Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen
Webbplatsen kan inte läsas in korrekt

Se till att du använder en rekommenderad webbläsare. Är så redan fallet, försök besöka oss igen om en stund.

Rekommenderade webbläsare

Ekonomiskt stöd när anhörig dör - efterlevandepension

In English

När en nära anhörig dör kan du som närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension ingår i den allmänna pensionen och består av barnpension, omställningspension och änkepension.

Om en nära anhörig dör så innebär det inte bara sorg och saknad. Det kan också påverka den ekonomiska situationen för de efterlevande. En inkomst i familjen försvinner men de flesta utgifter är fortfarande kvar. Efterlevandepensionen är en ekonomisk trygghet som ska täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med.

Din efterlevandepension kommer, för varje år utbetalningen fortsätter, att räknas om automatiskt mot ett index som speglar pris och löneutvecklingen i samhället. 
Får du en utbetalning av efterlevandepension över ett årsskifte räknas beloppen om. 

Pension månaden ut

Pension och eventuella förmåner som bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd
från Pensionsmyndigheten betalas ut till dödsboet för hela månaden då dödsfallet inträffade.

Informationsmöten för dig som förlorat en nära anhörig

Har du förlorat en närstående och har frågor om efterlevandepension, bostadstillägg, bouppteckning och deklaration? Välkommen att delta på våra digitala informationsmöten.Informationsmöten

Så får du efterlevandepension

När vi på Pensionsmyndigheten får uppgift från Skatteverket om att någon som bor i Sverige har avlidit utreder vi om det finns efterlevande som har rätt till någon typ av efterlevandepension. Om en nära anhörig till dig avlidit och du är efterlevande, skickar vi ett beslut till dig om du har rätt till efterlevandepension. 

I vissa fall måste vi be dig om kompletterande uppgifter innan vi kan besluta om du har rätt till efterlevandepension. Vi skickar då ett brev till dig och ber om att få den uppgift vi saknar. Därefter fattar vi ett beslut om efterlevandepension och du får ett beslutsbrev från oss. Kan vi inte bedöma om det finns någon efterlevande som har rätt till efterlevandepension skickar vi ett informationsbrev om detta till dödsboet. Om efterlevandepension betalas ut över ett eller flera årsskiften räknas beloppen alltid om varje år.

Du som bor utomlands måste själv ansöka

Bor du utanför Sverige måste du själv ansöka om efterlevandepension. Ansökan behövs också om efterlevande är ett barn och den avlidne föräldern aldrig bott i Sverige. Ansökan behövs alltid om dödsfallet inträffade före den 1 november 2012. Efterlevandepension om du bor utanför Sverige

Arbetsrelaterat dödsfall

Är dödsfallet arbetsrelaterat kan dödsboet få begravningshjälp. Du som är efterlevande kan också ha rätt till efterlevandelivränta. Mer om arbetsrelaterat dödsfall

Efterlevandepension består av följande ersättningar till anhöriga

Det finns tre olika ersättningar inom efterlevandepensionen. Beroende på om du är yngre än 18 år, gift, registrerad partner eller änka kan du ha rätt till ekonomisk ersättning när en nära anhörig dör. 

Barn kan ha rätt till barnpension och efterlevandestöd

Ett barn kan få efterlevandepension om en eller båda föräldrarna avlidit. Som barn räknas även 18–20-åringar som studerar på grund- eller gymnasieskola. Mer om barnpension

Make, maka och sambo kan ha rätt till omställningspension

Är du född 1958 eller senare och är yngre än 66 år när din maka eller make avlider kan du få omställningspension. Även du som är sambo kan få omställningspension om ni har, har haft eller väntar gemensamt barn eller om ni förut varit gifta eller registrerade partners. Mer om omställningspension

Änka kan ha rätt till änkepension

Du kan ha rätt till änkepension om du är kvinna och var gift den 31 december 1989 med din nu avlidne make. Vilka krav som ställs för att du ska få änkepension och hur den beräknas beror på vilket år du är född. Mer om änkepension

Är du född 1958 eller senare och är yngre än 66 år får du i första hand omställningspension.

Många har förutom den allmänna pensionen även andra pensioner och försäkringar som du som anhörig kan ha rätt till ekonomisk ersättning från.

Avtals- eller tjänstepension

Hade den avlidne avtals- eller tjänstepension från sina nuvarande eller tidigare arbetsgivare kan du som efterlevande ha rätt till ersättning därifrån. Kontakta den avlidnes tjänstepensionsbolag för mer information.

Privat pensionsförsäkring

Till de privata pensionsförsäkringarna ingår i många fall också ett efterlevandeskydd. Det innebär att du då kan få ersättning från den avlidnes pensionsförsäkring.

I vissa fall behöver vi kompletterande uppgifter från dig för att kunna fatta beslut om efterlevandepension. Till exempel om den avlidne inte var gift vet vi inte alltid om det finns en vuxen efterlevande som kan ha rätt till efterlevandepension. Kompletterande uppgifter behövs i följande situationer: 

  • om ni var gifta men inte folkbokförda på samma adress vid dödsfallet.
  • om du var sambo med den avlidne utan att vara gift eller ha barn.
  • om den avlidne bott eller arbetat någon del av sitt liv utanför Sverige.

I vissa fall behöver vi en ansökan från dig för att vi ska kunna fatta beslut om efterlevandepension. Det gäller i följande situationer:

  • Om dödsfallet inträffade före den 1 november 2012.
  • Om den avlidne föräldern, makan eller maken var bosatt utanför  Sverige vid dödsfallet.
  • Om du med ansökan vill begära att få efterlevandepension efter en försvunnen person som kan antas vara avliden.
  • Om personen som avlidit hade ett samordningsnummer behöver vi i vissa fall en ansökan. Kontakta Pensionsmyndigheten för att ta reda på vad som gäller för dig.

Du kan ha rätt till ersättning även för en tid tillbaka, räknat från månaden din ansökan kommit till Pensionsmyndigheten. Tiden skiljer sig åt beroende på vilken förmån du kan få:

  • Efterlevandepension till vuxna – tre månader tillbaka
  • Barnpension – två år tillbaka
  • Efterlevandestöd till barn – en månad tillbaka

Bor du utanför Sverige måste du själv ansöka om efterlevandepension. Detta för att Pensionsmyndigheten inte har kännedom om dödsfallet och om var du bor.

Bor du inte inom ett EES-land (EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechenstein) eller Schweiz ska du ansöka om svensk efterlevandepension på en svensk ansökningsblankett för bosatta utanför Sverige. Till ansökan ska du bifoga ett dödsfallsintyg och ett vigselbevis.

Bor du inom EES eller Schweiz kan du vända dig till pensionsmyndigheten i det land du bor i. Den myndigheten skickar då en ansökan om efterlevandepension till Pensionsmyndigheten i Sverige.  Efterlevandepension för dig som bor utanför Sverige

Som efterlevande kan du få efterlevandepension efter någon som är försvunnen om det kan antas att personen är död.

För att Pensionsmyndigheten ska kunna pröva om du har rätt till efterlevandepension måste du lämna in en ansökan. I samband med ansökan måste du intyga att du inte vet om den försvunna personen lever.

Bestämmelserna om retroaktiv utbetalning av efterlevandepension har ändrats över tid.

Om du kan få efterlevandepension utan ansökan finns det, enligt reglerna som gäller från och med 1 november 2012, ingen begränsning i retroaktivitet.

I vissa fall krävs ansökan för att du ska kunna få efterlevandepension. Detta gäller om till exempel den person som du måste ansöka om att få efterlevandepension för är försvunnen och antas vara död, om den avlidne bodde utomlands, om du bor utomlands vid dödsfallet eller om dödsfallet inträffade före den 1 november 2012.

Om ansökan krävs för efterlevandepension kan efterlevandepension till vuxna betalades ut längst tre månader tillbaka från ansökningsmånaden och barnpension kan betalas ut längst två år tillbaka från ansökningsmånaden.

Före 1 november 2012 gällde att efterlevandepension till vuxna betalades ut längst tre månader tillbaka från ansökningsmånaden, för barnpension och efterlevandestöd gällde längst två år tillbaka från ansökningsmånaden.

Reglerna om utbetalning av efterlevandestöd för retroaktiv period har ändrats över tid.

  • För ansökan som har kommit in till Pensionsmyndigheten från och med januari 2020 får efterlevandestöd inte betalas ut för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
  • Under perioden juli 2018–december 2019 gäller att efterlevandestöd betalas ut längst sex månader tillbaka från ansökningsmånaden.
  • Fram till och med juni 2018 gäller att efterlevandestöd betalas ut längst två år tillbaka från ansökningsmånaden.

Efterlevandeguiden – ett praktiskt stöd vid dödsfall

Att förlora någon nära är omtumlande. För de flesta kan det vara svårt att veta vad man ska göra och i vilken ordning. Till din hjälp finns Efterlevandeguiden, en webbplats som samlar det viktigaste du behöver veta när en närstående dör.

Den innehåller checklistor som hjälper dig att prioritera vad du ska börja med, och vad som kan vänta. Till exempel hur du förbereder en begravning och sköter ett dödsbo. Du hittar också kontaktuppgifter till organisationer som hjälper människor i sorg. Efterlevandeguiden

Sammanfattning

  • Om du är efterlevande maka, make eller sambo kan du ha rätt till omställningspension.
  • Om du är kvinna och var gift med din make den 31 december 1989 kan du ha rätt till änkepension.
  • Om du är efterlevande barn kan du ha rätt till barnpension.
  • I de flesta fall behövs ingen ansökan för att Pensionsmyndigheten ska pröva om du har rätt till efterlevandepension.

Uppdaterad