Pensjåvnnåvuogádahka Svierigin | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Pensjåvnnåvuogádahka Svierigin

Svieriga pensjåvnnåvuogádahka sisanet gålmmå oase: gájkkásasj pensjåvnnå stáhtas, virggepensjåvnnå ietjat barggovaddes ja máhttelis ietjas siesstem.

Gájkkásasj pensåvnnå vuododuvvá gájkka duv sisboadojda viessomin. Juohkka jage majt barga ja mávsá värov de mávsá ietjat gájkkásasj pensjåvnnåj. Oattjo aj duodde biednigijt biejadum ietjat gájkkásasj pensjåvnnåj ietjat máná niellja vuostasj viessom jagij, juska jali man mälggadav dån la årrum äjgátloaben.
Juska dån la årrum äjgátloaben, lågå oahppabiedninij, militerraoahppa (vuodoåhpadus militerraåhpan), dujna l skihpa- jali doajmmamákso jali oattjo bargodisvuohtamávsálvisáv de oattjo mávsálvisáv ietjat pensjåvnnåj stáhtas.

Pensjåvnnå sjáddá alep måttijda dade ienebuv tjienniji ja dade maŋebut pensjåvnåv oadtju. Bálkkáåvddånibme Svierigin ja pensjåvnnåfåndå majt la válljim vieledi aj duv pensjåvnåv.

Duv gájkkásasj pensjåvnnå mij stáhtas mávseduvvá Pensjåvnnåfábmudagástá tjuottjoduvvá ja mávseduvvá. Gájkkásasjasj pensjåvnnå sisanet moattelágásj åsijs – sisboahtopensjåvnnnå, premiepensjåvnnå ja loabedumpensjåvnnå.

Dunji gut la riegádam 1938 – 1953 ájgen de duoddepensjåvnnå máhttá gájkkásasjpensjåvnån gávnnut. Le gus riegádam 1937 jali åvdebut de gájkkásasjpensjåvnån gávnnu duoddepensjåvnnå ja máhttelis loabedumpensjåvnnå. Gájkkásasj pensjåvnnå mávseduvvá nåv guhkev gå viessu.

Jus dujna l vuollegis pensjåvnnå de årudakduodde ja vuorrasijbierggimdoarjja máhttá aj gávnnut ietjat gájkkásasjpensjåvnån..

Jus lagámus jábmá de l máhttelis oadtjot lagámuspensjåvnåv mij la ekonomalasj biednikdoarjja sisboahtogáhtomij dunji lagámussan. 

Pensjåvnnåvuogádagá umasslágásj oase

Sisboahtopensjåvnnå

Juohkka jage 16 prosenta biejaduvvá duv pensjåvnnåvuododiddje sisboados ja ietjá värrovälggogis mávsálvisá sisboahtopensjåvnnåj.

Pensjåvnnåvuododiddje sisboahto sisanet moattelágásj sisboadojt. Ietján gå bálkká de pensjåvnnåvuododiddje sisboahto sisanedit buojkulvissan sisboahto äládusdåjmas (ietjasviddno) äjgátbálkká, bargodisvuohtamávsálvis ja skihpa- jali doajmmamávsálvis.

Premiepensjåvnnå

Juohkka jage biejaduvvá 2,5 prosännta duv pensjåvnnåvuododiddje sisboados ja ietjá värrovälggogis mávsálvisá premiepensjåvnnåj. Vállji iesj jus sidá biedjat biednigijt fånndåválljimijn viehkken jali jus dibdá biednigijt årrot stáhta åvddåválljimin AP7 Såfa.

Premiepensjåvnnå

Loabedumpensjåvnnå

Le gus dujna årrum binná jali ij la sisboahto viessomin de dujna máhttá riektá oadtjot loabedumpensjåvnåv. Vuodosuodje l mij vuododuvvá åvdemusát man stuorre duv sisboahtopensjåvnnå l ja man mälggadav la Svierigin årrum, valla aj duv sivijllastáhtus.

Loabedumpensjåvnnå 

Årudakduodde ja vuorrasijbiednikdoarjja

Dujna gänna l vuollegis pensjåvnnå máhtá årudakduottev åhtsåt. Duodde mierreduvvá du sisboadojs, máhttelis luohkojs ja duv årudakmáksos. Máhtá årudakduottev åhtsåt juska vil åro lájggidum årudagán, viessoriektán, ietjat dåben, vuorrasijårromin jali ietjá årromin.

Vuorrasijbierggimbiednikdoarjja loabet dujna vuollegis pensjåvnåjn jali ij la pensjåvnnå huoman oattjo mutták viessommierev jus ietjá pensjåvnnåávke älla nuohkása. Hähttu vuostak válldet ietjá pensjåvnnåávkijt majda dujna l riektá åvddål gå mierredip jus dujna l riektá vuorrasijbiednikdoarjaj.

Årudakduodde ja vuorrasijbierggimbiednikdoarjja

Jus jåhttå Svierigis

Jus barggamis häjtá, barggagoadá ietjá rijkan jali Svierigis jåhttå de dujna l pensjåvnnå majt la tjienim dáppe sisboahtopensjåvnån, duoddepensjåvnå ja premiepensjåvnå hámen, valla loabeduspensjåvnnåj ja årudakduoddáj li ietjá biejadusá fámon.

Lagámusájpensjåvnnå – ekonomalasj biednikdoarjja jábmemin

Jus lagámus jábmá de dån lagámussan máhtá lagámusájpensåvnåv oadtjot. Ekonomalasj doarjja  mij gávnnu gájkkásasj pensjåvnån. Lagámusájpensjåvnnåj máhttá dunji riektá jus duv gállasjguojmme jábmá, jali jus dån mánán massá avtav jali goappásj äjgádijt. Biednikdoarjja gávnnu gåbtjåtjit oasev bierggimis masi jábbmek oassálastij.

Ekonomalasj  doarjja gå lagámus jábmá 

Virggepensjåvnnå ietjat barggovaddes

Ienemusá oadtju aj virggepensjåvnåv ietjas barggovaddes. Le gus dujna årrum moattelágásj barggovadde de dujna máhttá virggepensjåvnnå moattet virggepensjåvnnåvidnudagájs.

Virggepensjåvnnå

Ietjas siesstem pensjåvnnåj

Dån máhtá aj iesj siesstet ietjat pensjåvnnåj báŋkan jali duodastusviddnudagán jus sidá. Buojkulvis guhkaájggásasj pensjåvnnåsiesstemij la siesstet biedngijt investerimsiesstemkonton (ISK) jali biednigijt siesstet kahpitálladuodastusán. Ietjá vuohke siesstet boahtteájggáj la oassemákset årromlånav.

In Swedish - Pensionssystemet i Sverige

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: allmän pension från staten, tjänstepension från din arbetsgivare och ett eventuellt eget sparande.

Den allmänna pensionen grundas på alla dina inkomster genom livet. Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du in till din allmänna pension. Du får även extra pengar insatta till din allmänna pension genom ditt barns fyra första levnadsår, oavsett eller hur länge du har varit föräldraledig.
Även om du är föräldraledig, studerar med studiemedel, gör plikttjänst (grundutbildningen inom värnplikt), har sjuk- eller aktivitetsersättning eller får arbetslöshetsersättning får du kompensation till din pension från staten.

För de allra flesta blir pensionen högre ju mer du tjänar och ju senare du väljer att gå i pension. Löneutvecklingen i Sverige och de premiepensionsfonder du valt påverkar också din pension.

Din allmänna pension som kommer från staten administreras och betalas ut av Pensionsmyndigheten. Den allmänna pensionen består av flera olika delar – inkomstpension, premiepension och garantipension.

För dig som är född mellan 1938-1953 kan tilläggspension också ingå i din allmänna pension. Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension och eventuell garantipension. Den allmänna pensionen betalas ut så länge man lever.

Om du har låg pension kan bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd också ingå i din allmänna pension.

Om en nära anhörig dör kan du få efterlevandepension som är ett ekonomiskt stöd för det inkomstbortfall det innebär för dig som efterlevande.

Pensionssystemets olika delar

Inkomstpension

Varje år avsätts 16 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till inkomstpensionen.

Den pensionsgrundande inkomsten kan bestå av flera typer av inkomster. Förutom lön kan pensionsgrundande inkomst bestå av tillexempel inkomst av näringsverksamhet (egenföretagare), föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och sjuk- eller aktivitetsersättning.

Premiepension

Varje år avsätts 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalet AP7 Såfa.

Premiepension

Garantipension

Har du haft litet eller ingen inkomst under livet kan du ha rätt att få garantipension. Det är ett grundskydd som baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd.

Garantipension

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Du som har låg pension kan ansöka om bostadstillägg. Tillägget beror på dina inkomster, eventuella tillgångar och din bostadskostnad. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller annat boende.

Äldreförsörjningsstödet garanterar att du som har låg pension eller ingen pension ändå får en skälig levnadsnivå om de andra pensionsförmånerna inte räcker till. Du måste först ta ut de andra pensionsförmånerna som du har rätt till innan vi kan ta beslut om du har rätt till äldreförsörjningsstöd.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Om du flyttar från Sverige

Om du slutar arbeta, börjar arbeta i något annat land eller flyttar från Sverige har du kvar den pension du tjänat in här i form av inkomstpension, tilläggspension och premiepension, men för garantipension och bostadstillägg gäller andra bestämmelser.

Efterlevandepension – ekonomiskt stöd vid dödsfall

Om en nära anhörig dör kan du som efterlevande få efterlevandepension. Det är ett ekonomiskt stöd som ingår i den allmänna pensionen. Efterlevandepension kan du ha rätt till om din make/maka dör, eller om du som barn mister en eller båda föräldrarna. Stödet är till för att täcka en del av den försörjning som den avlidne bidrog med.

Ekonomiskt stöd när anhörig dör

Tjänstepension från din arbetsgivare

De flesta får också en tjänstepension från sin arbetsgivare. Har du haft flera olika arbetsgivare kan du ha tjänstepension från olika tjänstepensionsbolag.

Tjänstepension

Eget sparande till pension

Du kan också spara privat till din pension i bank eller via försäkringsbolag om du vill. Exempel på långsiktigt pensionssparande är att sätta undan pengar i ett investeringssparkonto (ISK) eller spara pengar i en kapitalförsäkring. Ett annat sätt att spara till framtiden är att amortera på bolån.