Kunskap och attityd 2024

Frågorna handlar i huvudsak om självskattad kunskap. Undersökningen bland pensionssparare har genomförts sedan 2013 och undersökningen bland pensionärer sedan 2021. Undersökningarna genomförs sedan 2020 inom ramen för en slumpmässigt rekryterad webbpanel, tidigare gjordes de via telefonintervjuer.

I det följande återges resultaten från undersökningen i oktober 2024 i korthet, med koppling till fem av effektmålen.

Effektmål 1 och 2: kunskap om hur man tar reda på hur stor pensionen blir och kunskap om hur stor pensionen kan komma att bli

53 procent av pensionsspararna och 66 procent av pensionärerna svarar att de vet hur de ska ta reda på hur stor deras pension kan komma att bli. På en uppföljande kunskapsfråga uppger så gott som alla sådana svar som vi betraktar som rätt, det vill säga framför allt minpension.se, pensionsmyndigheten.se, men också bank, rådgivare och orange kuvert. Äldre pensionssparare svarar att de vet i större utsträckning än yngre pensionssparare.

70 procent av pensionsspararna och 92 procent av pensionärerna svarar också att de åtminstone har en viss uppfattning om hur stor deras framtida pension kan komma att bli. Män i något större utsträckning än kvinnor och äldre pensionssparare i större utsträckning än yngre pensionssparare.

Vi kan också konstatera att antalet registrerade användare i prognostjänsterna, det vill säga prognostjänsten direkt på Min pension och prognostjänster kopplade till Min pension som finns på Pensionsmyndighetens webbplats och andra aktörers webbplatser fortsatt att öka från 4,8 miljoner till 5 miljoner under 2024. Detta är en tydlig indikator på att allt fler pensionssparare hittar till prognostjänsterna.

Jämfört med 2023 är det något större andelar bland pensionsspararna som uppger att de vet hur de ska ta reda på hur stor pensionen blir och som uppger att de vet hur stor pensionen kan komma att bli. Det innebär en viss återhämtning efter 2023 års svacka, även om resultaten inte är tillbaka på samma nivå som 2022 och åren innan dess.

Svackan 2023 kan bero på ett annat privatekonomiskt fokus i samband med fortsatt hög inflation och högt ränteläge, även om räntor och inflation successivt avtog under 2023. Det kan också bero på de tidigare ändringarna i pensionssystemet och åldershöjningarna som ännu inte är fastställda för alla årskullar, vilket kan bidra till en större osäkerhet.

Återhämtningen 2024 kan bero på att man i år engagerat sig i sin pension i större utsträckning och en något bredare kunskap om att pensionsåldrarna kommer att höjas, vilket kan ha gjort att osäkerheten därmed har avtagit något.

Trots att resultaten för pensionsspararna inte är helt ikapp sedan tappet förra året uppfattar Pensionsmyndigheten siffrorna som tillfredställande. 

Bland pensionärerna är resultaten på tillfredställande och högre nivåer än bland pensionsspararna, vilket är naturligt eftersom de när de börjar ta ut sin pension i stort sett sitter med facit på hand, även om pensionsutbetalningarna kan variera något från år till år.

Effektmål 3: Kunskap om vilka delar pensionen består av

Pensionen består i huvudsak av tre delar:

• allmän pension
• tjänstepension 
• privat pension

58 procent bland pensionsspararna och 81 procent av pensionärerna svarar i undersökningen att de vet vilka delar pensionen består av. På en uppföljande kunskapsfråga till dem som uppger att de vet lyckas 55 procent pricka in alla tre delarna, vilket motsvarar 32 procent av alla pensionssparare. Bland pensionärerna lyckas 38 procent, motsvarande 31 procent av alla pensionärer, pricka in alla tre delarna. Det är på ungefär samma nivå som 2023. Äldre pensionssparare svarar i större utsträckning än yngre pensionssparare att de vet vilka delar pensionen består av och kan också nämna de olika delarna i större utsträckning. 

Pensionsmyndighetens bedömning är att det är relativt få som känner till pensionens olika delar och skulle gärna se att fler skulle känna till dem för en större förståelse för vad som bygger pensionen.

Effektmål 4: Kunskap om vilka delar som påverkar pensionen mest

De saker som påverkar storleken på pensionen mest är livsinkomsten, tjänstepensionen och när man börjar ta ut sin pension. 

På den öppna frågan i undersökningen vad man tror påverkar pensionsstorleken mest svarar 57 procent av pensionsspararna spontant något som kan härledas till livsinkomsten. 21 procent svarar pensioneringstidpunkten, alltså när man börjar ta ut sin pension, och 17 procent tjänstepensionen. 

Bland pensionärerna svarar 68 procent något som kan härledas till livsinkomsten, 14 procent pensioneringstidpunkten och 13 procent tjänstepensionen.

Andelarna pensionssparare som spontant svarar något som kan härledas till livsinkomsten har minskat något jämfört med 2023. Andelarna som spontant svarar något som kan härledas till pensioneringstidpunkten har också minskat något både bland pensionssparare och pensionärer. En förklaring till det senare kan vara att inga pensionsåldershöjningar genomfördes under året, till skillnad mot 2023, då det genomfördes flera pensionsåldershöjningar som det informerades om i media.

Undersökningen visar samtidigt andra resultat som indikerar att förståelsen för pensioneringstidpunktens betydelse är relativt god. Det är en så gott som oförändrad andel av pensionsspararna jämfört med förra året, där 69 procent förstår att ett år extra arbete ger mer i pension. Det är också så gott som oförändrade andelar pensionsplanerare som planerar att arbeta något eller några år extra, 39 procent, och som planerar att fortsätta arbeta när de tar ut pension för att förbättra sin ekonomi som pensionär, 27 procent.

När det gäller tjänstepensionen är det något större andelar som spontant svarar det i år jämfört med förra året.

Kvinnor uppger i högre grad än män hur mycket man arbetar och om man arbetar heltid eller deltid.

Pensionsmyndighetens bedömning är att kunskapen om livsinkomstens betydelse för pensionen är tillfredställande, och att det är positivt att fler spontant tänker på tjänstepensionens betydelse, även om det fortfarande är önskvärt med en mer utbredd kunskap om både tjänstepensionens och pensioneringstidpunktens påverkan på pensionen.

Det privata sparandet är det mest vanliga svaret

På frågan vad man tror påverkar pensionsstorleken mest är ett privat pensionssparande det enskilt mest vanliga svaret bland pensionsspararna, precis som förra året. 45 procent har svarat det. Yngre svarar det i betydligt större utsträckning än äldre. Det är 53 procent bland 18–35-åringar jämfört med 25 procent bland 55–65-åringar. Det privata pensionssparandet är i själva verket en liten del av pensionen för de flesta.

Att så många svarar det kan till viss del bero på att det är det enda man upplever kan påverka pensionen, om man redan arbetar heltid, får den lön man kan få och har tjänstepension. Det kan också bero på att det förekommer mycket marknadsföring för olika sparprodukter från olika aktörer inom pensionsbranschen.

Effektmål 5: Stärkta som konsumenter inom pensionsområdet

Pensionsmyndighetens konsumentstärkande uppdrag handlar om att stärka pensionssparares och pensionärers ställning som konsumenter av finansiella produkter inom pensionsområdet. I uppföljningen har Pensionsmyndigheten valt att göra en bredare tolkning och innefatta konsumenternas ställning inom pensionsområdet generellt sett, inte bara som konsumenter av finansiella produkter.

I undersökningen framkommer det att 28 procent bland pensionsspararna upplever att de har den kunskap de behöver för att göra aktiva val som påverkar deras framtida pension och att 20 procent upplever att de har goda kunskaper om pensionssparande. Detta är resultat som är snarlika resultaten förra året, vilket innebär fortsatt mindre andelar jämfört med 2022 och enligt Pensionsmyndighetens bedömning relativt små andelar.

Det är samtidigt 39 procent bland pensionsspararna upplever att de har den information och det stöd de behöver för att kunna ta beslut inför och kring sin pension. Det är också på samma nivå som 2023 och enligt Pensionsmyndigheten ett mer betryggande resultat än vad det gäller den egenupplevda kunskapen, men Pensionsmyndigheten hade gärna sett bättre siffror.

Även här är det betydligt fler bland pensionärerna, 70 procent, som svarar att de har den information och stöd de behöver i pensionsfrågor.

42 procent bland de pensionssparare som uppger att de fått/gjort prognos upplever att prognosen gett dem bättre förutsättningar att fatta beslut i frågor kring deras pension. Detta är också i nivå med 2023 år resultat. 

Män och äldre pensionssparare visar mer självförtroende i pensionsfrågor jämfört med kvinnor och yngre pensionssparare.

Pensionssystemet är svårt

35 procent bland pensionsspararna upplever att pensionssystemet är svårt att förstå, medan 14 procent tycker att det är lätt att förstå. Andelen som tycker det är svårt är mindre jämfört med 2023 då 40 procent svarade att de tycker det är svårt, och resultaten är tillbaka till 2022 års nivå igen. Bland pensionärerna är det en större andel än bland pensionsspararna som svarar att de tycker det är lätt att förstå pensionssystemet, 37 procent, vilket är i nivå med 2023 år resultat.

Svackan i självförtroendet bland pensionsspararna 2023, och att fler då upplevde att pensionssystemet var svårt att förstå, kan bero på de tidigare ändringarna i pensionssystemet, i form av bland annat inkomstpensionstillägget och höjd garantipension, och åldershöjningarna som ännu inte är fastställda för alla årskullar, som kan ha lett till att människor inte känner att pensionerna är förutsägbara i lika stor utsträckning som tidigare.

Svackan i självförtroendet bland pensionsspararna 2023, och att fler då upplevde att pensionssystemet var svårt att förstå, kan bero på flera saker. Det kan vara de tidigare ändringarna i pensionssystemet, i form av bland annat inkomstpensionstillägget och höjd garantipension, och åldershöjningarna som ännu inte är fastställda för alla årskullar, som kan ha lett till att människor inte känner att pensionerna är lika förutsägbara i samma utsträckning som tidigare.

Närmare en tredjedel känner oro

30 procent bland pensionsspararna uppger att de känner sig oroliga när de tänker på storleken på sin kommande pension, 30 procent att de känner sig lugna. Män känner sig lugna i större utsträckning än kvinnor (36 procent jämfört med 25 procent). 

Betydligt färre bland pensionärerna, 13 procent, jämfört med pensionsspararna, känner sig oroliga när de tänker på storleken på sin framtida pension, och 61 procent känner sig lugna. Manliga pensionärer känner sig lugna i större utsträckning än kvinnliga pensionärer (69 procent jämfört med 51 procent).

Kännedom om bostadstillägg

I undersökningen ställer vi också frågor till pensionärerna om kunskapen om bostadstillägg som en uppföljning av det mål Pensionsmyndigheten har att pensionärerna ska veta om de har rätt till tillägg eller andra förmåner.

59 procent av pensionärerna uppger att de vet vad de kan göra för att bibehålla eller förbättra sin ekonomi om deras livssituation skulle ändras. Det är på samma nivå som 2023.

72 procent av pensionärerna uppger att de känner till att det finns tillägg att söka för den som har låg pension. Det är en något mindre andel jämfört med 2023 då det var 77 procent som uppgav det. 49 procent av dem som svarar att de åtminstone har en aning om att det finns tillägg att söka svarar att de känner till vad som påverkar rätten till bostadstillägg/försörjningsstöd. Det är på samma nivå som 2023.

Pensionsmyndigheten uppfattar kännedomen om bostadstillägget i undersökningen som högre än förväntat. Det kan vara så att intervjupersonerna vill framstå som kunniga vilket ibland förekommer på raka frågor som dessa i kunskapsundersökningar. 

Observera att även många av ovanstående frågor handlar om självskattad kunskap. Syftet med de frågorna är att få en bild av vilket självförtroende som pensionssparare och pensionärer har i pensionsfrågor och hur självförtroendet utvecklar sig över tid.

Tidigare undersökningar i serien

Kunskap och attityd 2023

Mer information

Om du vill få mer information om den här undersökningen eller ta del av tidigare undersökningar i serien, i form av rapporter, tabeller och andra underlag, kontakta undersökningsverksamheten på Pensionsmyndigheten.undersokningar@pensionsmyndigheten.se

Fler undersökningar

Pensionsmyndigheten genomför årligen ett antal undersökningar. Ta del av fler av våra undersökningar och mätningar. Pensionsmyndighetens undersökningar