Du som är barn och har en förälder som avlidit kan få barnpension som ett ekonomiskt stöd. Barnpensionen ersätter en del av den försörjning som den avlidna föräldern bidrog med. Får du en låg eller ingen barnpension kan du även få efterlevandestöd till barn.
Har du fyllt 18 år och har en förälder som avlidit kan du få barnpension om du studerar på grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skola. Utbildningen ska ge rätt till antingen studiehjälp från CSN eller förlängt barnbidrag från Försäkringskassan. Du kan få barnpension som längst till och med juni det år som du fyller 20 år. Oftast behöver du själv inte ansöka om att få barnpension eller efterlevandestöd.
Den barnpension som du får beräknas på den avlidna förälderns allmänna pension, som är den antagna inkomstpensionen. I den antagna inkomstpensionen ingår den pension som din förälder har tjänat in fram till dödsfallet. Ofta ingår även den pension föräldern antas ha kunnat tjäna in från dödsfallet fram till 65 års ålder.
Barnpension (och efterlevandestöd) betalas ut för innevarande månad. Den allra första utbetalningen avser dödsfallsmånaden om den avlidne inte hade pension eller sjuk- och aktivitetsersättning vid dödsfallet.
Efterlevandestöd - ett grundskydd för dig som får låg barnpension
Efterlevandestöd till barn är ett grundskydd för dig som är under 18 år som får låg eller ingen barnpension. Det garanterar att du får barnpension och efterlevandestöd som tillsammans blir lägst 1 550 kronor per månad. Efterlevandestöd kan du få lika länge som du kan få barnpension.
Så mycket får du i barnpension
Om du har syskon som också får barnpension får ni alltid lika stor del av den antagna inkomstpensionen från föräldern. Hur stor den delen blir beror på hur många syskon ni är och yngsta syskonets ålder:
Är du yngre än 12 år och inte har några syskon får du 35 procent av förälderns antagna inkomstpension i barnpension.
Har du fyllt 12 år och inte har några syskon får du 30 procent i barnpension.
Är ni flera syskon och det yngsta syskonet är under 12 år får det yngsta syskonet 35 procent i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 procent per barn. Oavsett hur många syskon ni är delas det sammanlagda beloppet lika mellan er.
Detsamma gäller om båda föräldrarna är avlidna oavsett hur gamla ni är.
Är ni flera syskon och det yngsta syskonet fyllt 12 år får det yngsta barnet 30 procent i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 20 procent per barn. Oavsett hur många syskon ni är delas det sammanlagda beloppet lika mellan er.
Syskonens barnpensioner får tillsammans bli högst 100 procent av den avlidne förälderns antagna inkomstpension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension får barnpensionerna tillsammans bli högst 80 procent.
Ett räkneexempel - så mycket barnpension får tre syskon
Tre syskon får barnpension. Det yngsta syskonet är 8 år. De andra två syskonen är 13 och 15 år gamla.
Så stor del av den avlidnes antagna inkomstpension får syskonen
35 % + 25 % + 25 % = 85 %
85 % / 3 = 28,33 %
Syskonen får 28,33 % var.
Du som är 18-20 år och studerar
Du som är över 18 år kan ha rätt till barnpension om du studerar i grund- eller gymnasieskola eller motsvarande skola. Du behöver anmäla uppgifter om dina studier till oss.
Har båda dina föräldrar avlidit får du en barnpension efter varje förälder. Du får efterlevandestöd om barnpensionerna efter båda föräldrarna tillsammans är lägre än 3 100 kronor per månad eller 37 200 kronor per år. Årsbeloppet motsvarar 80 procent av årets prisbasbelopp.
Adoptivbarn
Har ett barn kommit till Sverige för att adopteras räknas det som barn till sin blivande adoptivförälder. Barnet kan därför få barnpension efter den blivande föräldern även om adoptionen inte blivit klar.
Barnpensionen kan upphöra
Det är viktigt att du anmäler förändringar, till exempel om du blir adopterad eller avbryter dina studier. Om du får för mycket pengar kan du bli skyldig att betala tillbaka dem.
Barn som har uppehållstillstånd i Sverige och antas komma att vistas här längre tid än ett år har rätt till skydd och ekonomiskt stöd om föräldrarna inte kan bidra till deras försörjning.
Om en eller båda föräldrarna är avlidna eller försvunna och det kan antas att de sannolikt är avlidna (som vid krig, tsunamikatastrofen eller liknande händelser) kan de få barnpension och efterlevandestöd. Har föräldern aldrig arbetat i Sverige är det enbart efterlevandestöd på 1 550 kronor per månad som blir aktuellt, eller 3 100 kr per månad om bägge föräldrarna är avlidna. Detta betalas ut från Pensionsmyndigheten. Det är ett bidrag som finansieras via skatteuttag och har alltså inte någon omedelbar påverkan på pensionssystemet och övriga pensioner som betalas ut.
Det ekonomiska skyddet, utöver efterlevandestöd och barnpension kan vara
Försörjningsstöd från kommunen
Kan bli aktuellt om familjen inte klarar av sin ekonomi, eller om barnet är placerat i HVB-hem, familjehem eller stödboende.
Underhållsstöd från Försäkringskassan
Kan bli aktuellt om ena föräldern inte kan betala för barnet. Barnet kan bo tillsammans med ena föräldern, växelvis med båda föräldrarna eller varaktigt och folkbokförd folkbokförda hos särskild förordnad vårdnadshavare.
I vissa fall står kommunen där barnen är bosatt för barnets behov och betalar boende, mat, kläder och andra kostnader. Ersättningar samordnas mellan myndigheterna och kommunerna. Om barnet får efterlevandestöd får familjen inte lika mycket i försörjningsstöd från kommunen.
Innan Pensionsmyndigheten gör en retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd dras det försörjningsstöd som betalats ut för samma tid av och betalas tillbaka till kommunen. Detta innebär att om efterlevandestöd betalas ut så kommer barnets stöd från kommunen att minskas med motsvarande belopp.
Efter det att ett barn anlänt till Sverige kan det ta relativt lång tid innan en ansökan om efterlevandestöd kan göras. Först när uppehållstillståndet beviljats och barnet (och dennes förälder) fått sina personnummer kan föräldern eller den utsedda vårdnadshavaren ansöka om ersättning från Pensionsmyndigheten I dagsläget tar det mellan 9 och 19 månader. Utbetalning för barn som inte fyllt 18 år görs alltid till förälder, god man eller till den särskilt förordnade vårdnadshavaren.
Exempel på beräkning av den antagna pensionen
Den avlidne var född 1971 och avled 2019
Den faktiska pensionsbehållningen är 1 450 000 kronor.
Delningstalet är 16,93.
Pensionsunderlag (efter omräkning till dödsfallsårets värde)
2017: 150 000 kronor
2016: 210 000 kronor
2015: 200 000 kronor
2014: 160 000 kronor
2013: 100 000 kronor
Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort.
Beräkna medelvärdet av övriga.
150 000 + 200 000 + 160 000 = 510 000
510 000 / 3 = 170 000 kronor
Antagen pensionsrätt
170 000 * 18,5 % = 31 450 kronor
Det är 17 år från och med 2019 till och med året den avlidna skulle ha fyllt 64 år.
Antagen pensionsbehållning
31 450 * 17 = 534 650 kronor
Den avlidnes pensionsbehållning
1 450 000 + 534 650 = 1 984 650 kronor
Den avlidnes antagna pension
1 984 650 / 16,93 = 117 227 kronor
Hur stor procent av 117 227 kronor som barnet får i barnpension beror på hur många syskon som får barnpension och det yngsta barnets ålder.
Så här räknar vi ut den antagna pensionsbehållningen
Det beräkningsunderlag som Pensionsmyndigheten använder för att bestämma hur stor barnpensionen blir motsvarar i princip den avlidnes allmänna pension i form av antagen inkomstpension.
Detta underlag är inte fullt ut detsamma som visas i de prognoser och besked som den avlidna kan ha fått om sin egen inkomstpension från till exempel det orange kuvertet eller Min pension.
Den avlidnes pensionsgrundande inkomster för de fem sista åren före dödsfallet har stor betydelse för hur stor den antagna pensionsbehållningen kan bli.
Har den avlidne pensionsunderlag för minst tre av de fem sista åren före dödsfallet så kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning.
De pensionsunderlag som finns för dessa fem år räknas om för att kompensera för värdeförändringen. Efter omräkningen har alla pensionsunderlag värdet som om de tjänats in det år dödsfallet inträffade.
Det högsta och lägsta pensionsunderlaget tas bort. På de pensionsunderlag som är kvar räknar vi fram ett medelvärde. Sedan fastställer vi en antagen pensionsrätt som är 18,5 procent av det medelvärdet.
Vi räknar med att den avlidne kunde ha tjänat in den antagna pensionsrätten varje år från och med det år dödsfallet inträffade till och med det år han eller hon skulle ha fyllt 64 år.
Summan av pensionsrätterna för de åren är den antagna pensionsbehållningen. Det motsvarar den pension vi antar att den avlidna skulle kunna ha tjänat in dessa år.
Om pensionsunderlag saknas för tre av de fem sista åren
Ibland kan vi beräkna en antagen pensionsbehållning även om den avlidna bara har pensionsunderlag i Sverige för ett eller två av de fem sista åren. Det gäller om han eller hon under dessa år även har tjänat in pension i ett annat land inom EU/ EES eller i Schweiz. Den tiden kan då läggas samman med pensionsunderlagen i Sverige så att det blir tre år.
I beräkningen får de utländska åren samma värde som de svenska åren.
Pensionsbehållningen delas med delningstalet
Den avlidnes pensionsbehållning delas med det delningstal som gäller för dödsfallsåret. Det ger ett belopp som motsvarar hans eller hennes antagna inkomstpension.
Denna allmänna pension i form av antagen inkomstpension är det underlag som vi använder för att bestämma hur stor barnpensionen blir.
Efterlevandeguiden
I samarbete med Skatteverket och Försäkringskassan har vi gjort en efterlevandeguide för att göra det enklare för dig som har förlorat någon nära.
