Inkomstpensionssystemets finansiella ställning beror på flera faktorer, såsom befolkningsutvecklingen och ekonomisk utveckling. Rapporten belyser, baserat på prognoser från Statistiska Centralbyrån, hur olika utvecklingsförlopp kan påverka det allmänna pensionssystemets finansiella ställning och presenterar framskrivningar av pensionssystemets utveckling. I basscenariot väntas överskottet att fortsätta växa på grund av ökande befolkning och att höjda pensionsåldrar leder till fler sysselsatta i högre åldrar.
Tullkrig och en osäker omvärld
Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande tullkrig och eventuell efterföljande konjunkturpåverkan. Omvärldsläget är osäkert vilket kan få konsekvenser på de finansiella marknaderna och ekonomisk tillväxt på längre sikt. Ett fall i tillgångspriser för buffertfonderna minskar tillgångssidan och därmed balanstalet.
– Balanstalets utveckling på längre sikt styrs huvudsakligen av demografin. Långa prognoser är alltid osäkra men även i vårt pessimistiska scenario är balanstalet över 1 under merparten av den 75-åriga period vi har studerat, säger Pensionsmyndighetens analytiker Farhad Rouhani-Kalleh.
I Orange rapport redovisar Pensionsmyndigheten resultat- och balansräkning för pensionssystemet. Den sista december 2024 uppgick överskottet till 1 897 miljarder kronor, en ökning med 585 miljarder kronor jämfört med förra året. Balanstalet beräknades till 1,1695. AP-fondernas marknadsvärden behöver minska med cirka 89 procent från värderingen första januari 2025 för att pensionssystemet ska hamna i underskott och bromsen aktiveras.
Rapporten Pensionssystemets framtid i tre scenarier
Vidare information för journalister
Johan Andersson, pressekreterare, 072-210 21 63, johan.e.andersson@pensionsmyndigheten.se
Pressjour, kvällar och helger, 010-454 30 00, press@pensionsmyndigheten.se
