Undersökningen har genomförts sedan år 2010, då Pensionsmyndigheten bildades. Det är en slumpmässigt utvald webbpanel som är intervjuade.
Sammanfattning
- Imageundersökningen för år 2024 visar att förtroendet för Pensionsmyndigheten fortfarande ligger på höga nivåer.
- Förtroendet för Pensionsmyndigheten och för pensionssystemet har ökat till ungefär samma nivåer som 2022, efter att ha minskat något 2023.
- En förklaring till att det ökade förtroendet kan vara på grund av det inte genomförts några nya pensionsrelaterade åldershöjningar under 2024.
- Sett över tid har förtroendet långsamt ökat för Pensionsmyndigheten och pensionssystemet bland både pensionärer och pensionssparare, även om förtroendet alltid varit högre hos pensionärer.
Något högre förtroende för myndigheten jämfört med 2023
Årets undersökning visar att 48 procent av pensionsspararna och 78 procent av pensionärerna har förtroende för myndigheten. Det är något större andelar jämfört med förra året och tillbaka på ungefär samma nivå som år 2022.
Pensionsmyndighetens mål är att 60 procent bland pensionssparare och pensionärer ska ha förtroende för myndigheten. Vi överskrider målet för pensionärerna men underskrider målet för pensionsspararna. Resultatet är något bättre i år jämfört med förra årets undersökning.
En mindre andel pensionssparare svarar att deras förtroende minskat på frågan om deras förtroende har ökat, minskat eller varit oförändrat det senaste året. Andelen var 6 procent i år jämfört med 10 procent 2023. Det innebär att resultatet har förbättrats. Andelen som svarar att deras förtroende ökat de senaste 12 månaderna gått upp från 1 procent 2023 till 3 procent 2024.
Även något större förtroende för pensionssystemet
Förtroendet för pensionssystemet har även ökat bland pensionsspararna efter att ha minskat år 2023. 34 procent bland pensionsspararna uttrycker förtroende för pensionssystemet jämfört med 26 procent 2023 och 30 procent 2022. Förtroendet bland pensionärerna ligger kvar på ungefär samma nivå, 52 procent i år jämfört med 50 procent förra året.
Möjliga förklaringar till det något högre förtroendet
En förklaring till att förtroendet för både Pensionsmyndigheten och pensionssystemet ökar igen kan vara att debatten om höjda pensionsåldrar avtagit något i och med att det har inte genomförts några nya pensionsrelaterade åldershöjningar.
Årskullen född 1957 som hamnade i kläm i samband med 2023 års åldershöjning för att få det förhöjda grundavdraget på pension fick också en kompensation för detta under 2024.
Även åldershöjningen för att få grundskydd, från 65 till 66 år, kan ha påverkat undersökningen eftersom pension vid 65 år fortfarande lever kvar som en norm i viss utsträckning. År 2023 förekom det debatt i media om årskullen födda 1957 som var den första kullen som fick förhöjt grundavdrag först från 66 års ålder jämfört med tidigare 65 år. Information om förändringen kom relativt sent vilket innebar att en del av dem födda 1957 hann planera att gå i pension utan vetskap om förändringen.
Ökat förtroendet över en längre tid
Sett över flera års tid har förtroendet långsamt ökat för Pensionsmyndigheten bland både pensionärer och pensionssparare, även om förtroendet alltid varit högre hos pensionärer. Det ökande förtroendet över tid är ett gott tecken men Pensionsmyndigheten hade gärna sett ett högre förtroende bland pensionsspararna.
Kännedom, handläggning, service och bemötande driver förtroendet
Att en större andel pensionärer jämfört med pensionssparare har förtroende för Pensionsmyndigheten kan antas bero på att de har haft kontakt med Pensionsmyndigheten och därmed känner till myndigheten i större utsträckning än pensionsspararna. I år uppger 49 procent bland pensionsspararna och 78 procent bland pensionärerna att de känner till Pensionsmyndigheten ganska eller mycket väl, vilket är på samma nivåer som förra året.
Handläggningen, servicen och bemötandet är viktiga faktorer för ett högt förtroende. En positiv indikator är att Pensionsmyndigheten enligt sina kundundersökningar får mycket bra omdömen, både avseende service och bemötande.
Även media, släkt och vänner påverkar förtroendet
De som inte själva har varit i kontakt med myndigheten bildar generellt sin uppfattning om myndigheten genom det de hör från släkt och vänner och genom det de uppmärksammar i media.
Enligt årets imageundersökning upplever 47 procent av pensionsspararna och 54 procent av pensionärerna som uppmärksammat Pensionsmyndigheten i media att myndigheten framställs positivt. Det kan jämföras med förra året då 35 procent av pensionsspararna repektive 59 procent av pensionärerna tyckte att Pensionsmyndigheten framställdes positivt i media.
Tidigare undersökningar i serien
Mer information
Om du vill få mer information om den här undersökningen i form av rapporter, tabeller eller andra underlag, kan du maila undersökningsverksamheten på Pensionsmyndigheten. Det gäller också om du vill ta del av tidigare undersökningar i serien.undersokningar@pensionsmyndigheten.se
Fler undersökningar
Pensionsmyndigheten genomför årligen flera mätningar och undersökningar du kan ta del av.Pensionsmyndighetens undersökningar
