Blogg: Vad ska 90-talisterna göra åt sin pension? | Pensionsmyndigheten
Gå direkt till textinnehållet Gå direkt till navigationen

Den orange bloggen.

Signatur

Vad ska 90-talisterna göra åt sin pension?

| blogg

Skandias nysläppta rapport ”På väg mot pension. En rapport om olika generationers utmaningar inför pensionen” har lyfts i media den senaste tiden. Framför allt har fokus varit på att 90-talisterna måste jobba längre för att få samma procentandel av sin slutlön i pension som tidigare generationer, eller spara själva till sin pension.
Rapporten är intressant och ger de tips vi också brukar ge -  jobba så länge som möjligt, ha en tjänstepension och gör en prognos. 

Rapporten "På väg mot pension" lyfter egentligen inte något som är nytt eller alarmerade - det vill säga att pensionerna sjunker om pensionsåldern ligger still samtidigt som vi lever allt längre. Dina intjänade pensionspengar måste helt enkelt räcka till fler år som pensionär. Kompensationsgraden, den procentandel av slutlönen du kan räkna med i pension, sjunker därför. Det gör att den som inte vill eller kan jobba längre behöver spara själv. 

Lägre pension för den som är pensionär länge 

Det ligger i pensionssystemets konstruktion, och i någon utsträckning är det faktiskt också lagstiftarnas mening att det ska bli mindre pension för den som tillbringar många år i pension. Skandia har räknat med att den högsta pensionsåldern blir 67 år. Oklart varför Skandia stannat vid 67, regeringens/pensionsgruppens förslag innebär ju att ”riktåldern” fortsätter att öka om livslängden fortsätter att öka.

Pensionsmyndigheten har räknat fram de så kallade riktåldrarna som regeringen med stöd av Pensionsgruppen nyligen föreslagit. De innebär cirka 65 år + 2/3-delar av livslängdsökningen för varje årskull. Utgångspunkten för riktåldrarna är i princip att om vi vill ha samma kompensationsgrader som tidigare generationer pensionärer, behöver vi alltså jobba mer. Men faktiskt inte lika länge som livet förlängts.

Vad ska de stackars 90-talisterna göra?

För till exempel 90-talister innebär det alltså en pensionsålder på 70-71 år och för 60-talister är det omkring 68 år. Vad ska då en stackars 90-talist göra? Ja, det viktigaste är att göra det vi ”alltid gjort”: jobbat och slitit fram till pensionsåldern (som för de här kullarna kommer att vara 70 eller 71 år). Men trots deras ”höga” pensionsålder kommer de ändå att vara pensionärer längre tid än sina äldre föregångare, eftersom de lever så pass mycket längre.

Viktigt är – precis som Skandia så riktigt påpekar - att ha tjänstepension. 90-talisterna kan naturligtvis också spara för att kompensera för fler år i pension. Alla kan ju inte spara, och ett av Skandias goda råd är att då jobba längre. Hur mycket påverkar då ett extra år i arbetslivet?

En person som började jobba vid 23 års ålder och har 33 000 kr i lön ökar sin månadspension med 2 300 kronor (före skatt) om hen jobbar ett år till efter 65. För att få motsvarande högre pension genom sparande krävs att hen sparar 235 kr/månad i 30 år eller 2 730 kr i månaden i 10 år.

Skandia skriver också att det är viktigt att börja jobba tidigare. Det är rätt, och vi kan tillägga att ännu viktigare är åren i slutet av arbetslivet. Att börja tidigare ger mer intjänande men inte kortare tid som pensionärer. Därför ger det inte lika stor effekt på pensionen.

Ett mer logiskt pensionssystem gynnar alla

Regeringens och Pensionsgruppen kommer, om riksdagen antar förslaget om riktålder, att göra det tydligt att i takt med att vi lever längre behöver vi också gå i pension senare. Den tydligheten och ökade logiken i pensionssystemet är något vi tror kommer att gynna pensionssparare och pensionärer.

Vi gillar de grundläggande tipsen från Skandia, och tycker det vore positivt för alla konsumenter på pensionsmarknaden om deras grepp blev en branschstandard. Många kan nog tänka sig att jobba längre, men säkert planerar inte alla att jobba till de riktåldrar som riksdagen väntas fatta beslut om, utan vill helt enkelt tillbringa fler år som pensionärer.

Kunskap och planering är de bästa pensionstipsen 

Med en bra bild av vad som bygger din egen pension – många år i arbete och att ha tjänstepension – och med en bra bild av vilken pension du kan förvänta dig (som du får när du gör en pensionsprognos via till exempel Min pension, eller banker, försäkringsbolag eller oss), så blir det också mycket enklare att tidigare fatta beslut om hur länge du vill jobba och om du behöver spara själv om du tillhör de som vill gå i pension tidigare.