Det beräkningsunderlag som Pensionsmyndigheten använder för att bestämma hur stor omställningspensionen blir motsvarar i princip den avlidnes allmänna pension i form av antagen inkomstpension.

Detta underlag är inte fullt ut detsamma som visas i de prognoser och besked som den avlidna kan ha fått om sin egen inkomstpension från till exempel det orange kuvertet eller Min pension.

Den avlidnes pensionsgrundande inkomster för de fem sista åren före dödsfallet har stor betydelse för hur stor den antagna pensionsbehållningen kan bli.

Har den avlidne pensionsunderlag för minst tre av de fem sista åren före dödsfallet så kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning.

De pensionsunderlag som finns för dessa fem år räknas om för att kompensera för värdeförändringen. Efter omräkningen har alla pensionsunderlag värdet som om de tjänats in det år dödsfallet inträffade.

Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort. På de pensionsunderlag som är kvar räknar vi fram ett medelvärde. Sedan fastställer vi en antagen pensionsrätt som är 18,5 procent av det medelvärdet.

Vi räknar med att den avlidne kunde ha tjänat in den antagna pensionsrätten varje år från och med det år dödsfallet inträffade till och med det år han eller hon skulle ha fyllt 64 år.

Summan av pensionsrätterna för de åren är den antagna pensionsbehållningen. Det motsvarar den pension vi antar att den avlidna skulle kunna ha tjänat in dessa år.

Om pensionsunderlag saknas för tre av de fem sista åren

Ibland kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning även om den avlidna bara har pensionsunderlag i Sverige för ett eller två av de fem sista åren. Det gäller om han eller hon under dessa år även har tjänat in pension i ett annat land inom EU/ EES eller i Schweiz. Den tiden kan då läggas samman med pensionsunderlagen i Sverige så att det blir tre år.

I beräkningen får de utländska åren samma värde som de svenska åren.

Pensionsbehållningen delas med delningstalet

Den avlidnes pensionsbehållning delas med det delningstal som gäller för dödsfallsåret. Det ger ett belopp som motsvarar hans eller hennes antagna inkomstpension.

Denna allmänna pension i form av antagen inkomstpension är det underlag som vi använder för att bestämma hur stor omställningspensionen blir.

Har maken eller makan inte bott i Sverige i hela sitt liv blir garantipensionen lägre. Hur stor den blir beror på hur länge han eller hon bott och fått försäkringstid i Sverige.

Är din omställningspension lägre än 8 076 kronor per månad kan du få garantipension som utfyllnad så du når upp till det beloppet. Är försäkringstiden mindre minskas det belopp som garantipensionen kan fylla upp till med 1/40-del för varje år som saknas. Till exempel om din make eller maka bott i Sverige i 27 år får du garantipension för de 27 åren hon eller han har bott i Sverige. 

Är din make eller makas försäkringstid mindre än tre år kan du inte få garantipension. Undantag kan göras om han eller hon bott i annat land inom EU/EES eller i Schweiz. Då kan försäkringstiden i det landet ofta läggas ihop med tiden i Sverige så att försäkringstiden sammanlagt blir tre år. 

Kom din make eller maka till Sverige som flykting och fick asyl här så kan hans eller hennes bosättningstid i hemlandet räknas som försäkringstid i Sverige.

Försäkringstid är samma sak som den tid en person har bott i Sverige. I din make eller makas försäkringstid ingår den tid han eller hon bott i Sverige från 16 års ålder fram till sin död. Vi räknar även med den försäkringstid som han eller hon antas ha kunnat få från dödsfallet fram till 65 års ålder. Det innebär att du kan få full garantipension även om din make eller maka inte bott i Sverige i 40 år vid sin död.

• De sammanlagda pensionsrätter som den avlidne tjänat in i Sverige till och med året före han eller hon avled kallas för faktisk pensionsbehållning.
• Inträffar dödsfallet det år den avlidna fyller 65 år eller senare är det den faktiska pensionsbehållningen som ingår i beräkningen av underlaget för omställningspension.
• Den avlidnas pensionsgrundande inkomster för de fem sista åren före dödsfallet har stor betydelse för hur stor den antagna pensionsbehållningen kan bli.
• Har den avlidna pensionsunderlag för minst tre av de fem sista åren före dödsfallet så kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning.
• De pensionsunderlag som finns för dessa fem år räknas om för att kompensera för värdeförändringen. Efter omräkningen har alla pensionsunderlag värdet som om de tjänats in det år dödsfallet inträffade.
• Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort. På de pensionsunderlag som är kvar räknar vi fram ett medelvärde. Sedan fastställer vi en antagen pensionsrätt som är 18,5 procent av det medelvärdet.
• Vi räknar med att den avlidna kunde ha tjänat in den antagna pensionsrätten varje år från och med det år dödsfallet inträffade till och med det år han eller hon skulle ha fyllt 64 år.
• Summan av pensionsrätterna för de åren är den antagna pensionsbehållningen. Det motsvarar den pension vi antar att den avlidna skulle kunna ha tjänat in dessa år.

Om det inte finns pensionsunderlag för tre av de fem sista åren

Ibland kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning även om den avlidna bara har pensionsunderlag i Sverige för ett eller två av de fem sista åren. Det gäller om han eller hon under dessa år även har tjänat in pension i ett annat land inom EU/ EES eller i Schweiz. Den tiden kan då läggas samman med pensionsunderlagen i Sverige så att det blir tre år. 

I beräkningen får de utländska åren samma värde som de svenska åren. 

Pensionsbehållningen delas med delningstalet

Den avlidnas pensionsbehållning delas med det delningstal som gäller för dödsfallsåret. Det ger ett belopp som motsvarar hans eller hennes antagna inkomstpension. 

Denna allmänna pension i form av antagen inkomstpension är det underlag som vi använder för att bestämma hur stor omställningspensionen blir.

Den avlidne var född 1970 och avled 2018.

Den faktiska pensionsbehållningen är 1 450 000 kronor.

Delningstalet är 16,85

Pensionsunderlag (efter omräkning till dödsfallsårets värde)

2016: 150 000 kronor

2015: 210 000 kronor

2014: 200 000 kronor

2013: 160 000 kronor

2012: 100 000 kronor 

Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort.

Beräkna medelvärdet av övriga. 

150 000 + 200 000 + 160 000 = 510 000
510 000 / 3 = 170 000 kronor 

Antagen pensionsrätt

170 000 x 18,5 % = 31 450 kronor 

Det är 17 år från och med 2018 till och med året den avlidne skulle ha fyllt 64 år. 

Antagen pensionsbehållning

31 450 x 17 = 534 650 kronor

Den avlidnes pensionsbehållning

1 450 000 + 534 650 = 1 984 650 kronor

Den avlidnes antagna pension

1 984 650 / 16,85 = 117 783 kronor

Omställningspensionen blir 55% * 117 783 kronor = 64 781 kronor per år.

Den avlidne hade 40 års försäkringstid så den efterlevande maken eller makanfår hel garantipension. Omställningspensionen är 50 000 kronor per år.

Garantipensionen beräknas på följande sätt

2,13 x 45 500kronor (prisbasbelopp) — 50 000 kronor
= 46 915 kronor per år.

Sammanlagd pension blir 96 915 kronor per år. Det blir 8 076 kronor per månad. 

Exempel på beräkning av garantipension - 30 års försäkringstid

Den avlidne hade 30 års försäkringstid. Omställningspensionen är 50 000 kronor per år.

Garantipensionen beräknas på följande sätt

2,13 x 45 500 (prisbasbelopp)*30/40-50 000= 22 686 kronor per år.

Sammanlagd pension blir 72 686 kronor per år. Det blir 6 057 kronor per månad.

Det är viktigt att du anmäler förändringar till oss, till exempel om du gifter om dig eller om du får barn. Om du får för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka dem.

Anmäl ändringar