Barnpension och efterlevandestöd till barn

Du som är över 18 år kan ha rätt till barnpension om du studerar i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning. Du behöver anmäla uppgifter om dina studier till oss. Anmäl uppgifter om dina studier

Har båda dina föräldrar avlidit får du en barnpension efter varje förälder. Du får efterlevandestöd om barnpensionerna efter båda föräldrarna tillsammans är lägre än 3 500 kronor per månad eller 42 000 kronor per år. Årsbeloppet motsvarar 80 procent av aktuellt prisbasbelopp. 2023 är prisbasbeloppet 52 500 kronor.

Om du har syskon som också får barnpension får ni alltid lika stor del av den avlidne förälderns framtida pension. Hur mycket du får i barnpension beror på hur många syskon ni är och yngsta syskonets ålder:

• Är du yngre än 12 år och inte har några syskon får du 35 procent av den avlidne förälderns framtida pension i barnpension.
• Har du fyllt 12 år och inte har några syskon får du 30 procent i barnpension.
• Är ni flera syskon och det yngsta syskonet är under 12 år får det yngsta syskonet 35 procent i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 procent per barn. Oavsett hur många syskon ni är delas det sammanlagda beloppet lika mellan er.
  Detsamma gäller om båda föräldrarna är avlidna oavsett hur gamla ni är.
• Är ni flera syskon och det yngsta syskonet fyllt 12 år får det yngsta barnet 30 procent i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 20 procent per barn. Oavsett hur många syskon ni är delas det sammanlagda beloppet lika mellan er.

Syskonens barnpensioner får tillsammans bli högst 100 procent av den avlidne förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension får barnpensionerna tillsammans bli högst 80 procent. 

Det beräkningsunderlag som Pensionsmyndigheten använder för att bestämma hur stor barnpensionen blir motsvarar i princip den avlidnes framtida pension.

Om den avlidne var yngre än 66 år vid dödsfallet görs en beräkning av hur mycket pension hen hade kunnat tjäna in. Den avlidnes pensionsgrundande inkomster för de fem sista åren före dödsfallet ligger till grund för beräkningen av hur stor den avlidnes framtida pension hade kunnat bli.

Beräkningen görs för att räkna ut hur mycket pension den avlidne hade kunnat tjäna in från och med det år dödsfallet inträffade till och med det år hen skulle ha fyllt 65 år. Det görs på följande sätt:

• För att beräkningen ska göras måste den avlidne ha pensionsunderlag (pensionsgrundande inkomster eller pensionsgrundande belopp) för minst tre av de fem sista åren före dödsfallet.
• De pensionsunderlag som finns för dessa fem år räknas om för att kompensera för värdeförändringen. Efter omräkningen har alla pensionsunderlag värdet som om de tjänats in det år dödsfallet inträffade.
• Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort.
• På de pensionsunderlag som är kvar räknar vi fram ett medelvärde.
• Den avlidnes uppskattade intjänande för ett år beräknas till 18,5 procent av medelvärdet.
• Vi räknar med att den avlidne kunde ha tjänat in denna summa varje år från och med det år dödsfallet inträffade till och med det år hen skulle ha fyllt 65 år.

Om pensionsunderlag saknas för tre av de fem sista åren

Ibland kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning även om den avlidna bara har pensionsunderlag i Sverige för ett eller två av de fem sista åren. Det gäller om hen under dessa år även har tjänat in pension i ett annat land inom EES eller i Schweiz (EES är EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein). Den tiden kan då läggas samman med pensionsunderlagen i Sverige så att det blir tre år.

I beräkningen får de utländska åren samma värde som de svenska åren.

Delningstal används för att beräkna den avlidnes årliga pension. Barnpensionen beräknas utifrån den avlidnes framtida pension. För att beräkna barnpensionen delas den framräknade summan, pensionsbehållningen, med ett delningstal som gäller för dödsfallsåret. Det ger ett belopp som motsvarar den avlidnes uppskattade årliga framtida pension.

Den avlidne var född 1975 och avled 2023.

Den faktiska pensionsbehållningen är 1 450 000 kronor.

Delningstalet är 17,07.

Pensionsunderlag (efter omräkning till dödsfallsårets värde)

• 2022: 150 000 kronor
• 2021: 210 000 kronor
• 2020: 200 000 kronor
• 2019: 160 000 kronor
• 2018: 100 000 kronor

Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort.

Beräkna medelvärdet av övriga.

150 000 + 200 000 + 160 000 = 510 000

510 000 / 3 = 170 000 kronor

Antagen pensionsrätt

170 000 x 18,5 procent = 31 450 kronor

Det är 17 år från och med 2023 till och med året den avlidne skulle ha fyllt 65 år.

Antagen pensionsbehållning

31 450 x 17 = 534 650 kronor

Den avlidnes pensionsbehållning

1 450 000 + 534 650 = 1 984 650 kronor

Den avlidnes antagna pension

1 984 650 / 17,07 = 116 265 kronor

Hur många procent av 116 265 kronor som barnet får i barnpension beror på hur många syskon som får barnpension och det yngsta barnets ålder.

Tre syskon får barnpension. Det yngsta syskonet är 8 år. De andra två syskonen är 13 och 15 år gamla. 

Så stor del av den avlidnes antagna inkomstpension får syskonen

35 procent + 25 procent + 25 procent = 85 procent

85 procent / 3 = 28,33 procent 

Syskonen får 28,33 procent var.

Har ett barn kommit till Sverige för att adopteras räknas det som barn till sin blivande adoptivförälder. Barnet kan därför få barnpension efter den blivande föräldern även om adoptivföräldern avlider innan adoptionen har blivit klar. 

Barn som har uppehållstillstånd i Sverige och antas komma att vistas här längre tid än ett år har rätt till ekonomiskt stöd om föräldrarna inte kan bidra till deras försörjning.

Om en eller båda föräldrarna är avlidna eller försvunna och det kan antas att de sannolikt är avlidna (som vid krig, naturkatastrofer eller liknande händelser) kan barnet få barnpension och efterlevandestöd.

Har föräldern aldrig arbetat i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 750 kronor per månad som blir aktuellt, eller 3 500 kronor per månad om bägge föräldrarna är avlidna. Detta betalas ut av Pensionsmyndigheten.

Det är ett bidrag som finansieras via skatteuttag och har alltså inte någon omedelbar påverkan på pensionssystemet och övriga pensioner som betalas ut.

Utöver efterlevandestöd och barnpension kan barn vars ena eller båda föräldrar är avlidna få ekonomiskt stöd i form av:

• Försörjningsstöd från kommunen
  Kan bli aktuellt om familjen inte klarar av sin ekonomi.

• Underhållsstöd från Försäkringskassan
  Kan bli aktuellt om ena föräldern inte kan betala för barnet. Barnet kan bo tillsammans med ena föräldern, växelvis med båda föräldrarna eller varaktigt och folkbokförd folkbokförda hos särskild förordnad vårdnadshavare.

I vissa fall står kommunen där barnen är bosatt för barnets behov och betalar boende, mat, kläder och andra kostnader.

Ersättningar samordnas mellan myndigheterna och kommunerna. Om barnet får efterlevandestöd får familjen inte lika mycket i försörjningsstöd från kommunen.

Innan Pensionsmyndigheten gör en retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd dras det försörjningsstöd som betalats ut för samma tid av och betalas tillbaka till kommunen. Detta innebär att om efterlevandestöd betalas ut så kommer barnets stöd från kommunen att minskas med motsvarande belopp.

Efter det att ett barn anlänt till Sverige kan det ta relativt lång tid innan en ansökan om efterlevandestöd kan göras. Först när uppehållstillståndet beviljats och barnet (och dennes förälder) fått sina personnummer kan föräldern eller den utsedda vårdnadshavaren ansöka om ersättning från Pensionsmyndigheten. Utbetalning för barn som inte fyllt 18 år görs alltid till förälder, god man eller till den särskilt förordnade vårdnadshavaren.     

Det är viktigt att du anmäler förändringar, till exempel om du blir adopterad eller avbryter dina studier. Om du får för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka dem. Anmäl ändringar