.
Samtidigt kan pensionärerna förstås också känna en oro om de upplever att de har en låg pension. De kan också känna en oro beroende på världsläget och det ekonomiska läget. Kvinnor tenderar att känna sig oroliga i större utsträckning än män och yngre pensionärer är mer oroliga än äldre.
Kännedom om bostadstillägg
I undersökningen ställer vi också frågor till pensionärerna om kunskapen om bostadstillägg som en uppföljning av det mål Pensionsmyndigheten har att pensionärerna ska veta om de har rätt till tillägg eller andra förmåner.
58 procent av pensionärerna uppger att de vet vad de kan göra för att bibehålla eller förbättra sin ekonomi utifall deras livssituation skulle ändras. Det är en något mindre andel jämfört med 2022, då det var 64 procent som uppgav det.
77 procent av pensionärerna uppger att de känner till att det finns tillägg att söka för den som har låg pension. 54 procent av dem som svarar att de åtminstone har en aning om att det finns tillägg att söka svarar att de känner till vad som påverkar rätten till bostadstillägg/försörjningsstöd.
Pensionsmyndigheten uppfattar kännedomen om bostadstillägget som högre än förväntat. Det kan vara så att intervjupersonerna vill framstå som kunniga vilket ibland förekommer i kunskapsundersökningar.
Observera att dessa frågor handlar om självskattad kunskap, liksom många av de frågor som behandlas ovan också handlar om. Syftet med frågorna om självskattad kunskap är att få en bild av vilket självförtroende som pensionssparare och pensionärer har i pensionsfrågor och hur självförtroendet utvecklar sig över tid.
Mer information
Om du vill få mer information om den här undersökningen eller ta del av tidigare undersökningar i serien, i form av rapporter, tabeller och andra underlag, kontakta undersökningsverksamheten på Pensionsmyndigheten.undersokningar@pensionsmyndigheten.se
Fler undersökningar
Pensionsmyndigheten genomför årligen ett antal undersökningar. Ta del av fler av våra undersökningar och mätningar. Pensionsmyndighetens undersökningar
