Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Du använder en gammal webbläsare

Vi rekommenderar att du uppdaterar den eller byter till en annan för att webbplatsen ska fungera bra.

Rekommenderade webbläsare

Varför finns det fattiga pensionärer - vilka är de och hur kan de bli färre?

I denna rapport studerar vi de som är relativt fattiga bland de som är 65 år eller äldre. Fattigdom mäts genom absolut och relativ fattigdom. Absolut fattigdom visar om man har en standard över en viss levnadsnivå. Relativ fattigdom, eller relativ låg ekonomisk standard, visar standarden i förhållande till hela befolkningen. Vi visar också vilka effekter olika regeländringar inom den allmänna pensionens grundskydd skulle ge för andelen relativt fattiga.

Webbinarium kring rapporten där vi presenterar och debatterar den sjätte och sista rapporten i Pensionsmyndighetens faktaserie om pensioner.

Sammanfattning av rapporten

Rapporten är nummer 6, 2022, i faktaserien om pensionerna.

Andelen med relativ låg ekonomisk standard var cirka 13 procent 2020 såväl för gruppen över 65 som under 65 år. Bland pensionärer har andelen med relativ låg ekonomisk standard varit i princip oförändrad mellan 2011 och 2020. Det finns dock betydande skillnader mellan olika grupper av pensionärer. Kvinnor, ensamstående och de äldsta pensionärerna samt utrikesfödda löper en särskilt stor risk för att hamna under inkomstgränsen för relativ låg ekonomisk standard. Det beror bland annat på att det i snitt har haft lägre löner och/eller lägre arbetskraftsdeltagande. De utrikesfödda har också färre bosättningsår i Sverige vilket ger både en lägre inkomstgrundad pension och en lägre garantipension.

Den ekonomiska standarden har sedan både 1991 och 2011 utvecklats bättre för gruppen som är 65 år eller äldre jämfört med den delen av befolkningen som är yngre än 65 år.

Måttet för låg ekonomisk standard har vissa brister som medför att en del pensionärer i själva verket har en bättre ekonomisk situation än vad måttet visar. Måttet beaktar till exempel inte förmögenhet. En låg bostadskostnad ger också ett lägre bostadstillägg, vilket gör att personer med låg bostadskostnad har en större risk att betecknas som fattiga än om de haft en hög bostadskostnad.

Vi visar i rapporten olika alternativ lagstiftaren skulle kunna välja för att minska andelen relativt fattiga. Det som ger störst effekt är om alla skulle få tillgodoräkna sig en boendekostnad om minst 7 500 kronor per månad i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd, andelen relativt fattiga skulle då minska från 15,5 procent till 9,7 procent. Kostnaden skulle bli 5,9 miljarder. 

Tabellen visar hur måttet för andelen relativt fattiga sjunker från 15,5 procent (2022) till 3,7 procent om alla de angivna förändringarna genomförs. Vi utgår här från år 2022 vilket beräknas ge en högre andel än 2020. 

Effekt av olika regeländringar på andel med relativ låg ekonomisk standard för år 2022
Effekt Andel med låg ekonomisk standard
Utgångsläge 15,5
 Alla får tillgodoräkna sig en boendekostnad om minst 7 500 kronor per månad i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd  9,7
Samt Ta bort förmögenhetsprövningen inom bostadstillägg 7,7    
Samt Alla i mörkertalet får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd 4,6
Samt Alla får 40 bosättningsår i garantipension 3,7