För att inkomsten ska vara pensionsgrundande behöver årsinkomsten överstiga gränsen för deklarationsskyldighet. Gränsen går vid 42,3 procent av prisbasbeloppet. Det motsvarar en årsinkomst som är 22 208 kronor eller högre (2023). Om inkomsten passerar den gränsen är inkomsten pensionsgrundande från första kronan, det vill säga hela årsinkomsten ligger till grund för beräkning av pensionsrätten. Om inkomsten är lägre så får man ingen pensionsrätt alls.
Det finns tre olika typer av pensionsavgifter som finansierar pensionsrätterna:
- allmän pensionsavgift
- arbetsgivaravgift (motsvarande för egenföretagare är egenavgift)
- statlig ålderspensionsavgift
Allmän pensionsavgift
Den försäkrade betalar själv en allmän pensionsavgift på 7 procent av lönen och av ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringarna (sjuk- och aktivitetsersättning är undantaget).
Inbetalningen görs som en del av preliminärskatteavdraget. Avgiften betalas på inkomster upp till 8,07 inkomstbasbelopp. I samband med taxeringen får du ett avdrag på din skatt som motsvarar den allmänna pensionsavgiften. Det innebär i praktiken att du inte betalar någon avgift utan den allmänna pensionsavgiften finansieras med allmänna skatter.
Arbetsgivaravgift och egenavgift
Arbetsgivare betalar en pensionsavgift på 10,21 procent av varje anställds lön. För egenföretagare motsvaras detta av egenavgiften. Avgiften betalas på hela inkomsten, även för inkomster som överstiger 8,07 i inkomstbasbelopp.
Inkomster som överstiger 8,07 i inkomstbasbelopp ger inte pensionsrätt. Den delen av avgiften förs till statsbudgeten och betraktas som en skatt. För dig som är egenföretagare
Staten betalar ålderspensionsavgift
Har du pensionsgrundande ersättningar från social- och arbetslöshetsförsäkringen betalar staten en pensionsavgift på 10,21 procent. För dig som har sjuk- och aktivitetsersättning betalar staten hela avgiften på 18,5 procent.
Om du har tillgodoräknats pensionsgrundande belopp för barn, plikttjänst eller studier betalar staten hela avgiften på 18,5 procent. Den statliga ålderspensionsavgiften finansieras med allmänna skattemedel.
Pensionsavgift och pensionsrätt – hur går det ihop?
De avgifter på dina inkomster som går till pensionen är sammanlagt 17,21 procent. Samtidigt sägs det att pensionsavgiften och pensionsrätten är 18,5 procent av pensionsunderlaget. Hur går det ihop?
Det beror på att den pensionsgrundande inkomsten är inkomsten efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften på 7 procent. Det är på den pensionsgrundande inkomsten som avgiften är 18,5 procent. 18,5 procent av inkomsten efter avdraget på 7 procent motsvarar en avgift på 17,21 procent av hela inkomsten.
Den högsta inkomst som du behöver betala pensionsavgift för är 8,07 inkomstbasbelopp. Det betyder att det högsta möjliga pensionsgrundande inkomsten blir 93 procent av 8,07 inkomstbasbelopp, det vill säga 7,5 inkomstbasbelopp.
Så förvaltas pensionsavgifterna
Avgiften till inkomstpensionen betalas in till AP-fonderna som är inkomstpensionens buffertfonder. När inkomsterna är kända efter taxeringen registreras varje persons avgift som en pensionsrätt. Det innebär en insättning av ett fiktivt belopp. Pensionsrätten kan ses som en fordran på pensionssystemet, det betyder att pensionssystemet står i skuld till en person innan pensionen börjar betalas ut.
Avgiften som går till premiepensionen betalas däremot in direkt på ett personligt pensionskonto och ingen motsvarande skuld uppstår där. Premiepensionen är ett fonderat system och innebär att avgiften placeras allt eftersom den kommer in på ett räntebärande konto.
